Antal invånare: 17,7 miljoner (2024)
Huvudstad: Amsterdam
Nederländerna kallas ofta Holland efter sin historiskt dominerande region vid kusten mot Nordsjön. Mer än en fjärdedel av ytan i ”de låga länderna” ligger under havsnivån. Nederländerna är en ledande handelsnation och Rotterdam har en av världens största hamnar. Koalitionsregeringar leder normalt landet. Den tidigare toleranta nationen har nu ett starkt inflytande av främlingsfientlighet.
Befolkning
Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder. Närmare hälften av befolkningen bor dessutom på en femtedel av landets yta, inom det i stort sett sammanhängande stadsområde i väster som kallas Randstad Holland.
I Randstad Holland (eller Deltametropool) ingår de fyra största städerna Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht, samt en rad andra kommuner. Tillsammans utgör de en av de största metropolerna i Europa. Denna del av landet är också den mest industrialiserade och bördiga.
Religion
Religionen har traditionellt spelat en viktig roll i det nederländska samhället.
Ända in på 1960-talet styrdes många nederländares politiska ställningstaganden av vilken kyrka de tillhörde.
Det finns fler katoliker än protestanter men halva befolkningen identifierar sig idag inte med något religiöst samfund alls.
Politiskt system
Nederländerna är en monarki där monarken främst har en symbolisk funktion som statschef. Den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, och regeringen som tillsätts utifrån parlamentets sammansättning. Det finns ingen spärr för småpartier i parlamentet, vilket gör att det ofta tar lång tid att få ihop en regeringskoalition efter ett val.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
De demokratiska institutionerna är starka i Nederländerna som sedan länge är en stabil välfärdsstat. Landet är ett av högst rankade länderna i världen gällande politiska och medborgerliga rättigheter samt pressfrihet och rättsstatens funktioner.
Ofta är det bara några av de nordiska staterna som ligger bättre till i demokratirankningar, eller de och några andra västländer. Ett undantag är ordning och säkerhet, där flera i övrigt ganska odemokratiska stater rankas högre.
Utrikespolitik och försvar
Nederländernas relationer till omvärlden präglas av medlemskapet i EU och militäralliansen Nato. Ett centralt tema i utrikespolitiken är också arbetet med att stödja ekonomisk utveckling och stärka de mänskliga rättigheterna i världen.
Som en av de sex ursprungliga grundarna av EU:s föregångare har Nederländerna traditionellt förespråkat ett breddat och fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna. Landet har hört till dem som velat gå längst när det gäller att ge EU:s institutioner en större roll på bekostnad av medlemsstaternas inflytande. Samtidigt värnar Nederländerna om de mindre EU-staternas intressen och motverkar tendenser från stormakterna inom unionen att vilja styra alltmer.
Ekonomi
Trots sin relativa litenhet är Nederländerna en av världens största handelsnationer. Utrikeshandel utgör basen i ekonomin. En stor del av export från och import till EU-marknaden går via Nederländerna: Rotterdam har Europas största hamn, och Amsterdam-Schiphol är en av de viktigaste flygplatserna i världsdelen.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Nederländernas geografi >
Utbildning
Barn i Nederländerna ska enligt lag gå i skolan från fem till 16 års ålder, och därefter ytterligare två år om de inte har en examen. I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid fyra års ålder.
Sociala förhållanden
Nederländerna har ett av de mest heltäckande socialförsäkringssystemen inom EU. Systemet betalas med statliga medel, med arbetsgivaravgifter och med avgifter från individen. En stor andel av befolkningen tar emot någon form av bidrag.
Levnadsstandarden är hög i Nederländerna som tillsammans med Australien ligger på delad tionde plats i FN:s rankning av världens länder efter mänsklig utveckling (HDI). Alla västeuropeiska länder ligger i kategorin mycket hög utvecklingsnivå (se lista).
Besök Landguiden och läs mer om Nederländerna.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om