Antal invånare: 4,3 miljoner (2024)
Huvudstad: Kuwait City
Likt de andra arabiska emiraten vid Persiska viken har Kuwait sedan andra världskriget genomgått en dramatisk omvandling från fattig fiskarnation till stenrik oljeproducent. Kuwait blev en självständig stat 1961 efter drygt 60 år som brittiskt protektorat men tvingades leva under tryck från grannen Irak, som hävdade historisk rätt till området. Irak invaderade Kuwait 1990 men drevs ut av en USA-ledd militär styrka året därpå. Sedan dess har Kuwait knutit nära band till västvärlden och även genomfört viss demokratisering med ett folkvalt parlament.
Befolkning
Landets medborgare, kuwaitierna, är araber och talar arabiska. De utgör endast en knapp tredjedel av den totala befolkningen. Resten av invånarna är till stor del utländska gästarbetare från Asien och från andra arabländer. Engelska används ofta som hjälpspråk.
Religion
Islam är statsreligion och en majoritet av befolkningen är muslimer. De flesta är sunniter men närmare en tredjedel av invånarna är shiamuslimer. I någon mån är det en klassfråga: kungafamiljen och landets elit tillhör till exempel sunniislam, medan bidun oftast är shiiter.
Politiskt system
Kuwait är ett emirat, där den högsta makten ligger hos en kunglig släkt. Dynastin Sabah, som utser emiren, har styrt landet sedan mitten av 1700-talet. Motståndet mot huset Sabahs makt – och påstådda maktmissbruk – har ökat och i viss mån kunnat uttryckas av ett folkvalt parlament även om politiska partier inte är tillåtna. Men 2024, för tredje gången sedan Kuwait blev självständigt, har statschefen (emiren) upphävt delar av författningen och parlamentets inflytande.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Det finns inslag av folkstyre i kungadömet, men de valda ledamöterna har liten makt jämfört med Kuwaits kungahus. Emiren kan stoppa lagar genom veto, styr förvaltningen och råder över rättskipningen. Att kritisera härskaren, författningen, rättsväsendet eller ”nationens grundläggande värderingar” är förbjudet.
Utrikespolitik och försvar
Det lilla, militärt svaga Kuwait har alltid befunnit sig i ett utsatt läge och det har därför varit viktigt för landet att försöka upprätthålla goda relationer med mäktigare länder i regionen: Irak, Saudiarabien och Iran. Flera gånger har landet tvingats köpa sig territoriell säkerhet genom att dela med sig av sina oljerikedomar. Rikedom och frikostighet har samtidigt gjort att landet kommit att spela en roll i arabvärlden som inte står i proportion till dess blygsamma storlek och befolkningstal.
Ekonomi
Sedan andra världskriget har Kuwait genomgått en dramatisk utveckling från fattigt ökenland med pärlfiske som huvudsaklig inkomstkälla till ett av världens rikaste länder. Idag domineras ekonomin helt av oljan – den står för omkring 95 procent av exportinkomsterna och nästan 90 procent av intäkterna till statskassan. Det innebär samtidigt problem: det finns stort behov av att reformera och diversifiera den regeringsdominerade, byråkratiska och oljecentrerade ekonomin.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kuwaits geografi >
Utbildning
Kuwait har ett väl utbyggt skolväsen och utbildningsnivån är hög. Allmän skolplikt från 6 till 14 års ålder infördes 1962. Nästan alla barn går i för- och grundskola, och 90 procent fortsätter till påbyggnadsstadium. En stor andel går vidare till universitetsstudier.
Sociala förhållanden
Levnadsstandarden i Kuwait är hög och landet har ett väl utbyggt välfärdssystem, med bland annat pensioner, fri sjukvård och utbildning. Dessa sociala förmåner är dock till stor del förbehållna landets egna medborgare. Med allt högre levnadsstandard för kuwaitierna har dock följt en rad vällevnadssjukdomar, som fått statens sjukvårdskostnader att skjuta i höjden. Migrantarbetare och statslösa omfattas inte av samma sociala skyddsnät men har rätt till subventionerad sjukvård.
Besök Landguiden och läs mer om Kuwait.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
