Antal invånare: 0,9 miljoner (2024)
Huvudstad: Suva
Republiken Fiji i sydvästra Stilla havet består av hundratals stora vulkanöar och mindre korallöar. Landets ekonomiska bas utgörs av turism och sockertillverkning. Den forna brittiska kolonin har länge plågats av motsättningar mellan de fijiska urinvånarna och ättlingar till kontraktsarbetare från Indien. Fyra kupper mellan 1987 och 2006 ledde till perioder av diktatur. 2009 påbörjades en återgång till folkvalt styre och demokratiska val kunde hållas 2014.
Befolkning
Ett 100-tal av Fijis runt 850 öar, atoller och rev är bebodda. Det pågår en inflyttning från mindre öar till huvudöarna och städerna där. Drygt två tredjedelar av befolkningen bor på den största ön, Viti Levu. Befolkningen är ung; tre av tio invånare är under 15 år.
Religion
Författningen slår fast att Fiji är en sekulär stat och gör strikt åtskillnad mellan stat och religion. Allas religionsfrihet garanteras. Bland fijier och rotumaner är i stort sett alla kristna, medan de flesta indier är hinduer.
Inrikespolitik och författning
Parlamentsvalet 2022 ledde till maktskifte när en oppositionsallians ledd av den tidigare kuppmakaren Sitiveni Rabuka besegrade premiärministern Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama och hans parti Fiji först. Bainimarama var arméchef när han 2006 grep makten i en militärkupp. En ny författning från 2013 lade grunden för en återgång till demokrati.
Demokrati och rättigheter
En militärkupp 2006 satte demokratiska principer ur spel och rätten till mänskliga rättigheter urholkades. Sedan en ny författning antagits 2013 och demokratiska val hållits året därpå har rättssäkerheten och respekten för mänskliga rättigheter stärkts. Politisk inblandning i rättsprocesser förekommer dock fortfarande, liksom inskränkningar i föreningsrätt och yttrandefrihet.
Utrikespolitik och försvar
Fiji är litet i världen men stort i Oceanien. Flera regionala institutioner har eller har haft sin bas här, som samarbetsorganet Stillahavsöarnas forum (Pacific Islands Forum, PIF) och University of the South Pacific. Många internationella organ har också regionala högkvarter i Fiji. Kina är landets största biståndsgivare och utländska investerare. Relationerna till Australien och Nya Zeeland är centrala men har periodvis varit mycket ansträngda.
Ekonomi
Fiji är den största och mest utvecklade ekonomin i södra Stilla havet, men i ett globalt perspektiv är landet litet och sårbart. Sockerframställning och beklädnadsindustri var länge motorerna i ekonomin, men efter millennieskiftet har tjänstesektorn tagit över den rollen.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Fijis geografi >
Utbildning
I Fiji är skolgången obligatorisk i åtta år från sex års ålder. Därefter följer ett frivilligt stadium på fem år. Nästan alla barn börjar grundskolan och de fortsätter även till påbyggnadsstadiet. I stort sett alla fijianer kan läsa och skriva.
Sociala förhållanden
Fiji tillhör de mest välutvecklade samhällena bland småstaterna i södra Stilla havet, men politisk oro har gjort att fattigdom och arbetslöshet har brett ut sig inom alla folkgrupper och i alla regioner.
Besök Landguiden och läs mer om Fiji.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
