Jordbruk och industri
Jordbruket är hårt rationaliserat och starkt exportinriktat med få anställda (omkring 2,5 procent av all arbetskraft). Trots att jordbrukets bidrag till BNP idag är ringa svarar det för en avsevärd andel av exportinkomsterna.
Större delen av det som produceras inom jordbruket exporteras, men samtidigt täcks nästan hela landets livsmedelsbehov av egen produktion. Efterfrågan på australiska jordbruksprodukter och livsmedel är hög, inte minst bland de asiatiska grannländerna.
De viktigaste grödorna är frukt (apelsiner, äpplen, bananer, päron), nötter och mandlar, sockerrör, raps och bomull. I sydöstra och sydvästra delarna av landet odlas mycket vete, vilket gör landet till en av världens största veteexportörer. Landet exporterar även havre, korn, oljeväxter, socker, mejeriprodukter, bomull, frukt och grönsaker. Framför allt på Tasmanien bedrivs legal opiumodling för framställning av läkemedel för export.
Vinproduktionen blev allt viktigare under 2000-talet och Australien har blivit en av världens största vinexportörer.
Australien är världens främsta ullproducent och nästan all ull exporteras.
Australien är en av världens ledande nötköttsexportörer.
Australien har en av de största fiskezonerna i världen, men fiskeflottan är liten. Större delen av fångsten exporteras.
Gruvindustrin är en grundbult i ekonomin och svarar för omkring en tiondel av BNP. Tillverkningsindustrins betydelse har minskat sedan början av 00-talet. Högutbildad arbetskraft och en väl utbyggd infrastruktur, för transporter men även digitalt, har bidragit till att göra industrin konkurrenskraftig på den globala marknaden.
Australien blev ett industrisamhälle i samband med andra världskriget. Då tvingade isoleringen från omvärlden fram lokal tillverkning av en lång rad produkter som förut importerats.
Turism
Turismen är en av Australiens största näringar. Den har också varit en av de snabbast växande sedan hotell- och transportkapaciteten under 1990-talet byggdes ut med hjälp av utländskt, då främst japanskt, kapital.