Avsnittet handlar om nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vilka händelser är det som blir nyheter och vilka kriterier ligger bakom urvalet?
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Nyhetsmedierna hjälper oss hitta relevant information
Varje dag bombarderas vi genom media av händelser. Ett ständigt flöde av saker som skett runt om i världen når oss genom alla de medier som vi har tillgång till. För bara några decennier sedan hade vi endast tillgång till ett fåtal radio- och tv-kanaler. Då var det enklare att hålla koll på vad som hände, samtidigt som vi också kunde missa mycket som hade att göra med våra egna personliga intressen. Idag är det tvärtom - vi missar nästan ingenting, men det är å andra sidan svårare att få en överblick då vi hela tiden uppdateras genom ständiga notiser i våra telefoner, mejlutskick och delningar i sociala medier.
En av nyhetsmediernas främsta uppgifter är att hjälpa oss navigera i informationsflödet och mediebruset, att få oss att inse vad som är en nyhet och försöka hitta den viktigaste och mest aktuella informationen.
Nyhetsvärderingens tre kriterier
Nyhetsmedierna rapporterar om nyheter och händelser som har betydelse för väldigt många människor. Detta är en av deras absolut viktigaste uppgifter.
Att informera om viktiga händelser - att granska, kommentera, förklara och analysera dessa åt sin publik - utgör en central del av nyhetsrapporteringen. För att detta ska kunna ske måste de olika medierna ständigt prioritera vad som ska publiceras, eftersom deras utrymme är begränsat.
Nyhetsvärderingen ser olika ut beroende på vilken typ av media det är som gör den. En lokaltidning rapporterar på ett sätt, medan en rikstäckande tidning rapporterar på ett annat.
Beroende på publik, omfattning och liknande gör alla nyhetsmedier en värdering av vad som ska rapporteras och hur mycket. Vanligen görs detta utifrån tre olika kriterier:
- Avstånd i tid: Om det har gått lång tid mellan händelsen och nyheten så sjunker nyhetsvärdet.
- Avstånd i rum: Om händelsen sker geografiskt nära blir det en större nyhet än om den sker långt borta.
- Avstånd i kultur: Om vi är kulturellt knutna till nyheten berör den oss mer. En nyhet som sker nära, men där vi ändå inte känner oss berörda, blir en mindre nyhet.
Alla dessa tre delar kriterier spelar in när medier väljer ut vilka nyheter som ska presenteras.
Till exempel rapporterade svenska medier sällan om tsunamis före tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 (karta och fakta) då tusentals svenskar blev berörda, men efter det har alltmer rapporterats, oavsett om det är långt bort. På samma sätt har sannolikt en amerikansk händelse större nyhetsvärde än om samma sak sker i Turkiet, trots att USA ligger längre bort på kartan.
Modellen som används för att beskriva hur medier värderar nyheter kommer ursprungligen från den tyska medieforskaren Henk Prakke.
Olika mediers värdering
Numera finns det en lång rad nyhetsförmedlare på nätet som inte alltid håller sig till de krav på opartiskhet och saklighet som traditionella nyhetsmedier försöker hålla sig till. Därför kan det vara bra att faktiskt veta vilka olika värderingar som ett nyhetsmedium har.
Viktigt att ha ett källkritiskt förhållningssätt
Det är alltid viktigt att vara källkritisk och försöka kontrollera vem som är avsändare till nyheten, om andra medier rapporterar om samma nyhet och om det finns någon speciell ideologisk inriktning på den webbplats där nyheten publiceras.
Det finns medier som uteslutande väljer att skriva om händelser där en eller flera grupper av människor framställs negativt eller tvärtom (att de enbart framställs positivt). Detta är numera särskilt vanligt när det handlar om frågor som har att göra med invandring eller sociala problem.
På samma sätt kan tidningar som är politiskt färgade agera. Det är därför viktigt att försöka hålla koll på vem det är som publicerar något, för även om det finns en modell för hur traditionella medier värderar sina nyheter, så finns det alltid medieaktörer som värderar helt annorlunda.
Litteratur och internetkällor:
Stig Hadenius m.fl. Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, Ekerlids, 2011
https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/vadblirennyhet.423.html
https://www.dn.se/blogg/mangfald/2011/04/22/en-ny-princip-for-nyhetsvardering-2/
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b.
