Antal invånare: 19,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Astana
Kazakstan var under sovjettiden (1920–1991) en av de viktigaste unionsrepublikerna med en stor del av den sovjetiska kärnvapenarsenalen. Omfattande oljetillgångar skapade fram till 2015 en god ekonomisk utveckling och stigande levnadsstandard för många kazaker. Landet styrdes av den auktoritäre presidenten Nursultan Nazarbajev från självständigheten 1991 till 2019, då hans handplockade efterträdare Kasym-Zjomart Tokajev tog över.
Befolkning
Kazakstan är glest befolkat. Omfattande folkomflyttningar har förändrat befolkningens sammansättning över tid. Den etniska mångfalden är stor, men de flesta folkgrupper är små. Idag beräknas två tredjedelar av invånarna vara etniska kazaker och ungefär en femtedel ryssar.
Religion
En stor majoritet av befolkningen i Kazakstan är sunnimuslimer medan uppåt en fjärdedel av invånarna hör till den rysk-ortodoxa kyrkan. Enligt författningen är Kazakstan en sekulär stat som garanterar religionsfrihet, men i verkligheten förekommer inskränkningar i friheten.
Politiskt system
Makten i Kazakstan är starkt knuten till presidenten. 2019 avgick oväntat den auktoritäre Nursultan Nazarbajev efter nästan 30 år på presidentposten och lämnade över till en handplockad efterträdare, diplomaten Kasym-Zjomart Tokajev. Därefter har en inre maktkamp utspelats. Efter landsomfattande oroligheter i januari 2022 har Tokajevs maktposition stärkts medan Nazarbajev och hans inre krets har försvagats.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Alla val som har hållits i Kazakstan sedan landets självständighet från Sovjetunionen 1991 har präglats av brister, oegentligheter och fusk. Oppositionen har svårt att göra sin röst hörd och många regimmotståndare befinner sig i exil. Mediefriheten är satt på undantag och presidenten har inflytande över rättsväsendet.
Utrikespolitik och försvar
För Kazakstan är relationerna med Ryssland centrala, men regeringen strävar också efter goda förbindelser med grannländerna och västvärlden. Kontakterna med Kina har stärkts avsevärt under 2010-talet; de rör sig främst om kinesiska investeringar i kazakisk infrastruktur.
Ekonomi
Kazakstans ekonomi domineras av oljeindustrin, som står för över hälften av exportinkomsterna och bidrar med närmare en tredjedel av BNP. Ekonomin är känslig för svängningar i oljepriset och regeringen försöker minska statens beroende av oljan.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kazakstans geografi >
Utbildning
Kazakstan har en ganska välutbildad befolkning och analfabeterna är få. Barnen börjar den obligatoriska skolgången vid sex års ålder och skolplikten gäller i nio år. De allra flesta barn fullföljer skolgången men standarden på undervisningen är ofta låg.
Sociala förhållanden
Efter millennieskiftet har Kazakstan upplevt en förbättring i fråga om levnadsstandard och mänsklig utveckling. Andelen fattiga kazaker är numera bara ett par, tre procent. De socioekonomiska skillnaderna är dock stora mellan städer som Almaty och Nursultan (tidigare Astana) och landsbygden.
Besök Landguiden och läs mer om Kazakstan.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om