Antikens store filosof Aristoteles hade förklarat att himlakropparna var oföränderliga. Därför antog de flesta att den nya stjärnan låg mellan jorden och månen. Brahes observationer visade att detta var fel, stjärnan befann sig mycket längre bort, vilket visade att rymden inte var oföränderlig.
Supernovan fick Tycho Brahe att bestämma sig för att studera astronomi på heltid och fick till sist släkten att gå med på det.
Världens bästa observatorium
1576 blev Tycho Brahe utsedd till länsherre över ön Ven av den danske kungen. Där lät han bygga Uraniborg och Stjärneborg. Tillsammans var de byggnaderna det dittills största och bästa observatoriet i världen. Brahe konstruerade också en lång rad instrument för att kunna mäta himlakropparnas rörelser. Det var de hittills noggrannaste instrumenten som byggts.
Brahe arbetade på Uraniborg i 21 år och samlade tillsammans med en rad assistenter en enorm mängd information. Hans föregångare Copernicus (1473-1543) hade insett att Aristoteles teori om att jorden var världens centrum var felaktig. Enligt Copernicus låg solen i mitten och jorden och de andra planeterna cirkulerade runt den.
En ny teori - men felaktig
Brahe höll fast vid den gamla åsikten att jorden låg i centrum av universum. För att få sina mätningar att stämma med vad han såg på himlen lade Brahe fram en egen teori. Enligt den cirkulerade månen, solen och stjärnorna runt jorden och de andra planeterna runt solen.
Tycho Brahe var sämre på att styra sitt län än att observera himlakroppar. Bönderna klagade över höga skatter. I huvudstaden Köpenhamn växte missnöjet med att Brahe misskötte andra plikter som länsherre över Ven. När Danmark fick en ny kung blev Tycho Brahe tvungen att lämna ön år 1597. Han flyttade Prag och fick anställning hos kejsaren där.
Efterlämnade sin forskning till Kepler
I Prag lärde Brahe känna en annan astronom, Johannes Kepler. Brahe hade inte fullständigt bearbetat sina anteckningar matematiskt, så Kepler lovade att göra det.
Efter en festmåltid i Prag blev Brahe plötsligt sjuk. Kepler berättade efteråt att Brahe inte ville lämna bordet för att gå på toaletten för att inte verka oartig. På kvällen kunde inte Brahe tömma urinblåsan och hade fruktansvärt ont. Efter elva dagar dog Tycho Brahe. Han hade vid sin död inte hunnit att gå igenom alla sina anteckningar. Det blev Keplers uppgift. Arbetet tog många år och ledde till nya omstörtande upptäckter om hur himlakropparna rörde sig.
LÄS MER: Johannes Kepler
LÄS MER: Astronomi
LÄS MER: Vetenskap och teknik 1500-1776
LÄS MER: Copernicus - om himlakropparnas rörelser
LÄS MER: En ny världsbild - den heliocentriska
LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
