Antal invånare: 10,7 miljoner (2024)
Huvudstad: Stockholm
Sverige är ett av Europas större länder till ytan och består till största delen av skogar, berg och sjöar. Skog, vattenkraft och järnmalm lade grund till ett välstånd som växt med högteknologisk och biokemisk industri. Under andra halvan av 1900-talet byggdes ett avancerat välfärdssystem upp. När det gäller tillgång till utbildning, livslängd och levnadsstandard hör Sverige idag till de tio högst rankade länderna i världen.
Befolkning
Sverige är glest befolkat. Andelen äldre i befolkningen är hög vilket beror på lång medellivslängd och många år med långsam befolkningstillväxt. Födelsetalen låg dock länge över genomsnittet i Europa vilket i kombination med stor invandring gjorde folkökningstakten förhållandevis hög, men den har nu bromsat in. Var femte invånare är född utomlands.
Ungefär 85 procent av befolkningen bor i den södra tredjedelen av Sverige. En stor majoritet bor i tätorter, vilket definieras som sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare.
Religion
Svenska kyrkan var statskyrka fram till år 2000 och en majoritet av invånarna tillhör fortfarande den evangelisk-lutherska trosförsamlingen. Samtidigt räknas Sverige som ett av världens mest icke-religiösa länder. Invandring har gjort att islam numera är den näst största religionen.
De första kristna missionärerna kom till Sverige på 800-talet. Successivt trängde kristendomen undan den fornnordiska asatron. När landet fick sin första ärkebiskop i Uppsala 1164 hade den nya religionen vunnit slutgiltigt insteg. Han var dock underställd ärkebiskopen över Norden med säte i Lund, som då tillhörde Danmark.
När reformationen – den protestantiska motrörelsen mot katolicismen – nådde Sverige bröt kung Gustav Vasa med den katolska kyrkan, bland annat för att komma åt kyrkans rikedomar. Efter Västerås riksdag 1527 blev kungen kyrkans överhuvud i stället för påven. Reformationen tog tid och avslutades officiellt först vid Uppsala möte 1593. Den nya svenska kyrkan styrdes av staten och skaffade sig efter hand en monopolställning.
Under 1800-talet började väckelserörelsen att växa sig stark, och 1860 blev det tillåtet att lämna statskyrkan på villkor att man gick in i ett kristet samfund som erkändes av staten. Först i och med religionsfrihetslagen 1951 togs detta krav bort. Staten och kyrkan skildes till sist helt år 2000.
Kvinnor vigdes till präster för första gången 1960 och 1997 fick Svenska kyrkan sin första kvinnliga biskop, Christina Odenberg. Den första kvinnliga ärkebiskopen, Antje Jackelén, tillträdde sätet i Uppsala 2014 (hon efterträddes 2022 av Martin Modéus). År 2020 var för första gången fler kvinnor än män präster i Svenska kyrkan.
Andelen invånare som är medlemmar i Svenska kyrkan har minskat stadigt, från 95 procent i mitten av 1970-talet till 54 procent år 2021. Andelen nyfödda som döps i kyrkan är under hälften sedan 2013. Dopet är sedan 1996 ett krav för medlemskap i Svenska kyrkan.
De senaste årtiondenas invandring har bidragit till att antalet muslimer och katoliker har ökat kraftigt i Sverige. Siffrorna är osäkra eftersom ingen statistik förs över religionstillhörighet. Över 800 000 människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav runt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 150 000, varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.
Störst bland de traditionella frikyrkosamfunden är Pingströrelsen (cirka 81 700 medlemmar 2017) och Equmeniakyrkan (cirka 61 500 medlemmar 2018). Equmeniakyrkan bildades 2011 vid en sammanslagning av Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.
Politiskt system
Sverige är en konstitutionell monarki där den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, riksdagen. Regeringen utses av riksdagen och är beroende av dess stöd. Detta statsskick, parlamentarism, har varit i funktion sedan 1917 men grundlagsfästes först i 1974 års regeringsform. Då begränsades monarkens uppgift till att representera landet.
Se även Landguiden om aktuell svensk politik
Demokrati och rättigheter
I internationella jämförelser hamnar Sverige genomgående bland de främsta länderna i fråga om demokratiska institutioner, rättsstatens funktioner, politiska och medborgerliga rättigheter samt press- och yttrandefrihet.
Utrikespolitik och försvar
Neutralitet och alliansfrihet var länge ledstjärnor i svensk utrikespolitik. Sverige stod utanför 1900-talets båda världskrig och intog därefter en aktiv, internationalistisk hållning. Efter kalla krigets slut och EU-inträdet 1995 blev EU den viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arenan. Men Rysslands storskaliga invasion av Ukraina ledde till en helomvändning i frågan om militär alliansfrihet och i mars 2024 blev Sverige medlem i Nato.
Ekonomi
Sverige har en exportorienterad, högteknologisk och väl diversifierad ekonomi som räknas som en av världens mest konkurrenskraftiga. Trä, järnmalm och vattenkraft lade basen för en robust ekonomi som sedan har utvecklats till att omfatta bland annat informationsteknik, förutom en stor tjänstesektor. Ordning i statsfinanserna har varit en ledstjärna för den ekonomiska politiken.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Sveriges geografi >
Utbildning
I Sverige råder skolplikt från sex års ålder och den omfattar ett år i förskoleklass samt nio års grundskola. Rätten till förskola gäller från ett års ålder och det stora flertalet barn går flera år i förskola. Nästan alla fortsätter till gymnasiet efter grundskolan.
Sociala förhållanden
Den generella välfärden i Sverige innebär att alla har rätt till pension och en rad ersättningar inom socialförsäkringen, oavsett ekonomisk ställning. Den finansieras av skatter, arbetsgivaravgifter och i viss mån anställdas egna avgifter.
Besök Landguiden och läs mer om Sverige.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om