Platon (ca 428-347 f.Kr) levde i antikens Grekland och räknas som en av de största filosoferna genom tiderna. Han grundade på 380-talet f.Kr Platons akademi som räknas som Europas första universitet. Från den akademin har alla andra akademier i världen fått sitt namn.
Platon är den mittersta länken i en kedja som består av tre av antikens mest beundrade filosofer. Sokrates (469-399 f.Kr) var Platons lärare. Platon var i sin tur lärare åt den store filosofen Aristoteles (384-322 f.Kr). Ordet filosof är bildat av de grekiska orden philos (kärlek) och sofia (visdom).
ANNONS
Platon förde fram sin filosofi i böcker. De flesta är skrivna som dialoger, alltså samtal mellan två eller flera personer. Det är som en film där personer pratar med varandra. Platon själv är inte med i dialogerna. Huvudpersonen är istället Sokrates som diskuterar med andra personer och för fram sina egna och Platons tankar. Hur mycket som är Sokrates idéer är oklart. De flesta av Sokrates skrifter är försvunna. Det mesta vi vet om honom vet vi därför genom Platons böcker.
Bild: Wikimedia Commons Platon och Aristoteles i samtal. Akademien grundades av Platon omkring år 387 f.Kr i Aten. Den fungerade som lärosäte för filosofiintresserade greker.
En högre värld än vår
Lite förenklat ansåg Platon att vår värld bara är en sämre version av en annan, högre, värld. Den kan vi genom våra fem sinnen - lukt, smak, syn, hörsel och känsel - inte förstå. I den högre världen är allt evigt och förändras aldrig.
Platon kallade den högre världen för idévärlden. Där finns den sanna verkligheten. Idévärlden kan bara nås genom tankarna.
För att en människa ska kunna nå och förstå idévärlden krävs en speciell kunskap. Den kunskapen går bara att vinna steg för steg genom tänkande. Det är enligt Platon enbart filosofin som kan nå denna, den högsta kunskapen.
I den högre värld Platon talar om finns egenskaper eller idéer som bygger på varandra. Godhetens idé är den högsta av alla idéer. De filosofer som förstått godhetens idé blir själva goda människor enligt Platon. Omvänt menade han att all ondska beror på okunnighet.
ANNONS
ANNONS
Själen har tre delar
Enligt Platon har människan en odödlig själ som är fånge i kroppen. Själen blir fri först när människan dör. Idéerna om en odödlig själ och en värld som är bättre än den vi lever i går igen i många religioner, bland annat i kristendomen.
Platon ansåg att själen har tre olika delar: begäret, modet och förnuftet. Platon liknar själen vid en sammanvuxen grupp av en kusk och två hästar. Kusken är förnuftet och måste försöka styra vagnen medan speciellt begäret ständigt krånglar och inte vill lyda. Det gäller för förnuftet, alltså kusken, att hålla ordning på hästarna och inte ge dem fria tyglar.
Filosoferna ska styra - men inte äga något
I flera böcker, exempelvis Staten, lägger Platon fram sina tankar om hur ett samhälle, en stat, ska styras. Den demokrati som fanns i Aten gav han inte mycket för. Där kunde vilken man som helst (kvinnor fick inte delta) ställa upp i val. Den som fick tillräckligt många röster kunde bli vald till en viktig post i samhället.
Enligt Platon skulle samhällets invånare delas upp i klasser. Längst ner stod de som svarade för produktionen som hantverkare och bönder. Det skulle också finnas slavar.
Nästa klass bestod av krigare, soldater som skulle skydda staten.
Den högsta klassen var filosoferna och de skulle vara kungar och styra samhället. Filosoferna var ju enligt Platon automatiskt goda eftersom de förstått godhetens idé. Därför skulle de bli de bästa härskarna.
Ledarna skulle inte styra efter egna intressen, som t.ex. att göra sig själva rika. Därför skulle filosoferna inte få äga något. Filosoferna skulle gå igenom en femton år lång utbildning. Först efter ha fyllt femtio år skulle de få vara med och styra. Begåvade personer skulle kunna utbildas och lyftas upp till filosofiklassen. Även kvinnor skulle kunna delta i politiken.
Litteratur: Anders Wedberg, Filosofins historia, Bonniers förlag, 1958 Filosofilexikonet, Forum förlag, 1988 Encyclopedia Britannica Nationalencyclopedin
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om filosofen Platon. Platons (427-347 f.Kr.) betydelse för Västerlandets idévärld är ofantlig och hans prestige orubblig. Det har sagts att hela den västerländska filosofin är en serie fotnoter till Platons dialoger...