Under medeltiden gjordes många vetenskapliga och tekniska framsteg som fick stor betydelse för samtiden och framtiden. Målning av Robert Campin (1375-1444).
Medeltida vetenskap och teknik
Lästid 6 minuter
Medeltiden varade i tusen år. Under den här tiden ägde en rad teknologiska förändringar rum som skulle få stor betydelse för medeltidens människor, men också för den efterföljande historien.
Tekniska framsteg
Under 700-talet och 800-talet började stigbygeln och hästskon användas i Europa. Dessa nymodigheter hade, liksom många andra uppfinningar, sitt ursprung i Kina. Stigbygeln kom att revolutionera krigföringen i Europa medan hästskon gjorde hästen till ett effektivare dragdjur. Något senare uppfanns också hästselen som ökade hästens dragkapacitet ytterligare.
Medeltiden varade i tusen år. Under den här tiden ägde en rad teknologiska förändringar rum som skulle få stor betydelse för medeltidens människor, men också för den efterföljande historien.
Tekniska framsteg
Under 700-talet och 800-talet började stigbygeln och hästskon användas i Europa. Dessa nymodigheter hade, liksom många andra uppfinningar, sitt ursprung i Kina. Stigbygeln kom att revolutionera krigföringen i Europa medan hästskon gjorde hästen till ett effektivare dragdjur. Något senare uppfanns också hästselen som ökade hästens dragkapacitet ytterligare.
ANNONS
ANNONS
Även många jordbruksredskap förbättrades under medeltiden, däribland plogen som gjordes smidigare och starkare. Det var nu hjulplogen togs i bruk. Den var kraftig och hade en egg av järn som skar djupt ner i jorden. Den hade dessutom en välvd skiva som gjorde så att den plöjda jorden vändes över plogfåran. Hjulplogen kunde plöja djupare än tidigare plogar. Nya och mer svårarbetade jordar kunde därför tas i bruk. Med bättre plogar fick bönderna större skördar. En annan nymodighet var väderkvarnen med vars hjälp vindkraft kunde utnyttjas för att mala säd till mjöl. Vattenkraft utnyttjades också i större omfattning än tidigare genom att driva kvarnmaskiner och mekaniska hammare.
Jordbruket förbättrades och befolkningen ökade
Alla dessa tekniska framsteg inom jordbruket ledde till ökade skördar och att större markarealer kunde odlas upp. Europas befolkning växte därför kraftigt under delar av medeltiden fram till mitten av 1300-talet då befolkningstillväxten avtog till följd av digerdöden och den efterföljande jordbrukskrisen.
Bild: Nationalmuseum Bonde med en hjulplog. På medeltiden uppfanns många redskap inom jordbruket, till exempel hjulplogen, harv, vind- och vattenkvarnarna. Den nya plogen av järn var bättre på de tunga lerjordarna i norra Europa. När hjulplogen togs i bruk ökade skördarna och därmed också befolkningen.
Kyrkans lära formade medeltidens vetenskap
Kyrkan var en oerhört stark maktfaktor i medeltidens Europa. Detta påverkade också vetenskapen och tekniken som ofta utvecklades och formades efter kyrkans regler.
Kyrkans kontroll av den medeltida människans idéer hade över lag en hämmande (bromsande) effekt på den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Men den kyrkliga kontrollen kunde också verka i positiv riktning när det gällde idéer som godkändes av kyrkan. Sådana "godkända idéer" kunde få stor spridning med hjälp av kyrkans organisation som då utnyttjade sitt mäktiga nätverk av kloster runt hela Europa. Klostren fungerade därför inte bara som andliga tillflyktsorter, utan också som en slags skolor och centra för vetenskap och teknik. Det ingick till och med i många munkars och nunnors arbetsuppgifter att utveckla och sprida sådana idéer som var till nytta för folket och som samtidigt ansågs överensstämma med Guds vilja.
ANNONS
ANNONS
Européernas världsbild genomsyrades under den senare delen av medeltiden av en kristen teologi som var blandad med antik filosofi. Araberna hade redan under 700-talet börjat översätta antika grekiska verk till arabiska och i samband med korstågen under 1100- och 1200-talen översattes dessa arbeten till latin vilket så småningom fick den europeiska vetenskapen att blomstra.
Att resa på medeltiden
Medeltidens kommunikationer var dåliga och långsamma. I städer och jordbruksbygder bodde människor tätt. Men mellan de olika städerna och byarna sträckte sig ofta oändliga skogar. I skogarna fanns vanligtvis inget annat än stigar som resenärer kunde ta sig fram på. De få vägarna som existerade och som band samman städerna var för det mesta usla och dåligt utbyggda.
Bild: VollwertBIT Vatten band samman medeltidens samhällen medan landmassorna ofta istället skilde dem åt. Bilden visar en kogg vilket var en typ av lastfartyg som bl.a. Hansan använde för att transportera varor mellan länderna i Nordeuropa.
Längs de större vägarna fanns ibland härbärgen och gästgiverier där resenärer kunde vila efter en strapatsfylld dagsetapp. Klostren som fanns utspridda i hela Europa, tog också emot resenärer.
Att resa var i regel förknippat med risker och problem, särskilt om man fraktade varor. Det säkraste och snabbaste sättet att ta sig fram var att färdas till sjöss. Vatten band samman medeltidens samhällen medan landmassornas stora skogs- och bergsområden skilde dem åt. Ett fartyg kunde dessutom ta en stor last vilket gjorde att sjöresor också blev billigare än transporter på land, särskilt för dem som bedrev handel och fraktade varor i stora mängder. Under vinterhalvåret var det också vanligt att utnyttja isarna för att ta sig fram.
Kraftig utveckling av sjöfarten i slutet av medeltiden
Teknikutvecklingen som ägde rum under medeltiden var ofta sammanlänkad med utvecklingen av handeln. Den ökade handeln mellan Europa och andra delar av världen bidrog till att Europa kunde ta del av vetenskapliga och tekniska landvinningar som hade gjorts på andra ställen. Det ökade handelsutbytet förde också med sig nya krav på bättre fartyg och navigeringsmetoder, vilket gynnade sjöfarten som utvecklades kraftigt i slutet av medeltiden.
Under 1400-talet hade nya fartygstyper och förbättrad navigeringskonst gjort det möjligt att korsa de stora världshaven.
ANNONS
ANNONS
Boktryckarkonsten gjorde det lättare att sprida information och idéer
Den uppfinning som kanske har betytt mest för eftervärlden är boktryckarkonsten som utvecklades under 1400-talet. Boktryckarkonsten gjorde det möjligt att trycka böcker i stora upplagor. Böcker och idéer spreds nu till större delar av befolkningen än tidigare. Fler människor kunde därmed ta del av andras upptäckter och idéer. Boktryckarkonsten påskyndade därför den vetenskapliga och politiska utvecklingen i Europa.
De förbättrade kommunikationerna leder till en ny tid
Efter att de nya kommunikationerna hade tagits i bruk under 1400-talet, så dröjde det inte länge förrän medeltiden övergick i en ny tid. Den nya tidens upptäcktsresor och boktryckarkonstens spridning av idéer, ledde under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet till att en ny världsbild tog form - både geografiskt och idémässigt.
Ge exempel på några tekniska framsteg som gjordes under medeltiden.
Många nya och förbättrade jordbruksredskap togs i bruk under medeltiden. Hur påverkade det samhällsutvecklingen?
Hur påverkade kyrkan den vetenskapliga utvecklingen? Resonera utifrån två olika perspektiv: ett negativt och ett positivt.
Hur var det att resa långväga på land under medeltiden?
Vilka fördelar fanns att resa via vattenvägar?
Varför tror du att boktryckarkonsten blev så viktig för den fortsatta vetenskapliga utvecklingen i Europa från mitten av 1400-talet och framåt?
Namnet på epoken som följer efter medeltiden kallas ofta för nya tiden. Namnet har delvis att göra med den tekniska utvecklingen som gjordes i slutet av medeltiden. Förklara varför.
Hur förbättrade Gutenberg boktryckarkonsten? Läs t.ex. här>
Under medeltiden arbetade de flesta människorna inom jordbruket. Hur stor del av befolkningen är sysselsatta med jordbruk i dagens Sverige?
Under större delen av medeltiden tillverkades nästan allt i närområdet där folk bodde. Men så är det inte längre. Undersök varifrån kläderna som du har på dig kommer ifrån.
Diskutera:
Jämför dagens jordbruk med medeltidens. Vilka förbättringar kan du komma på.
Hur tror du medeltidens kommunikationer påverkade människornas uppfattning av tid och rum (avstånd)?
Jämför dagens kommunikationer med medeltidens. Hur uppfattar vi tid och rum idag?
Hur spreds viktig kunskap och nyheter under medeltiden? Jämför med idag.
Fundera på det gamla uttrycket "kunskap är makt". Är kunskap lika mycket förknippat med makt idag som under medeltiden? Motivera.
Litteratur: Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004 Kåre Lunden, Bra Böckers världshistoria, del 6 – Europa i kris, Bokförlaget Bra Böcker, 1984 Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995 William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006 Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 7 - Upptäckternas tid (1350 - 1500), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen.
Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...
Stora delar av den mekaniska kunnigheten överlevde de närmaste seklerna efter det romarrikets sammanbrott. De stora katedralerna och de komplicerade astronomiska uren hade inte kunnat byggas utan en omfattande teknisk kunnighet som ärvts från antiken. Men en fullständig kartläggning av våra "tekniska rötter" måste också ta med vad som hände i den islamiska världen. Där överlevde en stor del av den antika tekniken, men där gjordes också viktiga nykonstruktioner...
Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...
I Afrika fanns för länge sedan en livlig handel med bland annat järn. Järnet från Afrika ansågs vara det bästa för att smida svärd. Men hur kom kunskapen om järnframställning till Afrika? Det är en spännande fråga som forskare försöker svara på...
Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...
Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...
Kort artikel i tidningen Populär Historia där Thorsten Sandberg berättar om användandet av brevduvor i ett historiskt perspektiv. När började man nyttja brevduvor i Europa? Vet man om Gustav Vasa använde sådana? Det måste ju ha varit förhållandevis säkert och effektivt, speciellt under medeltiden då det var besvärligt att resa långt.
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om bönder och deras resvanor under medeltiden. I de flesta historieverk beskrivs medeltidsmänniskornas värld som geografiskt väldigt trång. Få bybor reste längre än till marknaden i grannstaden. Denna uppfattning håller nu på att omvärderas av modern forskning. Vyerna var betydligt vidare än så. Men hur får man kunskap om resandet på medeltiden? Historikern Dick Harrison har i sin forskning närmat sig problemet, och med exempel från Andorra, Sverige och England vidgar han det medeltida rummet.
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska kungaskeppet Gribshunden. Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen...
Avsnitt (18:16 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om medeltiden. Medeltiden är den epok som ligger mellan antiken och den tidigmoderna tiden. Det är 1000 år av motsättningar mellan kungar och adel, riddare och kloster. Och det är en tid av både blomstrande handel och grym bråd död. Vad hände egentligen under dessa 1000 år? Hur var det att leva då? Och varför gav man sig egentligen ut på korståg?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om medeltida världsbilder. Trodde man förr i världen att jorden är platt som en pannkaka och att man, om man seglade tillräckligt långt ut på havet, skulle falla över kanten och ned i en avgrund?
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om makro- och mikrorum i medeltidens värld. Vårt rumsmedvetande är långt mera subjektivt än vad vi vanligen reflekterar över. Det bestäms av vårt personliga perspektiv, av vår erfarenhet, av vår uppfattning om väsentligt och oväsentligt. Ett spädbarn har en helt annan uppfattning om rummet än den vuxna människan. Lantbon har en annan än stadsbon. På samma sätt har olika kulturer och tidsperioder uppvisat helt olika föreställningar om det rum man har rört sig i...
På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en essä om alkemins historia. Många har försökt framställa guld, men ingen har lyckats. I alkemins historia dyker både genier och dårar upp...
På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en samling essäer om Bestiarium – medeltidens djurbok. I en serie essäer uppmärksammas odjuren, monstren, och deras symboliska betydelse i bestiarierna. Draken är en reptil som sprutar eld och har vingar. Enhörningen är en häst med ett spiralvridet horn i pannan som jagad, plågad och stressad av jägare vilar sitt trötta huvud i en jungfruns sköte. Hyenan är ett tvåkönat rovdjur som gärna kalasar på lik på kyrkogårdar. Allt enligt Bestiarium – medeltidens djurbok...
Genomgång (13:08 min) om medeltiden - kunskapsrevolutionen på 1400-talet. Här berättas främst om boktryckarkonsten och renässansen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
