M

Kategori

Under 1600- och 1700-talen hade krigsfartygen ofta flera våningar med kanoner. Vid sjöstrider gällde det att komma nära fienden i en vinkel som möjliggjorde att så många kanoner som möjligt kunde avfyras samtidigt. Del från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

ANNONS

Den växande fjärrhandeln och jakten på kolonier ledde till en ökad rivalitet mellan Europas stormakter. En följd av det blev att konflikterna och krigen blev fler och större än tidigare. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan också på världshaven och på andra kontinenter där de europeiska staterna ägde kolonier.

Bild: SO-rummet.se

Sjöstrid mellan holländare och engelsmän utanför England 1667. Detalj från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).

Sjökrigföringen utvecklas

De nya fartygstyperna ökade i storlek under periodens gång varefter de också utrustades med fler och större segel. Ny skeppsteknik kombinerat med möjligheten att utrusta de nya fartygen med många tunga kanoner revolutionerade sjökrigföringen under 1500-talet.

Den upptrappade rivaliteten mellan Europas länder och den nya betydelsen av starka örlogsflottor framkallade ett ökat behov av krigsfartyg hos många stater. Fartygen och sjökrigskonsten utvecklades därför konstant under hela tidsperioden.

De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck. Skillnaden mellan krigföring till sjöss och på land var relativt liten eftersom sjöstriderna ofta var inriktade på att lägga fartygen sida vid sida så att det gick att äntra fiendens fartyg. Stormningen av motståndarnas fartygsdäck skedde i regel först efter att kanonerna hade förorsakat motståndaren stor skada och fartygens medförda marinsoldater gjort vad de kunnat för att skjuta ner så många fiender som möjligt.

Allteftersom fartygen blev större med fler kanoner utvecklades nya sjöstridstaktiker. Under 1700-talet blev det vanligt att segla i kolonn efter varandra i en lång rad för att artilleriet skulle få så stor verkan som möjligt mot enskilda mål. De stora örlogsfartygen från den här tiden kallas därför linjeskepp. I slutet av 1700-talet blev det brukligt att utrusta linjeskeppen med tre kanondäck, varav två var täckta under det översta däcket som också hade kanoner. Tredäckarna var respektingivande krigsmaskiner som ofta hade över hundra kanoner och besättningar på uppåt 800 man. För spaningsuppdrag och patrullering användes i regel mindre skepp såsom fregatter och korvetter. Dessa var konstruerade på samma sätt som linjeskeppen men i mindre format.

Bild: SO-rummet.se

Svenska örlogsfartyg på väg in mot Göteborg kring mitten av 1600-talet. Del av marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Livet ombord

Livet som sjöman var både obekvämt och farofyllt och ägde rum i en våt, kall och gungande miljö. Innan hängkojer infördes i slutet av 1600-talet, fick manskapet lägga sig intill kanonerna i de kläder de bar dagligen.

Däcksutrymmena var ofta fuktiga eftersom det kunde läcka in vatten genom kanonportarna och regna in genom däcksluckorna som ibland var gjorda som ett galler av trä (för ventilation). Därtill kom den farliga röken från den murade spisen som skeppskocken använde för att laga mat.

Bild: SO-rummet.se

Livet ombord var hårt. Det var många som dog eller blev sjuka på de längre resorna. Kyla, fukt och stormar utgjorde risker för alla män ombord, men hårdast drabbade var matroserna. Det var inte ovanligt att matroser föll överbord vid arbetet uppe vid riggen. Men den största orsaken till att så många dog under resans lopp var den bristfälliga hygienen ombord och den dåliga, vitaminfattiga maten. Detalj från en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Maten åts gemensamt ur samma stora kärl vilket bidrog till att sjukdomar spreds snabbt. Till detta kom råttorna och all annan ohyra som trivdes i den ohygieniska tillvaron under däck. Fartygen var därför ofta hemsökta av sjukdomar och epidemier, bl.a. skörbjugg som berodde på den ständiga bristen på C-vitamin. Resultatet av detta blev att man kallt fick räkna med att förlora halva besättningen utan strid.

Det var viktigt att hålla god disciplin ombord. Straffen för regelöverträdelser var därför mycket hårda, särskilt ombord på krigsskeppen där även mindre företeelser kunde medföra dödsstraff. Ett av de strängaste straffen var kölhalning, som ofta resulterade i döden eftersom man då drogs från fartygets ena sida till dess andra, under kölen över vassa avlagringar och snäckor som täckte skeppets underrede.

Segelfartygens storhetstid

De allt större och bättre fartygen kom också till användning inom handeln. Tidsperioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet brukar därför kallas segelfartygens storhetstid. De stora handelsskeppen som seglade över oceanerna var byggda på ungefär samma sätt som örlogsfartygen. Men de hade mindre besättning och inte lika många kanoner. Under de långa seglatserna var det inte ovanligt att handelsfartygen angreps av pirater, konkurrenter eller fientliga statsmakter. Åsynen av kanonerna räckte många gånger för att avskräcka anfall men om de väl blev attackerade kunde de också försvara sig.

Från och med mitten av 1800-talet började segelfartygen få konkurrens på haven av ångdrivna fartyg. Segelfartygens storhetstid var därmed förbi.

LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

LÄS MER: De stora upptäckternas tid

ANNONS

Användbara begrepp

Flotta: En samling fartyg.

Koloni: En region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.

Navigation: Konsten att navigera, det vill säga vid framförandet av en farkost (t.ex. ett fartyg) kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt och därmed kunna orientera sig ute på havet.

Örlog: Krig till sjöss.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn några tekniska förbättringar inom sjöfarten som lade grunden för de stora upptäcktsresorna.
Nämn några orsaker till att det blev fler krig mellan de europeiska länderna under nya tiden.
Ge exempel på hur en typisk sjöstrid kunde gå till.
Hur var livet ombord på de stora fartygen?
Varför tror du att perioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet ibland brukar kallas för segelfartygens storhetstid?

Ta reda på:

Jämför Vasaskeppets längd, höjd och bredd med ett modernt passagerarfartyg, t.ex. Silja Line eller Stena Line.
Vad var skörbjugg för slags sjukdom och hur gick det till när man lärde sig motverka den?

Diskutera:

Tänk dig att en modern sjökapten skulle komma tillbaka i tiden och hamna på ett stort skepp under 1700-talet, t.ex. en Ostindiefarare. Vilka likheter och skillnader skulle hon/han uppleva jämfört med ett modernt fartyg både vad gäller teknik och livet ombord?

Litteratur:
Donald Bathe m.fl., Segelfartygens storhetstid, Bernces Förlag, 1975
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Andrew Lambert, War at Sea in the Age of Sail, Cassell & Co, 2000
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Läs mer om

Kartor

Wikimedia Commons Atlas över den nya tiden

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Skeppet med 1700-talets lyx

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen belyser dåtidens lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.

+ Läs mer

Resande Man

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.

+ Läs mer

Krigsskeppet Solen

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

+ Läs mer

Kungaskeppet Gribshunden

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen.

+ Läs mer

Artiklar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

L

Portugals handelsvälde i Asien vilade på vapenmakt

av: Peter Fowelin

2024-05-22

Det handelsvälde Portugal skapade i Indiska oceanen vilade ytterst på vapenmakt. Men det var inte stora styrkor som sattes in - till sjöss är inte antalet avgörande. Den portugisiske vicekungen Francisco d'Almeida, som under åren 1505-1508 lade grunden till det portugisiska herraväldet, hade en flotta på 22 fartyg och 2 500 man till sitt förfogande...

+ Läs mer

M

Ett skeppsbrott år 1585

av: Peter Fowelin

2024-05-21

Portugal härskade över ett stort sjö- och handelsvälde i Asien. Erövringarna hade börjat i och med att Vasco da Gama 1497-1499 seglade runt Afrika och fann sjövägen till Indien. Under de följande hundra åren seglade otaliga skepp iväg från Lissabon mot de rika handelsstäderna i den asiatiska övärlden. De skepp som återvände var betydligt färre än de som for ut. Under åren 1500-1510 avseglade 132 segelfartyg från Portugal till Indien. En femtedel av dem förolyckades. "Santiagos" förlisning år 1585 skildras av en av de överlevande, förmodligen av Manoel Godinho Cardoso, som med knapp nöd lyckades ta sig i land...

+ Läs mer

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

av: Lars Hildingson

2022-11-13

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...

+ Läs mer

M

Portugal härskade på Indiska oceanen under 1500-talet

av: Peter Fowelin

2022-11-09

När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust. Vasco da Gama togs emot av Calicuts härskare, Samudrin Raja, "Havets herre". "De visade oss stor vördnad och större aktning än man i Spanien ägnar en konung. Folkmassorna fyllde gator och hus, och enbart vår eskort räknade 2 000 man." Så berättar Alvaro Velho, en av medresenärerna. Portugiserna hade kommit till ett rikt land. Calicut var den största och mäktigaste handelsstaden på Indiens västkust. I staden fanns ett stort antal arabiska köpmän, som av Samudrin Raja tilläts bedriva handel. Kontrollen över handeln gjorde Samudrin rik och mäktig...

+ Läs mer

L

Eldvapnens historia

av: Kaj Hildingson

2022-07-15

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius

2021-07-30

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

Länkar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

8:32

Snabb fakta: Vasaskeppet

Genomgång (8:32 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon handlar om Vasaskeppet och dess förlisning. Den 10 augusti 1628 skulle Vasaskeppet göra sin första resa. Skeppet kom knappt 1 km innan det sjönk - vad gick fel?

Kategorier:

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Dokumentär och film

Regalskeppet Vasa

Spara som favorit

12:08

Epic History | Francis Drake

Genomgång (12:08 min) på engelska via YouTubekanalen Epic History som här berättar om Francis Drake och hans världsomsegling.

Kategorier:

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Dokumentär och film

Upptäckare och upptäcktsresor

Francis Drake

Engelskspråkiga filmer

Spara som favorit

Hannah Snell klädde ut sig till man för att ta värvning

Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om Hannah Snell - kvinnan som klädde ut sig till man för att kunna ta värvning i brittiska flottan. När hon, sårad och utfattig, återvände till England efter strider i Indien sålde hon sin historia till pressen.

Kategorier:

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Kvinnohistoria och genushistoria

Taggar:

Genus och genusperspektiv

Spara som favorit

ANNONS

Kungaskeppet Gribshunden

På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska kungaskeppet Gribshunden. Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen...

Kategorier:

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Sverige och Norden på medeltiden

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

Krigsskeppet Solen

På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska krigsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Marinarkeologi

Andra polska kriget

Kvinnorna under stormaktstidens krig

Spara som favorit

Krigsfartyget Resande Man

På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska krigsfartyget Resande Man. 1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Historisk analys och begrepp

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Marinarkeologi

Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)

Spara som favorit

Skeppet med 1700-talets lyx

På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Slaveri och triangelhandel

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Sociala strukturer

Marinarkeologi

S:t Petersburgs historia

Slaveri

Drottningar

Spara som favorit

60:00

Anne Bonny - Karibiens sjörövardrottning

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om piraten Anne Bonny. Under piraternas gyllene era gav hon sig ut på vågorna på jakt efter storslagna kap och utmanade samtidigt idén om vad en kvinna var kapabel till. På både gott och ont.

Kategorier:

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Kvinnohistoria och genushistoria

Brott och straff förr

Taggar:

Radioprogram

Berömda kvinnor

Genus och genusperspektiv

Spara som favorit

Ostindiska kompaniet - en svensk framgångssaga

Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ostindiska kompaniet. År 1731 startades det framgångsrika svenska Ostindiska kompaniet för att via sjöfart bedriva handel med Östasien. Så, hur kom det svenska handelskompaniet att bli så lyckosamt?

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Ekonomi och handel 1776-1914

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Taggar:

Ostindiska kompaniet

Spara som favorit

Varför sjönk Vasaskeppet?

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om hur Vasaskeppet förliste. Han hade redan förlorat ett krig mot Danmark och tänkte inte förlora ett till. Så när hans spioner återvände från Nakskov och berättade att skeppsbyggmästaren David Sinclair tänkte utrusta det danska örlogsfartyget Stora Sophia med två fulla batteridäck, tvekade inte Gustav Adolf. Han sände bud hem till Stockholm och gav sin egen byggmästare Hendrick Hybertszoon samma order: bygg Vasaskeppet som en dubbeldäckare...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Regalskeppet Vasa

Spara som favorit

52:00

Grace O'Malley - legendarisk piratdrottning

Avsnitt (52 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Grace O'Malley (1530-1603), den ökända piratdrottningen som kämpade för överlevnad i ett Irland på väg att erövras av främmande makt. Med stor hänsynslöshet tog hon det hon behövde – och ville ha – en havets härskarinna helt utan skrupler...

Kategorier:

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Irlands historia

Taggar:

Berömda kvinnor

Radioprogram

Spara som favorit

Nordiska sjuårskriget: Kampen om Östersjön

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om nordiska sjuårskriget. För 450 år sedan avslutades nordiska sjuårskriget genom freden i Stettin. Sverige under Erik XIV utkämpade långdragna och hårda strider med Danmark och Lübeck både till lands och till sjöss. Märkligt nog är kriget relativt bortglömt trots det rika källmaterialet...

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Nordiska sjuårskriget

Freden i Stettin

Spara som favorit

13:39

Nya tidens handelsvägar och upptäcktsfärder

Pedagogisk genomgång (13:39 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om handelsvägar och upptäcktsfärder under slutet av 1400-talet och 1500-talet. Här berörs bl.a. bakgrunden (teknisk och ekonomisk), Henrik Sjöfararen, Christoffer Columbus, Vasco da Gama, kolonialism, triangelhandeln.

Kategorier:

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Slaveri och triangelhandel

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Upptäckare och upptäcktsresor

Christofer Columbus

Kolonisation och kolonialism

Spara som favorit

Hermans historia: Ostindiska kompaniet, del 1

Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1992) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättas historien om det äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. Under tiden 1731-1813 bedrevs, med Göteborg som hemmahamn en mycket framgångsrik handel med Kina. Järn och trä från Sverige byttes i Cadiz i Spanien mot silver, som i sin tur i Canton byttes mot te, siden och porslin. Stora summor satsades och vinsterna blev delvis mycket stora. Så även riskerna och många sjömän fick sätta livet till i skeppsbrott och sjukdomar...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Dokumentär och film

Ostindiska kompaniet

Spara som favorit

Hermans historia: Ostindiska kompaniet, del 2

Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1999) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Det andra av två program där Herman berättar historien om det äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. Under tiden 1731-1813 bedrevs, med Göteborg som hemmahamn, en mycket framgångsrik handel med Kina. Järn och trä från Sverige byttes i Cadiz i Spanien mot silver, som i sin tur i Canton byttes mot te, siden och porslin. Stora summor satsades och vinsterna blev delvis mycket stora. Så även riskerna och många sjömän fick sätta livet till i skeppsbrott och sjukdomar. Programmen tar oss med ut i världen - till Spanien, Sydafrika och Kina...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Dokumentär och film

Ostindiska kompaniet

Spara som favorit

Loading content ...