Antal invånare: 24,3 miljoner (2024)
Huvudstad: Damaskus
Den arabiska våren 2011 utlöste ett landsomfattande inbördeskrig mellan regeringen och en brokig blandning av rebellgrupper. Bashar al-Assads regim har sedan dess lyckats återta stora delar av landet, men i norr rasar kriget ännu. Väpnade sunnimuslimska grupper har trängts ihop i nordväst, där striderna fortsätter. Medan regimen varit upptagen med att slå ned revolten har Syriens kurder byggt upp ett eget regionalt styre, som kan gå dem ur händerna när stormakter blandar sig i utvecklingen.
Befolkning
Före inbördeskriget var Syrien ett av Mellanösterns mest tättbefolkade länder, men befolkningen var ojämnt fördelad. Flest människor levde längs kusten i väster samt kring storstäderna Damaskus i söder och Aleppo i norr. Sedan kriget bröt ut 2011 har stora folkomflyttningar ägt rum: drygt en fjärdedel av befolkningen har gått i landsflykt. Ännu fler lever som internflyktingar.
Religion
Trots att Syrien är starkt dominerat av islam och religiösa frågor har spelat stor roll för landets politik, har staten formellt varit sekulär (icke-religiös) ända sedan självständigheten 1941. Majoriteten av araberna liksom flertalet kurder tillhör islams huvudriktning sunni.
Politiskt system
Den syriska staten leds sedan 1970-talet av familjen Assad. Sedan uppror utbröt mot Assadregimen 2011 pågår inbördeskrig mellan olika religiösa och etniska grupper, med inblandning av stormakter. Regeringsstyrkor har med ryskt stöd återtagit viktiga områden, men delar av landet är kvar utanför regeringens kontroll.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Syriens president har nästan obegränsad makt och medborgarna kan inte rösta bort regimen, trots att allmänna val hålls regelbundet. Författningen stadgar yttrande- och pressfrihet, men censur förekommer. Inbördeskriget har dämpats, men förvandlade landet till ett av de farligaste i världen för både aktivister och journalister.
Utrikespolitik och försvar
Syrien har länge haft konfliktfyllda relationer med omvärlden men Assadregimen har också skickligt utnyttjat Syriens inflytande i grannländerna, för att vinna stöd och ekonomiskt bistånd. Förhållandet till Libanon och konflikten med Israel präglade länge regeringens utrikespolitik. Sedan 2011 har fokus dock varit helt inriktat på att finna allierade i det pågående inbördeskriget.
Ekonomi
Syrien hade före inbördeskriget en relativt mångsidig ekonomi med välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar och starka traditioner inom handel och affärsliv. Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försök att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären. Till tolv år av krig tillkom 2023 en jordbävningskatastrof som urholkar statens ekonomi och gör medborgarnas vardag ännu mer osäker och kostsam.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Syriens geografi >
Utbildning
Syrien hade före inbördeskriget ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten har varit hög. Vid sidan av de vanliga skolorna fanns också islamiska skolor, både statliga och privata. Kriget sedan 2011 har raserat delar av skolväsendet. Värst är det i oppositionskontrollerade områden, där skolväsendet ofta slutat fungera och många människor är på flykt.
Sociala förhållanden
Så gott som alla syrier påverkas av krig i sin vardag. Förutom det dagliga hotet om våld och död har ekonomin raserats i stort och många har fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller särskilt de flera miljoner som befinner sig på flykt inom landet. Efter jordbävningskatastrofen i början av 2023 har förhållandena blivit ännu svårare i landets norra delar.
Besök Landguiden och läs mer om Syrien.
Konflikter: Syrien
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
