Den organiserade idrotten
En viktig del av idrottens historia är när den moderna, organiserade idrotten, spred sig över världen från England. Många typiska engelska sporter blev introducerade i andra länder, till exempel fotboll, rodd, tennis och friidrott. I slutet av 1800-talet hade den nått Sverige och nu började det bildas idrottsföreningar runt om i landet, framför allt i storstäderna.
1903 bildades Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningars Riksförbund, numera Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Tanken var bland annat att RF skulle företräda idrotten mot staten och politiska grupperingar och därigenom hålla ihop den samlade idrotten i landet. Genom RF kunde statsanslag, som från början var mycket små, fördelas mellan olika idrotter.
Det första uppsvinget för idrottsrörelsen sker i början av 1900-talet då allt fler idrottsföreningar kom till. Det var även en bidragande orsak till att Sverige och Stockholm fick äran av att arrangera de femte moderna Olympiska spelen 1912.
Idrottsrörelsen växer
Under mellankrigstiden växte och breddades den svenska idrottsrörelsen. Den spred sig nu även ut i landet. Snart var idrotten landets största folkrörelse. Det var nästan uteslutande män som utövade idrott. Det finns många exempel på att även kvinnor ville idrotta, men de stoppades effektiv av den totalt manligt kontrollerade idrottsvärlden. Kvinnor kunde hålla på med estetiska idrotter som konståkning, simhopp och gymnastik.
Under samma period fick idrotten sitt massmediala uppsving. Tidningar skrev allt mer och radiosändningar från idrottsevenemang lockade tusentals lyssnare. Medierna förstod värdet av att rapportera från idrottstävlingar när de fick fler läsare och fler lyssnare. Därigenom ökade också intresset för idrotten vilket gjorde att fler människor anslöt sig till idrottsföreningar.
Idrotten under andra hälften av 1900-talet
Vid slutet av andra världskriget var idrottsrörelsen en väletablerad del av det svenska samhället. Antalet idrottsföreningar och medlemmar fortsatte att öka och nya idrottsgrenar introducerades år efter år. Runt år 1970 kunde Riksidrottsförbundet registrera drygt två miljoner medlemskap och 13 500 föreningar.
Under den här perioden fick den moderna motionsidrotten ett genombrott. I takt med det förändrades också synen på idrotten som ett samhällsfenomen. Idrotten, som ursprungligen handlat mycket om ungdomsfostran, fick ett brett motions- och hälsoperspektiv som gjorde att både unga och gamla kunde idrotta utifrån sina egna förutsättningar
Idrottsrörelsen har fortsatt att växa, men inte i samma takt som tidigare. Mycket har hänt när det gäller vilka det är som idrottar. År 2012 utgjordes de aktiva till 47 procent av kvinnor, det är en kraftig ökning sedan 1900-talets mitt. Förloppet kan sägas skildra idrottsrörelsens hela utveckling, från en utpräglat manlig ungdomsverksamhet för vissa samhällsklasser till en aktivitet för alla, oavsett ålder, kön och socioekonomiska villkor.