Antal invånare: 119,1 miljoner (2024)
Huvudstad: Manila
Filippinerna består av över 7 000 öar, varav nära 900 bebodda, öster om asiatiska fastlandet. Majoriteten av invånarna är av malajiskt ursprung, men hundratals år av spansk kolonisering och amerikansk dominans under 1900-talets första hälft har satt spår i kulturen. Ända sedan självständigheten 1946 domineras politiken och ekonomin av ett litet antal förmögna familjer. Den sittande presidenten, Rodrigo Duterte, tillhör dock inte landets traditionella elit. Hans regering anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Landet har dessutom, i decennier, skakats av en kommunistisk revolt i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.
Befolkning
Filippinerna är ett av de tätast befolkade länderna i Sydöstasien. Folkmajoriteten har främst malajiska rötter men i landet ryms också många etniska minoriteter. Väpnade konflikter inom landet orsakar stora flyktingströmmar och hundratusentals filippinier lever som internflyktingar.
Religion
Närmare nio av tio invånare i Filippinerna är kristna, de allra flesta katoliker. En stor minoritet av muslimer (moros) finns i söder, där motsättningar råder mellan de två grupperna. Författningen garanterar religionsfrihet och förbjuder uttryckligen att en statsreligion införs. Religionsundervisning tillåts i skolorna om föräldrarna medger det.
Politiskt system
Filippinerna styrs av en demokratiskt vald president som har stora befogenheter men bara får sitta vid makten i en mandatperiod. Politiken domineras vanligtvis av en liten elit. President sedan 2022 är Ferdinand Marcos, son till den forna diktatorn med samma namn.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Filippinerna styrs demokratiskt sedan 1986 då diktatorn Ferdinand Marcos störtades. Allmänna val hålls regelbundet, men röstköp och valrelaterat våld är vanligt. Korruptionen i samhället är omfattande. Rättssäkerheten är låg, rättsväsendet gynnar oftast makteliten. Brott mot de mänskliga rättigheterna begås främst av parterna i landets inre väpnade konflikter.
Utrikespolitik och försvar
Filippinernas utrikespolitik domineras av starka band till den forna kolonialmakten USA. Amerikanerna tvingades att lämna sina baser på öarna 1992, men det militära samarbetet har fortsatt och USA har numera tillgång till nio filippinska militärbaser. Relationerna med Kina störs av en konflikt om rätten till Spratlyöarna i Sydkinesiska havet.
Muslimska separatister
I slutet av 1960-talet tog separatiströrelsen Moros nationella befrielsefront (MNLF) till vapen för att bilda en självständig muslimsk stat i södra Filippinerna. Sedan dess har nya militanta grupper tillkommit. Trots ett fredsavtal med den numera största, Moros islamiska befrielsefront (Milf), är det svårt att se ett slut på konflikten som krävt över 150 000 dödsoffer.
Vänsteruppror
I Filippinerna pågår ett vänsteruppror sedan 1970-talet, lett av Kommunistpartiet och dess väpnade gren Nya folkarmén. Strider varvas med perioder av relativt lugn, och fredsförhandlingar hålls av och till. Den väpnade konflikten mellan regeringsstyrkor och NPA har krävt över 40 000 dödsoffer.
Ekonomi
Traditionellt har jordbruk, fiske och skogsbruk utgjort basen i Filippinernas ekonomi, men numera har tjänstesektorn och tillverkningsindustrin större ekonomisk betydelse. Viktiga är också remitteringarna, det vill säga pengar som filippinier utomlands skickar hem. I landet finns en stor informell ekonomi, främst i de större städerna.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Filippinernas geografi >
Utbildning
I Filippinerna råder formellt 13 års skolplikt. Regeringarna har satsat på att bygga ut skolväsendet, men skillnaderna i grundutbildningen är stora mellan olika delar av landet. På landsbygden är undervisningen ofta eftersatt. Filippinerna har prioriterat den högre utbildningen, som håller relativt god kvalitet.
Sociala förhållanden
Det filippinska samhället domineras av en liten välbärgad elit, samtidigt som var femte invånare lever under den nationella fattigdomsgränsen. Våldsbrottsligheten är hög och prostitution i samband med internationell turism är ett utbrett socialt problem.
Besök Landguiden och läs mer om Filippinerna.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
