Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?
Vad är dödshjälp?
Med begreppet dödshjälp menas i nutida debatt en avsiktlig handling som avser att hjälpa en patient att dö på hans eller hennes uttryckliga begäran. Personen som ger dödshjälp måste ha som syfte att hjälpa patienten att dö. En dödlig injektion kan vara ett sätt att ge dödshjälp.
Dödshjälp är inte:
- att respektera en patients nej till behandling eller vilja att fortsätta behandling.
- att låta den naturliga döden ha sin gång genom att inte påbörja eller avbryta behandling, om behandlingen är till mer skada än gagn för patienten.
- att ge smärtstillande medicin för att mildra smärtor och lidande, även om en förutsedd konsekvens kan vara att döden inträder snabbare.
Vad säger lagen i Sverige?
Dödshjälp är enligt svensk lag uttryckligen förbjudet. Regeringen tog ställning i frågan 1997 då man i en skrivelse (dir. 1997:147) klargjorde att läkarnas uppgift är att rädda liv. Det är förbjudet att döda obotligt sjuka eller skadade, också om det sker på patientens begäran. Endast åtgärder för att åstadkomma en värdig död får vidtas, till exempel att ge smärtstillande medel för att minska lidande, och att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling när det är betungande för patienten. Man förutser och accepterar döden som en trolig konsekvens, men avser den inte.
Extern länk: Socialstyrelsens allmänna råd (2011) om livsuppehållande åtgärder i livets slutskede
Svenska Läkaresällskapets etiska riktlinjer vid ställningstagande om att avstå från eller avbryta livsuppehållande behandling (2007) säger att man i samband med avslutande av livsuppehållande behandling ska se till att patienten erbjuds lämplig palliativ vård (se nedan) om patienten befinner sig i livets slutskede.
Palliativ vård och hospice
Palliativ vård är en form av vård som specialiserar sig på att aktivt lindra sjukdomsbesvären i ett skede där sjukdomen inte längre svarar på botande behandling. Man erbjuder patienten helhetsvård när kontroll av smärta eller symptom och problem av psykologisk, social och existentiell art är av största vikt. Den palliativa vårdens mål är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj i livets slutskede. Tonvikten läggs på att lindra smärta, ångest och att bemöta patientens existentiella och andliga frågor i ett helhetsperspektiv. Palliativ vård bör ges i livets slutskede när det står klart att något tillfrisknande inte är möjligt.
Hospice kallas en vårdinrättning där endast palliativ vård ges. I samband med slutstadiet av sin sjukdom kan den sjuke ibland få sövas kontinuerligt via injektioner tills döden inträder - man låter då patienten "sova sig in i döden". Den sjuke undgår på så vis de sista ibland fruktansvärt svåra dagarna. Det kan ta ungefär mellan två dagar och två veckor och kallas för terminal eller palliativ sedering.
Passiv dödshjälp = naturlig död
Många använder uttrycket "passiv dödshjälp". Det är dock missvisande. Det handlar då om att avstå från en ny behandlingsomgång eller att avsluta en påbörjad behandling - att låta bli att förlänga livet. Detta gör att döden tillåts inträffa och patienten kan dö en naturlig död, kanske inom den palliativa vården. Detta sker oftast på den sjukes egna begäran, men också i enstaka fall efter samtal med anhöriga.
Vad är egentligen skillnaden mellan dödshjälp och att inte ge behandling?
När man inte ger eller avbryter utsiktslös behandling är syftet inte att orsaka patientens död utan att låta den naturliga döden ha sin gång. Dödshjälp innebär att man har intentionen att orsaka patientens död; patienten dör alltså inte naturligt utan i förtid. Om man avstår från eller avbryter utsiktslös behandling är dödsorsaken den underliggande sjukdomen eller tillståndet. Vid dödshjälp är det den dödliga injektionen, eller den metod som används, som är dödsorsaken.
Hur går dödshjälp till?
För det första måste en lag finnas som tillåter dödshjälp. I Sverige är det riksdagen som stiftar lagar. Det pågår alltjämt en samhällsdebatt kring ämnet, men som det är idag tillåter inte svensk lag dödshjälp.
I länder där dödshjälp är tillåtet gäller generellt att det är den sjuke som måste be om dödshjälp som utväg. Ingen annan ska kunna råda över ett sådant beslut. Beslutet måste vara väl överlagt och upprepas ett flertal gånger. Två läkare ska för övrigt konstatera att den sjuke har en obotlig sjukdom och att döden kan förväntas inom några veckor eller månader. De ska också kunna konstatera att personen förstår vad han eller hon ber om. En inställning till den egna framtida döden kan gärna vara nedtecknat i ett s.k. livsslutsdirektiv. Detta formulär kan tala för en person om denne långt senare inte själv kan tala, t.ex. vid medvetslöshet, stroke eller liknande. Allt i samband med dödshjälp måste vara noggrant reglerat och kontrollerat av samhället.
Själva händelsen, döendet, kan ske antingen via läkarassisterat självmord eller genom eutanasi. På en överenskommen dag och tid tar de sjuke farväl av sina närmaste och får sedan - i det första fallet - själv inta en speciell dryck eller tablett. Den gör att han eller hon somnar in lugnt och mycket djupt. Efter några minuter slutar hjärtat att slå. I det här fallet begår den sjuke således ett självmord, med läkares hjälp.
I det andra fallet (eutanasi) är det läkaren som ger den sjuke ett speciellt medel via en spruta, en injektion. Medlet gör att patienten somnar och snabbt avlider. I bägge fallen kan anhöriga sitta vid sängen och hålla handen. De ser att den sjuke nu fått sin önskan uppfylld och slipper plågas mera.
Bör dödshjälp tillåtas?
I debatter brukar man skilja på läkarassisterat självmord och eutanasi. Många menar att det är mer rätt när den döende själv aktivt sväljer det dödande medlet. Självmord är ju trots allt inte något olagligt. Motståndare till dödshjälp menar att det i det senare fallet (eutanasi) - där läkaren utför en aktiv handling genom att ge patienten en dödande injektion - mer är en fråga om "att döda" någon, vilket aldrig bör få förekomma människor emellan. Det är också av den anledningen som de flesta länder där dödshjälp förekommer endast tillåter läkarassisterat självmord som metod att hjälpa patienten att dö.
Förespråkare för dödshjälp anser dock inte att det är acceptabelt att motståndarna, som det är nu, bestämmer över alla andras lidande. Den som får dödshjälp skadar ju ingen annan. Ingen vårdpersonal ska heller aldrig behöva arbeta med dödshjälp mot egen övertygelse.
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red)
Texten är redigerad av SO-rummet och sammansatt av olika textmaterial från de båda organisationerna Respekt - katolsk rörelse för livet som är mot dödshjälp, och från Rätten till vår död, som är för dödshjälp i form av läkarassisterat självmord.