Antal invånare: 2,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Jerevan
Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien och tillhörde tidigare Sovjetunionen. Idag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.
Sydkaukasien kallades tidigare Transkaukasien, ”landet bortom Kaukasus” – alltså sett från Moskvas synvinkel.
Traditionellt har Kaukasus ansetts utgöra gräns mellan Europa och Asien. Här finns dock ingen skarp naturlig gräns – varken geografiskt eller kulturellt – mellan världsdelarna.
Armenien ligger i Sydkaukasiens inland, mellan Georgien i norr, Azerbajdzjan i öster, Iran och den fristående azerbajdzjanska enklaven Nachitjevan (Naxçıvan på azeriska) i söder samt Turkiet i väster. I Azerbajdzjan finns en omstridd enklav, Nagorno-Karabach, med armenisk befolkning som från 1991 till hösten 2023 fungerade som en mini-stat under Armeniens beskydd (läs mer iInrikespolitik och författning).
Armenien är ett högland. Halva landytan ligger högre än 2 000 meter över havet. Terrängen är rikt varierad med högplatåer, slocknade vulkaner och djupt nedskurna floddalar. Genom norra Armenien går en bergskedja som viker av söderut, längs gränsen mot Azerbajdzjan i öster. Berget Ararat, som av tradition har stor betydelse för armenier, ligger dock i Turkiet, nära gränsen.
I östra Armenien finns också sjön Sevan, som är ungefär lika stor som Mälaren. Den har krympt betydligt sedan den på 1930-talet reglerades för kraftverksbyggen. Sevan ligger ungefär två kilometer över världshavens yta. I sydvästra delen av landet vidtar en högplatå, som gradvis sänker sig ned mot området kring huvudstaden Jerevan.
På höga höjder är växtligheten stäppartad, medan den kan vara mycket frodig i floddalarna och i det jämförelsevis låglänta området kring Jerevan.
Armenien ligger i en jordbävningszon och drabbades hårt av ett kraftigt skalv 1988.
Armenien har utpräglat inlandsklimat, det vill säga torrt med varma somrar och kalla vintrar. Både temperatur och nederbörd varierar dock mycket mellan olika delar av landet beroende på de stora höjdskillnaderna.
Armenien har stora fyndigheter av molybden, en extremt värmetålig metall som bland annat används i legeringar. Landet har också betydande reserver av koppar och guld, mineralsalter och kalk, marmor och granit. Det finns också en del kol, men ingen brytning har kommit i gång.
Från att ha varit en ganska obetydlig del av ekonomin har gruvdriften ökat i betydelse efter millennieskiftet, med hjälp av ryska och västeuropeiska bolag.
Huvuddelen av Armeniens elektricitet produceras i en handfull stora anläggningar: värmekraftverk som eldas med importerad gas, vattenkraftverk och det sovjetbyggda kärnkraftverket Metsamor. Hushållstäckningen beskrivs som hög, men många av anläggningarna är av äldre datum och det mesta av produktionen sker med fossila bränslen.
Trots den bergiga terrängen står jordbruk för en betydande del av bruttonationalprodukten (BNP). Under 2000-talet har dock jordbrukets andel av BNP minskat, i takt med att industri- och tjänstesektorerna vuxit.
De viktigaste jordbruksområdena ligger i de låglänta områdena längs floden Araks (Araz i Azerbajdzjan) och kring Jerevan. Där odlas bomull, vindruvor, oliver, frukt, spannmål, potatis med mera. De flesta grödor konstbevattnas. Satsningar görs inte minst på att utöka odlingen i växthus. Livsmedel utgör en femtedel av Armeniens export.
Före Sovjetunionens upplösning 1991 hade närmare hälften av Armeniens företag sysslat med militär produktion. När Sovjetunionen började skära ned sina försvarsutgifter 1990–1991 förlorade dessa industrier sin ekonomiska bas.
Tillverkningsindustrin började sakta återhämta sig från 1995, och senare följde också delar av den tunga industrin. Armenien har dock haft svårt att locka utländska investerare.
De största industrigrenarna är verkstadsindustri och kemisk industri.
Besök Landguiden och läs mer om Armenien.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
På Globalis webbplats kan du läsa kortfattat om Armenien ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
Pedagogisk genomgång (3:20 min) kring några länder i Östeuropa (och Asien): Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Georgien, Moldavien, Rumänien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Materialet presenteras av Studi.se.
I Landguiden hittar du massor av fakta om Armenien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Armenien ur olika perspektiv. Armenien, formellt Republiken Armenien, är en republik i södra Kaukasien i Västasien. Det är en inlandsstat som i norr gränsar till Georgien, i väster till Turkiet, i öster till Azerbajdzjan och i söder till Iran. I söder har Armenien även en gräns till den autonoma republiken Nachitjevan, en exklav till Azerbajdzjan. Huvudstad är Jerevan...
Få en överblick av Armeniens historia. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora drag.
Aktuell samhällsfakta om Armenien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
