Man räknar med att ungefär en tredjedel av Europas befolkning dog i digerdöden vid mitten av 1300-talet. Målning av Josse Lieferinxe, ca 1497.
Digerdöden
Lästid 6 minuter
Digerdöden, svarta döden eller stora döden som sjukdomen också kallas, är den värsta av alla pestpandemier som drabbat mänskligheten genom historien, och en av de värsta farsoter som någonsin drabbat Europa.
Digerdödens spridning
Vid mitten av 1300-talet spreds den dödliga lung- och böldpesten från Svarta havet till Europa där den snabbt bredde ut sig över kontinenten.
En bidragande orsak till digerdödens omfattning var att folk ofta själva tog med sig smittan när de flydde från sin pestdrabbade hembygd.
Digerdöden, svarta döden eller stora döden som sjukdomen också kallas, är den värsta av alla pestpandemier som drabbat mänskligheten genom historien, och en av de värsta farsoter som någonsin drabbat Europa.
Digerdödens spridning
Vid mitten av 1300-talet spreds den dödliga lung- och böldpesten från Svarta havet till Europa där den snabbt bredde ut sig över kontinenten.
En bidragande orsak till digerdödens omfattning var att folk ofta själva tog med sig smittan när de flydde från sin pestdrabbade hembygd.
ANNONS
ANNONS
Sjukdomen spreds främst genom loppor som fick i sig pestbakterien då de sög blod från råttor och efter hand även från människor som smittats. Pesten fördes därefter vidare när lopporna bytte värddjur.
Inkubationstiden (tiden från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut) för en människa som smittats av böldpest var upp till en månad (Läkartidningen). Den långa inkubationstiden gjorde att digerdöden kunde spridas över stora områden - en människa kunde färdas långt på en månad även under medeltiden.
Digerdöden spreds längs medeltidens handelsvägar
Digerdöden började i Centralasien. Först spreds den längs Sidenvägen till Kina och vidare till Indien. Sedan vände den västerut och nådde år 1347 en stad som hette Kaffa på Krimhalvön. Därifrån spreds sjukdomen vidare med italienska skepp till staden Genua. Den följde Europas handelsvägar och tog sig från Genua och Venedig i Italien till Marseille i södra Frankrike och vidare längs Spaniens, Portugals och Frankrikes Atlantkuster. Snart nådde den även Calais (i nuvarande norra Frankrike) och därefter England. Från England spreds den vidare genom Hansans nordeuropeiska handelsrutter till städer som Brügge och Lübeck. Därifrån fortsatte den till Bergen i Norge, Köpenhamn och hela vägen till ryska Novgorod. Den följde också tyska handelsvägar inåt landet, till exempel till staden Köln och andra delar av Centraleuropa.
De städer som var stora och hade många människor drabbades hårdast. Till exempel minskade befolkningen i Florens från 120 000 till 50 000. I Venedig dog 60 procent av invånarna. Hälften av Paris 100 000 invånare dog, och även i Lübeck förlorade man hälften av sin befolkning.
En skoningslös sjukdom
Det fanns tre typer av pest - böldpest, lungpest och blodpest. Alla tre typerna orsakades av pestbakterien Yersinia pestis. Vilken typ av pest den olycksdrabbade utvecklade berodde på hur personen smittades. De som blev bitna av pestsmittade loppor utvecklade den vanligaste typen av pest - böldpest. Dödligheten för böldpest var omkring 70 procent. Gick det riktigt illa kunde pestbakterierna få fäste i lungorna och orsaka lungpest. Då var chansen att överleva obefintlig. Samma gällde om pesten fick fäste i blodkärlen och orsakade blodpest, vilket resulterade i allmän blodförgiftning och en snabb död.
Bild: Visipix Apokalypsens fyra ryttare rider fram över himlavalvet. Så kan medeltidens starkt troende människor ha uppfattat det när digerdöden 1347 kom till Europa. Målning gjord av Arnold Böcklin (1827-1901).
Gemensamt för alla former av pest var att insjuknandet efter inkubationstiden skedde mycket hastigt. Efter några dagar av oerhörda plågor inträdde vanligen döden.
Man räknar med att ungefär en tredjedel (omkring 25 miljoner) av Europas befolkning dog av digerdöden vid mitten av 1300-talet. Vissa platser drabbades så hårt att de lämnades helt öde. Men det fanns också avlägsna bygder som klarade sig helt från pesten.
Pesten kallades också "den svarta döden" eftersom offrens kroppar ibland fylldes av svarta bölder. Fullt friska personer drabbades och avled efter ett par dagars svårt lidande.
Läkarna var helt maktlösa inför pesten. Oftast försökte de dra ut ”giftet” ur kroppen med hjälp av åderlåtning, laxermedel och kräkmedel. Bölderna stacks hål på eller täcktes med varma omslag. Trots dessa åtgärder dog patienterna.
Nästan alla människor vid den här tiden måste ha upplevt pestens verkningar på nära håll. Nästan alla måste ha sett släktingar eller bekanta dö i denna plågsamma sjukdom.
ANNONS
ANNONS
Syndabockar
Åtskilliga människor trodde att digerdöden var ett straff som Gud sänt människorna för att de hade syndat. På många ställen utpekades istället judarna som syndabockar. Stora judeförföljelser ägde därför rum i flera länder där tusentals judar mördades för att dämpa folkets skräck för smittan.
Digerdödens följder
Digerdöden och befolkningsminskningen var en chock för dåtidens människor. Många byar låg öde och folktomma där pesten hade dragit fram. Det blev därför brist på arbetskraft, vilket dock gynnade de överlevande bland bönderna och andra arbetare eftersom lönerna steg. Godsägarna fick det å andra sidan sämre eftersom de inte kunde anställa lika många som tidigare.Den kraftigt reducerade befolkningen i kombination med de högre lönerna medförde att jordbruket minskade samtidigt som matpriserna ökade. Europa drabbades därför av en långvarig jordbrukskris under den senare delen av medeltiden.Efter digerdöden följde ytterligare några pestpandemier och det dröjde ända in på 1500-talet innan Västeuropa nådde upp till samma folkmängd som på 1340-talet, strax innan digerdöden.
Digerdöden i Sverige
Digerdöden är från och med 1500-talet en svensk benämning på den pestpandemi som kom till Europa från Centralasien 1348 och via Norge nådde Sverige hösten 1349.
I ett kungligt brev, daterat i Lödöse i oktober 1349, bestämde kung Magnus Eriksson särskilda bot- och bönedagar för att hejda den farsot "som förött mesta delen av det folk som var i de land som västanvart liggande äro".
Digerdöden rasade i Sverige under 1350, och på grundval av rena gissningar har befolkningsminskningen angivits till en tredjedel.
Arkeologiskt är det emellertid svårt att urskilja några spår efter ett plötsligt demografiskt (befolkningsmässigt) ras. En allmän befolkningsminskning bör ha inletts redan tidigare under 1300-talet. Några få samtida källor antyder visserligen en fruktansvärd katastrof vid denna tid: 466 av 500 präster i Västergötland ska ha dött (enligt hörsägen), 30 franciskanbröder i Visby registrerades 1350 som döda (jämfört med tre året innan), fattig-tiondet (en skatt till kyrkan) i Hälsingland avskaffades 1395 med motiveringen att inga fattiga fanns kvar "efter den stora pesten". Dessa uppgifter är dock osäkra. Det är också svårt att tro att farsoten - som återkom flera gånger under 1400-talet - kan ha gått lika hårt fram i det glesbefolkade Norden som i städerna på kontinenten.
Ute i Europa beskylldes judarna för att ligga bakom pestens härjningar. Liknande förklaringar sökte man också i Sverige, även om inga judar bodde här under medeltiden. I ett brev från Visbys borgmästare och råd till staden Rostock 1350 uppges att man straffat flera "illgärningsmän" sedan en av dem bekänt att han förgiftat brunnarna.
Epidemi: Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor.
Pandemi: En epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar väldigt många människor. Digerdöden var en pandemi.
Pest: En allvarlig bakterieinfektion med snabbt förlopp som kan vara dödlig. Omedelbar vård krävs (idag finns botemedel). Bakterien finns på djur i hela världen och överförs oftast till människor via loppor. Risken för pest är störst i områden med dåliga sanitära förhållanden, trångboddhet och en stor population av gnagare (råttor etc). Det finns tre former av pest: böldpest, blodpest och lungpest.
Syndabock: När en person ges skulden för något som hon eller han inte är skyldig till. Att "leta syndabockar" innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen ingen eller många andra är skyldiga.
ANNONS
ANNONS
Lätta fakta om digerdöden
Visste du att:
Själva ordet ”digerdöden” användes inte under 1300-talet. Då talade man om den Stora döden eller Stora pesten. ”Digerdöden” kommer från fornsvenskans ”digher” som betyder just stor.
Digerdöden orsakades av en bakterie som spreds av loppor, som bland annat levde i pälsen på råttor. Människorna fick sjukdomen genom loppbett eller genom kontakt med sjuka personers utsöndringar. Idag vet man att inte mindre än 250 olika djurarter, främst gnagare, kan överföra smittan.
På 1300-talet ansåg man att pesten var Guds straff för människans synder. Heliga Birgitta kom med den vanligaste förklaringen som framfördes under medeltiden. Hon hade fått reda på orsaken i en uppenbarelse och det var ”Guds vrede över människornas synder”.
Digerdöden kom troligen från Kina, där den först iakttogs år 1334 och med hjälp av karavaner spreds den till halvön Krim vid Svarta havet. Därifrån fördes den vidare med fartyg till Medelhavets kuster och vidare fram genom Europa.
År 1349 kom digerdöden till Norden när råttor eller människor från ett fartyg förde smittan iland i den norska staden Bergen. Därifrån spred sig epidemin till vårt land.
Det verkar som att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan digerdöden, men det finns inga siffror över antalet omkomna. Förmodligen klarade sig Finland och Island också bra. Norge drabbades däremot extra hårt. Mellan 40 och 60 procent av Norges befolkning beräknas ha dött under det ödesdigra året 1349 då pesten kom.
Vissa områden i Sverige klarade sig nästan helt från digerdöden: Bergslagen, södra Dalarna samt stora delar av Norrland. När det gäller Bergslagen, tror forskarna att det var svavelröken från de många gruvorna som stoppade råttorna och i Norrland var det kylan.
Efter 1300-talets pestutbrott återkom pesten gång på gång, men i mindre omfattning. År 1665 bröt den ut i England där 100 000 människor dog. Sista gången pesten slog till i Sverige var 1710 då nästan hälften av Stockholms befolkning dog innan epidemin spred sig vidare in i landet för att till sist ebba ut 1713. Senare under 1700-talet försvann pesten från Europa, men på andra ställen i världen levde den kvar.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn några andra namn som digerdöden är känd som.
Nämn några sätt som digerdöden spreds geografiskt (över landområden).
Hur smittade digerdöden?
Vad trodde folk att digerdöden berodde på? Vad skyllde folk på?
Efter att digerdöden dragit fram och skördat sina offer, drabbades Europa av en långvarig jordbrukskris. Vad berodde jordbrukskrisen på och hur tror du att folk påverkades av den?
Nämn ytterligare några fakta om digerdöden som du vill lära dig.
Ta reda på:
Hur såg en pestdoktor ut? Varför bär han en mask med en lång strut som näsa?
Finns pest kvar som sjukdom i världen än idag?
Diskutera:
Finns det pandemier i modern tid som påminner om digerdöden?
Tänk dig att en ny "obotlig" sjukdom - lika dödlig som digerdöden - slår till mot Europa och resten av världen. Hur skulle samhället påverkas? Hur skulle folket påverkas? Skulle det bli kaos? Skulle vi leta efter syndabockar?
Litteratur: Kåre Lunden, Bra Böckers världshistoria, del 6 – Europa i kris, Bokförlaget Bra Böcker, 1984 Samuel K Cohn Jr, The Black Death Transformed, Oxford University Press, 2003 Berndt Tallerud, Fakta om digerdöden, Almqvist & Wiksell, 1987 Artikel i Läkartidningen 2018-04-02 Ben Wilson, Metropolis - historien om mänsklighetens största triumf, Natur och kultur, 2021
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) Faktarutan "Digerdöden i Sverige" är skriven av: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Lätta fakta är skrivet av: Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
När pestsmittan började spridas till Europa vid mitten av 1300-talet hade sjukdomen redan funnits länge i Asien. Där bar gnagare som råttor och sorkar på pestbakterien. Ibland smittades en människa, och då bröt en pestepidemi ut. Det var det som hände på 1340-talet, när Gyllene horden härjade på Asiens slätter...
Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer...
Digerdöden drog genom Europa på 1300-talet och utplånade nästan hälften av alla som levde då. Det är kanske den mest välkända av alla de stora farsoter som drabbat mänskligheten...
Förföljelser av judar har pågått i flera tusen år ända sedan romarrikets dagar. Men det var först under medeltiden, i samband med den kristna kyrkans dominans i Europa som förföljelserna av judar blev mer omfattande och metodisk...
Genomgång (21:07 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist och en kollega går igenom högmedeltiden och senmedeltiden. Här berörs bl.a. folkökningen, städer och urbanisering, digerdöden, feodalismens försvagning.
Avsnitt (18:16 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om medeltiden. Medeltiden är den epok som ligger mellan antiken och den tidigmoderna tiden. Det är 1000 år av motsättningar mellan kungar och adel, riddare och kloster. Och det är en tid av både blomstrande handel och grym bråd död. Vad hände egentligen under dessa 1000 år? Hur var det att leva då? Och varför gav man sig egentligen ut på korståg?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Läxhjälpsfilm (15:30 min) av SO-läraren Lena Tegström som i denna andra genomgång om medicinhistoria fokuserar på företeelser från 1300-talet till 1700-talet - från den stora pesten till det första vaccinet.
Avsnitt (58 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om digerdöden, en av historiens mest brutala massmördare som ställde till med en aldrig tidigare skådad förödelse i medeltidens Europa, och lämnade efter sig förlamande chock, bottenlös sorg och en krossad värld.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om digerdöden. Läget är desperat i den italienska handelsstaden Kaffa, på det som idag kallas Krimhalvön. En enorm armé av mongoliska krigare, den så kallade Gyllene horden, ledd av den mäktige khanen Jani Beg, har slagit läger utanför murarna och den här gången verkar ingen hjälp komma utifrån. Död och förintelse är att vänta; den Gyllene horden har ett välgrundat rykte om sig att utplåna alla som försöker stå emot...
Genomgång (15:00 min) om medeltiden - högmedeltiden. Här berättas främst om handelsvägar mellan Europa och Asien, musik och digerdöden med dess följder. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (5:03 min) av SO-läraren Christopher Sköld som på ett lättförståeligt och underhållande sätt berättar om utvalda delar av medeltidens historia: kyrkan, digerdöden, korstågen m.m.
