Utrikespolitik och försvar
Efter att ha legat lågt under över två decennier då det byggt upp sin ekonomiska och militära styrka har Kina på allvar tagit steget ut på världsarenan som en ledande aktör. Utrikespolitiken har blivit mer aktiv och påstridig och landet har stärkt sin närvaro både regionalt och globalt. Omsvängningen framställs av den kinesiska ledningen som ett led i att förverkliga drömmen om Kinas nationella återfödelse.
Hongkong
Finans- och handelsmetropolen Hongkong vid Kinas södra kust är sedan 1997 en ”särskild administrativ region” inom Kina. Återlämnandet efter 150 år som brittisk koloni skedde enligt formeln ”ett land, två system” för att Hongkong skulle kunna behålla sitt kapitalistiska system, öppna samhälle och oberoende rättsväsen. Efter omfattande demokratiprotester i Hongkong i slutet av 2010-talet har Peking infört en kontroversiell säkerhetslag och tystat fria medier och regimkritiker.
Lär mer om området i Landguiden
Macao
Macao styrdes av Portugal som en koloni i över 440 år innan det 1999 åter blev en del av Kina, som en "särskild administrativ region”. Turism är en viktig näring och idag kommer många turister inte minst från övriga Kina till Macao, som sedan länge också är känt som ett spelparadis.
Lär mer om området i Landguiden
Tibet
Tibet är en självstyrande region i västra Kina. Det kallas ibland ”världens tak” eftersom det ligger på en högplatå 4 000 meter över havet. Bland tibetanerna finns många som anser att Tibet, en gång ett eget kungadöme, har rätt att vara en egen stat. Tibetanerna är buddister och deras andlige ledare Dalai lama befinner sig sedan flera årtionden tillbaka i landsflykt. Munkuppror och demonstrationer har bidragit till att Pekings kontroll över Tibet hårdnat, och invånarnas möjligheter att använda sitt språk och utöva sin religion och kultur har begränsats.
Lär mer om området i Landguiden
Xinjiang
Den omfattande inflyttningen av han-kineser till den autonoma regionen Xinjiang har lett till stora spänningar. Bofasta uigurer har missgynnats ekonomiskt och hindrats från att utöva sin religion och andra rättigheter. Efter en rad terrordåd utförda av uiguriska separatister inledde Peking från mitten av 2010-talet en kampanj mot "extremism" och skärpte övervakningen i regionen. Rapporter om omskolningsläger med hundratusentals uigurer och andra muslimska minoriteter har väckt hård kritik i omvärlden.
Lär mer om området i Landguiden
Ekonomi
Kinas ekonomiska utveckling efter 1978 har varit snabbare än något annat lands. Kina är världens näst största ekonomi efter USA – mätt i bruttonationalprodukt (BNP) – och inom några års tid beräknas den kinesiska ekonomin ha vuxit om den amerikanska. Men tillväxttakten har gradvis bromsat in på senare år och en omställning pågår till en mer konsumtionsstyrd, tekniskt avancerad och miljömässigt hållbar ekonomi.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kinas geografi >
Utbildning
Kina har sedan 2011 uppnått FN-målet att ge alla barn möjlighet att gå i den nioåriga grundskolan. Men förhållandena ser olika ut i olika delar av landet. I storstäderna är till exempel läskunnigheten högre, och lärarna fler och högre utbildade än i mindre samhällen. Ett viktigt mål för Kinas ledning har under 2010-talet varit att fördela resurserna bättre och nå ut med mer stöd till mindre lyckligt lottade.
Sociala förhållanden
Kinas rekordartade ekonomiska utveckling under de senaste årtiondena har bidragit till att hundratals miljoner människor slipper leva i djup fattigdom. Men det finns fortfarande problem med fattigdom i landet och inkomstskillnaderna mellan den fattigaste femtedelen av befolkningen och den rikaste är stora.
Besök Landguiden och läs mer om Kina.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
