Med medeltiden avses perioden från antikens slut till renässansens början, ungefär från 500 e.Kr till 1500 e.Kr (men Nordens medeltid räknas från ca 1050 till 1520).
Varför kallas epoken för medeltiden?
Begreppet medeltid är en efterkonstruktion liksom alla andra namn på historiens epoker. Uttrycket ”medeltid” skapades av människor som levde under slutet av 1400-talet och på 1500-talet vilket var en epok som ibland kallas för renässansen som betyder "pånyttfödelse". Under renässansen ansåg man sig ha återupptäckt antikens storhet och betraktade därför sin egen tid som en ny kulturell blomstringsperiod. Perioden mellan antikens slut fram till sin egen tid kom därför att ses som en slags mellantid, som med äldre svensk översättning har blivit ”medeltid”.
Medeltiden var ingen mörk period
Medeltiden var ingen dyster och händelselös ”mellanepok” i det mänskliga framåtskridandets historia. Istället var det en period då grunderna för vårt moderna samhälle lades. Medeltiden var en intensiv expansionsperiod, både materiellt och andligt.
Under medeltiden utvecklades jordbruket i takt med att nya jordbruksmetoder och uppfinningar togs i bruk. Även vattenkraften utnyttjades mer än tidigare med hjälp av kvarnmaskiner och mekaniska hammare.
Utvecklingen gällde även det kulturella. I de många klostren runt om i Europa översattes kända filosofiska verk, och på läroanstalter och universitet diskuterades religion och filosofi vid sidan av praktiska vetenskapliga experiment.
Begreppet "den mörka medeltiden" är ursprungligen en referens till den äldre medeltiden (ca 500-1000) i Europas historia. Begreppet härstammar från engelskans "The Dark Ages" som ursprungligen syftade på att det fanns så få källor bevarade från perioden i fråga. Vi vet helt enkelt inte lika mycket om den äldre medeltiden som om resten av medeltiden. Numera används inte detta uttryck längre eftersom det ofta misstolkas.
Landsbygd och städer
Det medeltida samhället baserades på jordbruk. I Europa var nio tiondelar av befolkningen bönder medan de resterande livnärde sig på jordbrukets produkter.
Under den senare delen av medeltiden ökade produktionen inom jordbruket vilket medförde att folkmängden ökade. Runt hela Europa växte det fram städer, varav många hade stora katedraler och universitet.
De europeiska städerna var ganska små jämfört med många storstäder i andra världskulturer vid den här tiden, men de europeiska städerna var å andra sidan desto fler.
Ökad handel i slutet av medeltiden
I slutet av medeltiden ökade handeln i både omfattning och geografisk utsträckning samtidigt som organiseringen av handeln genomgick en betydande utveckling. Några orsaker till detta var folkökningen och den allt mer specialiserade produktionen av varor som ägde rum på många håll. Detta kom också att bidra till en allt mer omfattande inflyttning till städerna som ökade i storlek i Europa.
Kyrkan och religionen styrde människornas liv på medeltiden
Kyrkan och den katolska kristendomen hade ett enormt inflytande över medeltidens människor vilket i mångt och mycket formade deras liv och sätt att tänka.
Under tiden fram till reformationen i Nordeuropa var kyrkan avskild från staten och fungerade som en egen organisation med påven i Rom som ledare. Påven räknades i stort sett som Guds ställföreträdare på jorden och hade oinskränkt makt över allt det andliga.
Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler. De som inte skötte sig blev förpassade till helvetet. Kyrkan kunde också hota med bannlysning, vilket innebar att man blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet. Eftersom den kristna läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en ”bakdörr” till himlen – skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.
Under slutet av medeltiden var kristendomen, vid sidan av islam, tidens mest snabbväxande religion och fungerade som den sammanhållande länken i den europeiska civilisationen. Men samtidigt bar den också frön till splittring i form av olika kättarrörelser och en gryende protestantism.
LÄS MER: Medeltidens huvudlinjer
LÄS MER: Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer
LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden
LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden
LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Varför kallas epoken 500 e.Kr - 1500 e.Kr för medeltiden?
- Ge några exempel på att teknik och vetenskap gick framåt även under medeltiden.
- Det medeltida samhället i Europa genomsyrades av kristendomens idéer. Förklara varför.
Ta reda på:
- Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i andra världsdelar som var samtida med Europas medeltid (500-1500).
- Varför utbröt det många småkrig i Europa när romarriket var försvunnet?
Diskutera:
- Historien är indelad i olika epoker för att förenkla för oss som studerar historia. Tidsperioderna stenåldern, bronsåldern och järnåldern har t.ex. fått sina namn efter några material som användes under epoken. Försök komma på något lämpligt namn för vår egen tidsålder som framtidens historiker skulle kunna använda sig av.
- Varför är intresset för medeltiden så stort i Sverige idag?
- Vilken är din favoritepok i historien? Motivera.
- Hur framställs medeltiden i filmer och tv-serier?
Obs! I avsnittet Medeltidens huvudlinjer hittar du mer fakta och frågor som behandlar medeltiden på ett övergripande sätt.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria - Medeltiden, Tankens pilgrimer, Natur och Kultur, 2010
Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Kartor
