S
Kategori

Nationalekonomiska teorier kan vara både heltäckande förklaringsmodeller eller mer specificerade teorier. Gemensamt är att de försöker förklara samhällsvetenskapliga ekonomiska problem.

Nationalekonomi

I det här avsnittet presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Vi kommer också titta närmare på begreppen självhushållning och penningekonomi. 

Koppling till ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi om att hushålla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Idéerna bakom blir därför också politiska och skiljer mycket från t.ex. privatekonomi.

I det här avsnittet presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Vi kommer också titta närmare på begreppen självhushållning och penningekonomi. 

Koppling till ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi om att hushålla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Idéerna bakom blir därför också politiska och skiljer mycket från t.ex. privatekonomi.

ANNONS

ANNONS

Dessa olika idéer om hur samhällets ekonomi ska styras kallar vi för nationalekonomiska teorier. Här nedan presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna som brukar användas för att förklara ekonomiska skeenden i historien och i vår egen tid.

Självhushållning

Ett av de allra äldsta sätten att organisera ekonomi var det som vi idag kallar för självhushållning. Grunden i detta system var att alla som levde tillsammans producerade vad de behövde, och fördelade det mellan sig. Denna typ av hushållning krävde mycket arbetskraft då allt som behövdes tillverkades och nästan ingen handel förekom. Framförallt förekom denna typ av ekonomi i tidiga jägar- eller jordbrukssamhällen.

Penningekonomi

När olika stater började växa fram ökade också handeln. Till en början handlade man genom att byta varor mot varor. Detta utvecklades så småningom till att byta varor mot metaller som sedan blev till mynt. Detta ledde till att människor också började få betalt för sitt arbete med pengar. Detta kallas penningekonomi och med den växte handeln ytterligare.

Merkantilism

När moderna stater började växa fram på 1500- och 1600-talen ville kungarna och furstarna också öka sin kontroll över handeln.

Nu ville man satsa på inhemsk produktion och så lite som möjligt skulle importeras. Man skulle också satsa på import av råvaror som skulle förädlas för att kunna exportera som färdiga produkter. Genom detta sätt att importera och exportera skulle landet få positiv handelsbalans. Mer pengar skulle komma in i landet än ut, vilket skulle göra det rikare och rikare.

Statens uppgift var att skydda det egna landets produktion. Det viktigaste verktyget för detta var tull. Genom dyra tullar på utländska varor blev det dyrare att importera vissa produkter och det egna landets produktion skyddades. Merkantilismen var framförallt 1700-talets dominerande ekonomiska lära.

Fysiokratism

Fysiokratism var en nationalekonomisk lära som hävdade att jordbruket var grunden till allt välstånd. Ursprunget var franskt, Francois Quesnays ekonomiska artiklar i Encyklopedin 1756 kan ses som startår även om begreppet fysiokratism kom 1767.

Fysiokraterna ogillade statsingripanden; individens strävan efter egen vinning var naturlig. Läran kom därmed att till viss del bli föregångare till den ekonomiska liberalismen, trots antiliberala inslag som nedvärderandet av handel och industri. Även den starka kungamakten hyllades, om den var reformsinnad, vilket tilltalade t.ex. Gustav III.

ANNONS

ANNONS

Ekonomisk liberalism

Handeln som vuxit fram under 1500- och 1600-talen hade gjort delar av Europa rikt. Nu växte industrialismen fram och skapade nya förutsättningar för ekonomin.

En av de ledande ekonomiska tänkarna blev engelsmannen Adam Smith. Smith menade att all handel skulle vara fri och utan hinder och var därför mycket kritisk mot merkantilismen. Han menade att alla tullar och liknande skulle tas bort och ersättas av frihandel.

För Smith skulle hela ekonomin vara fri och staten skulle inte lägga sig i. Regleringar skulle avskaffas och varor och tjänster flyta fritt på en marknad. Tanken var att den fria ekonomin skulle gynna alla och att ekonomin då skulle växa, något som kallas för tillväxt.

Smith utgick från att staten i grunden var överflödig eftersom människan var förnuftig, upplyst och i slutändan ville sitt eget bästa. Om alla bara gjorde vad som var bäst för dem själva skulle det i längden leda till det bästa för hela landet. Frågor om priser eller tillgång till varor skulle styras av marknaden själv. En osynlig hand (marknaden själv) skulle lösa både dessa problem och saker som arbetslöshet, fattigdom och prissättning.

Den politiska ideologi som växte fram som en följd av Adam Smtihs idéer kallas för liberalism efter det engelska ordet för frihet.

Marxism

Som en motreaktion till liberalismen och den fria ekonomin växte marxismen fram. Friheten i ekonomin hade lett till framväxten av en fattig arbetarklass, orättvisor och sociala problem.

1800-talets socialister såg detta som ett stort problem. De menade att de som ägde företagen blev rika på andras arbete, medan de som arbetade slet hårt för låga löner.

Socialisterna kämpade för att förbättra arbetarnas villkor. Filosofen Karl Marx grundlade en ekonomisk teori som tog sin utgångspunkt i det han kallade för klasskamp. Marx menade att alla samhällen i historien hade präglats av en kamp mellan olika klasser, om kontrollen över produktionen och dess fördelning. Oavsett om det var mellan slavar och slavägare eller det moderna industrisamhällets kamp mellan de som ägde; kapitalister och de som arbetade; arbetarklassen.

I en marxistisk ekonomi blir alltså det viktiga att minska utsugningen av arbetarklassen. Detta skulle ske genom att ta kontroll över produktionen. Ekonomin skulle regleras, fackföreningar stöttas, olika skatter införas. Genom detta skulle man flytta makt och pengar från de som ägde till de som arbetade. I vissa länder, som i Ryssland, skedde det genom väpnad revolution medan andra länder valde politiken.

Idag är det få länder som är marxistiska, även om många är påverkade av tänkandet. Istället för att fokusera på det enskilda landet brukar de moderna marxisterna istället mena att klassamhället idag är globalt men kapitalismen i grunden är densamma.

ANNONS

ANNONS

Keynesianism

En av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer hette John Maynard Keynes. Keynes var i grunden liberal men menade i likhet med marxisterna att total ekonomisk frihet skapade problem. Därför menade han att staten var tvungen att ta ansvar där marknadsekonomin inte klarade av att göra det.

Staten skulle gripa in i ekonomin genom bidrag och skatter, för att på så sätt stötta eller reglera marknaden när det behövdes.

En viktig fråga för Keynes var arbetslösheten. Keynes hade sett effekterna av den stora depressionen och med det bildat sig en tydlig uppfattning om arbetslöshetens effekter. Han menade att marknadsekonomin inte klarade av att lösa arbetslösheten på egen hand.

Om fler kom i arbete skulle ekonomin växa. Då skulle efterfrågan på varor och tjänster öka. Genom ökad efterfrågan skulle fler få arbete vilket i sin tur skulle leda till ännu högre efterfrågan, en positiv spiral. I de länder som påverkas av Keynes har man därför ofta genomfört stora statliga projekt för att bekämpa arbetslösheten.

Genom att satsa skulle man få en multiplikatoreffekt. Detta innebar att varje satsad krona i förlängningen skulle många olika effekter, inte bara den man satsade på. Därför skulle statliga satsningar vara extra effektiva.

Keynes menade också att det var viktigt att bekämpa konjunkturernas svängningar. Genom att spara pengar i högkonjunktur skulle ett land få pengar över som kunde satsas i lågkonjunktur. På så vis skulle det snabbare gå att ta sig ur ett dåligt ekonomiskt tillstånd.

Monetarism

Ekonomen Milton Friedman är den som ligger bakom den andra av 1900-talets stora ekonomiska inriktningar; monetarism. Friedman var tydligt inspirerad av den klassiska liberalismen och hans idéer har sin grund där. Ibland kallas hans idéer därför för nyliberalism.

I denna teori ses inflationen som ett av ekonomins främsta problem. Därför blev inflationsbekämpning en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter. Inflationen bidrog till att förhindra tillväxt vilket gjorde att ekonomin inte fungerade. Genom aktiv penningpolitik skulle mängden pengar i omlopp hållas nere. Genom räntepolitik skulle inflationen styras och genom åtstramningspolitik skulle statens utgifter kontrolleras. I övrigt skulle staten låta ekonomin sköta sig själv med så få regleringar som möjligt.

En annan av monetarismens viktigaste idéer var att all arbetslöshet är frivillig. Egentligen fanns det arbetsuppgifter till alla. Ibland låg arbeten för långt borta, eller så vara lönerna för låga. Om människor bara var beredda att flytta, eller arbeta för lägre löner hade de sluppit vara arbetslösa. Därför borde t.ex. regler för lägstalöner tas bort. Om människor bara var tvingade att ta de jobb som fanns tillgängliga skulle arbetslösheten upphöra.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Ekonomi och handel

LÄS MER: Samhällsekonomi

LÄS MER: Internationell ekonomi och handel

LÄS MER: Ekonomisk historia

PODCAST: Ekonomiska teorier

PODCAST: Ekonomiska system

Användbara begrepp

Arbetarklass: Innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de lönearbetare som inte har något direkt inflytande över sitt arbete.

Arbetsgivare: Den som har arbete att erbjuda eller anställer, exempelvis staten, en kommun eller ett företag.

Arbetskraft: De arbetsföra i en viss befolkning eller den tjänst som en anställd säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.

Arbetstagare: Den som tar ett arbete som erbjuds av en arbetsgivare.

Den stora depressionen: En långvarig lågkonjunktur som följde efter den stora Wall Street-kraschen i New York i USA 1929.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Fackförening: Medlemsorganisation för arbetstagare som driver arbetstagarnas intressefrågor (om löner, arbetstider o.s.v.) gentemot arbetsgivarnas organisationer.

Frihandel: Handel som inte regleras och förhindras av tullar eller andra handelshinder.

Handelsbalans: Summan av export och import. Ett land som exporterar mer än det importerar får en positiv handelsbalans och vice versa.

Hushålla: Att få de resurser man har att räcka till.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Inflation: Pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare samtidigt som köpkraften minskar.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Klasskamp: Kampen mellan två samhällsklasser: arbetsgivare eller kapitalister och arbetare (arbetarklassen). Förenklat handlar det om att arbetarna vill ha högre lön och bättre arbetsvillkor medan kapitalisterna vill hålla nere sådana kostnader.

Låg- och högkonjunktur: Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

Lägstalön: En enligt kollektivavtal utsatt nedre gräns för löner som arbetsgivare betalar till arbetstagare.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Teorier: Antaganden och vetenskapligt underbyggda påståenden som förklarar ett problem.

Tillgång och efterfrågan eller utbud och efterfrågan, handlar om förhållandet mellan priset på en vara eller tjänst och den kvantitet som köpare och säljare av varan eller tjänsten är villiga att handla med på en marknad. Läs mer >

Tillväxt: Ökning av BNP (bruttonationalprodukten) över en viss tid. Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period.

Tull: En skatt (avgift) som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

 

ANNONS

ANNONS

Nationalekonomins tidiga historia i Sverige

Nationalekonomi som vetenskapligt skolämne som slog igenom med Sveriges första professur i hushållning (grekiska oeconomia) vid Uppsala universitet 1741. Tjänsten, som tilldelades Anders Berch, var ett medvetet drag av den dåvarande hattregimen för att främja sin ekonomiska lära, merkantilismen. Universitetens rop på akademisk frihet kom i andra hand när statsnyttan under frihetstiden ansågs kräva det.

Berch hade 1747 skrivit boken Inledning till allmänna hushållningen. Denna blev den första akademiska läroboken i ämnet på svenska och innehöll både allmänna lärosatser och avsnitt om vikten av laglydighet, eldsläckningens konst och barnmorskornas betydelse.

En annan betydande svensk nationalekonom var affärsmannen från Sundsvall Anders Nordencrantz (född Bachmansson). Han lyfte fram det praktiska livets köpmän (som kallades "närande", medan nästan alla andra grupper var "tärande") och betonade vikten av folklig uppfostran till sunt ekonomiskt beteende.

Nationalekonomin växte fram från 1500-talet som läran om statens förvaltning och finansiella system. Först senare började den privata sfären att ägnas något intresse.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara kortfattat vad nationalekonomi handlar om.
     
  2. Vad menas med självhushållning? Ge exempel på samhällen genom historien som baserat ekonomin på självhushållning.
     
  3. Vilka stora fördelar har penningekonomi jämfört med självhushållning?
     
  4. Vad menas med merkantilism?
     
  5. Varför var Adam Smith kritisk mot merkantilismens lära? Använd dig bl.a. av begreppet "frihandel" i ditt svar.
     
  6. Vad menade egentligen Adam Smith med att "en osynlig hand" skulle lösa alla problem på marknaden?
     
  7. Hur och varför uppkom marxismen och vad går läran ut på?
     
  8. Vad var det för samhällsproblem som fick ekonomen John Maynard Keynes att skapa en ny ekonomisk teori (keynesianism)?
     
  9. Vad är den största skillnaden mellan keynesianism och ekonomisk liberalism?
     
  10. Enligt ekonomen Milton Friedman, monetarismens grundare, är statens viktigaste uppgift inom ekonomin att motarbeta inflationen. Förklara kortfattat hur.
     
  11. Inom monetarismen (nyliberalismen) hävdas bland annat att arbetslöshet är frivilligt och egentligen skulle vara lätt att lösa. Förklara vad som menas och fundera på vilka fördelar samt nackdelar det medför både för staten och för den enskilde individen.

Diskutera:

  1. Dela in klassen parvis eller i mindre grupper som diskuterar fördelar respektive nackdelar gällande de nationalekonomiska teorierna. Alternativt om varje grupp väljer en teori som sedan redovisas i helklass.
     

 

Litteratur:
Robert W Grubbström, Ekonomisk teori, Academia adacta, 1997
Bo Sandelin m.fl., Det ekonomiska tänkandets historia, SNS Förlag, 1998
Harry Landreth och David C Colander, History of economic thought, South-Western College, 1994

 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Texten i faktarutan är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 2 och Internationell ekonomi.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Nationalekonomiska teorier

S

Nyliberalismen

av: Leif Löwegren
2014-01-05

Nyliberalismen betraktas av sina anhängare som en återuppväckelse av den ursprungliga liberalismen. Nyliberaler brukar förespråka en så kallad nattväktarstat, där statens och lagstiftarnas roll begränsas till att skydda individen mot förtryck och våld från andra, men där medborgarna i övrigt lämnas att leva sina liv efter eget huvud...

+ Läs mer

Podcast om Nationalekonomiska teorier

SO-rummet podcast icon
S

Ekonomiska system

av: Mattias Axelsson
2022-10-19

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om ekonomiska system i allmänhet, och om marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi i synnerhet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Ekonomiska teorier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

+ Läs mer

Länkar om Nationalekonomiska teorier

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Hi

Ekonomisk historia

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...

Re

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Sh

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Sh

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Sh

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Sh

Privatekonomi

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Sh

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Sh

Konservatism

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...

Sh

Liberalism

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Sh

Socialism

Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...

Sh

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Ge

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Relaterade taggar

Hi
bankir

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
Lydiska guldmynt

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...

Hi
Porträtt

Karl Marx

Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Fartyg i hamn.

Merkantilism

Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet...

Sh
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Hi
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Sh
Sedel

Inflation

Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...

Hi
Fattig familj

Den stora depressionen

Den stora depressionen är en benämning för den ekonomiska kris som drabbade USA efter börskraschen...

Sh
Konjunktur

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.En...

Sh
Balansvåg i ovikt.

Ekonomiska system

Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...