Aristokrati: Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel). Läs mer >
Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverke.
Bastiljen: En fästning från medeltiden som på 1700-talet var fängelse. Bastiljen var illa omtyckt och stod under revolutionen som en symbol för det gamla förhatliga feodala samhället.
Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.
Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.
Feodal: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning.
Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och skepp.
Konstitution: I konstitutionen, eller författningen (landets grundlagar), fastställs de grundläggande principerna för hur landet ska styras. I Sveriges nuvarande konstitution bestäms t.ex. att landet ska vara en demokrati.
Kontrarevolutionär: Person som arbetade mot revolutionen (kontra = mot).
Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung
Marie Antoinette (1755-1793): Frankrikes drottning
Napoleon Bonaparte: Fransk (från Korsika) officer som snabbt klättrade i graderna och senare lät kröna sig till fransk kejsare.
Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.
Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.
Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om detsamma.
Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar
Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.
Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.
Radikal: Någon som eftersträvar omfattande förändringar.
Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer betalar till staten/myndigheter.
Statskassa: Statens tillgång på pengar.
Statsskuld: Pengar som staten är skyldig andra länder eller enskilda organisationer/aktörer.
Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass
Versailles: Slottet där kungafamiljen och hovet bodde.
Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.
