Internationell ekonomi och handel

Specialiseringen ökar ständigt och omfattar idag både varor och tjänster som till exempel turism. Detta gynnar den globala handeln, och de flesta ekonomer menar att hela världen gynnas av det på lång sikt. Även länder som har få varor att tävla med på världsmarknaden sägs vara vinnare eftersom de slipper utveckla egen produktion av många varor.

Små länder är särskilt beroende av den internationella handeln. Även om Sverige har gott om naturresurser så saknas ändå merparten av alla råvaror och produkter som behövs för att vi ska kunna bibehålla vår höga levnadsstandard. Faktum är att de enda matvaror som Sverige är helt självförsörjande på idag är socker, mjöl och morötter.

Stora länder som USA och Japan har i allmänhet betydligt lägre import än mindre länder. Detta beror framförallt på att länder som har gott om naturresurser och en stor köpstark befolkning har tillgång till en större hemmamarknad där företagen kan sälja merparten av produkterna som produceras i landet. Sverige med sin lilla befolkning är därför beroende av en väl fungerande utrikeshandel, precis som de flesta andra länder.

Kritik mot den globala handeln

Det finns gott om kritik mot den globala handeln. Många hävdar att systemet leder till ökade globala orättvisor och gör att rika länder blir ännu rikare på de fattiga ländernas bekostnad.

En annan bieffekt av denna specialisering är att vissa industriländer utvecklas snabbt, medan många andra länder riskerar att bli enbart råvaruexportörer, för att sedan tvingas importera tillbaka dyra förädlade varor. Risken finns att dessa länder fastnar i konstant fattigdom och att den ekonomiska utveckling där avstannar.

Den internationella handeln och specialiseringen har bidragit till att flytta allt större delar av produktionen till länder med låga löner och svag lagstiftning kring arbetsvillkor (vilket medför sämre arbetsförhållanden för arbetarna). Allt detta medan konsumtionen i den rika delen av världen ökar.

Produktionen har också fragmentiserats. De olika beståndsdelarna (komponenterna) i en färdig produkt (slutprodukt) tillverkas i olika delar av världen – där de är mest lönsamma att producera – för att till sist monteras ihop i en fabrik på något annat ställe.

Systemet med outsourcing är gynnsamt för konsumenten (vilken oftast lever i den rikare delen av världen) som köper den färdiga produkten. Detta eftersom tillverkningskostnaderna är pressande till lägsta möjliga, framförallt tack vare låga löner och dåliga arbetsvillkor i länderna som tillverkar de olika komponenterna i produktionskedjan. Varan blir på så vis mycket billigare att konsumera än om det mesta i produktionskedjan hade ägt rum i länder med höga löner och bra arbetsvillkor för de inblandade.

Hur global handel påverkat olika länder varierar kraftigt. Alla länder påverkas, men i olika grad. I de flesta fall bidrar globaliseringen till att välståndet i världen utvecklas positivt. Ett exempel på det är att andelen extremt fattiga i världen har minskat med två tredjedelar de senaste 30 åren (2021).

Samtidigt ökar också klyftorna mellan de rika och fattiga i världen. Ett extremt exempel på det är att de 62 rikaste personerna i världen idag äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans [se rapport från Oxfam].

Valutor - pengarna

Precis som att Sverige har sin egen valuta har nästan alla andra länder också en egen valuta. Sverige och de flesta andra länder har idag en rörlig växelkurs, vilket betyder att landets valuta rör sig fritt gentemot andra länders valutor och att växelkursen bestäms av utbud och efterfrågan (andra länders efterfrågan på just den valutan). Ett land med en stark ekonomi får därför också en stark valuta. Vissa valutor brukar anses vara starkare än andra. Exempel på sådana valutor är brittiskt pund, amerikansk dollar och EU:s euro.

Om det går dåligt för svensk ekonomi blir också landets valuta mindre värd än tidigare i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Det betyder att det blir billigare för företag och konsumenter i andra länder att köpa svenska varor och tjänster. Det blir också billigare att åka som turist till Sverige. Samtidigt blir det dyrare för oss svenskar att resa utomlands eller att handla (importera) från andra länder.

Länder som istället tillämpar en fast växelkurs har värdet på valutan knuten till en eller flera andra valutor (t.ex. euro och/eller dollar). Länder med fast växelkurs kan reglera valutans värde genom att använda två olika verktyg: devalvering och revalvering.

• Devalvering innebär att man sänker värdet på landets valuta. När valutans värde minskar blir det billigare för andra länder att importera varor (från landet som devalverat sin valuta). Därmed ökar den egna exporten eftersom efterfrågan från utlandet blir större. En lyckad devalvering kan vara ett sätt att stärka ekonomin, eller att undvika en internationell lågkonjunktur.
   
• Revalvering är motsatsen. Det innebär att man höjer den egna valutans värde. Då blir alla produkter som exporteras till andra länder dyrare, samtidigt som det blir billigare att importera eller att resa till andra länder. Revalvering kan användas för att dämpa ökande priser i ett land och samtidigt minska inflationen. Revalveringar är i allmänhet ganska ovanliga.