Feodalsystemet, eller feodalväsendet som det också kallas, uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle.
Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Kungamakten ville ha kontroll
I början av medeltiden var de europeiska kungadömena i regel svaga och hade ännu inte lyckats etablera någon stark statsmakt. Regenterna hade därför svårt att kontrollera större områden runt sin maktbas. Samhällets ekonomi baserades på naturahushållning (varor eller tjänster som betalningsmedel istället för mynt) och att resa gick långsamt eftersom de vägar som fanns ofta var små och i dåligt skick.
Dessa omständigheter krävde att en kung var tvungen att ha många medhjälpare för att ha möjlighet att kontrollera stora områden och driva in skatt från befolkningen. Kungen fick därför ta hjälp av de lokala stormännen som bodde i riket för att kunna styra landet effektivt.
Ett system av rättigheter och skyldigheter
Det feodala systemet gick ut på att kungen band stormännen tätare till sig genom att dela ut landområden som de själva kunde kontrollera och beskatta. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.
I gengäld skulle stormännen ställa ett visst antal bepansrade ryttare till kungens förfogande som denne kunde använda i krig och för att slå ner uppror. Kungens främsta uppgift var att skydda riket mot fiender samt att upprätthålla landets lagar.
En storman, eller vasall, som fått mark av kungen kunde i sin tur dela ut stycken av den till andra ”mindre stormän” eller "undervasaller" som bodde inom hans landområde. Enligt feodalismens lagar skulle dessa underlydande ståndspersoner därefter driva in skatt från befolkningen och ställa upp med krigare till sin herre.
Adelns uppkomst
Efter hand uppstod seden att låta den tilldelade marken gå i arv, och med den även förpliktelserna till de högre länsherrarna och kungen själv. Europa hade därmed fått en adelsklass. Börd blev nu viktigare än meriter för att kunna avancera i samhället.
Den styrande adelsklassen fick därefter stor inverkan på människors levnadsvillkor under en lång period i Europas historia. Det var först i samband med den franska revolutionen och Napoleonkrigen i slutet av 1700-talet och inledningen av 1800-talet som adelns maktvälde började falla sönder.
Kyrkan legitimerade feodalsamhällets uppbyggnad
Vid sidan av kungarna och adeln utgjorde kyrkan en tredje maktfaktor i samhället. Kristendomen spred sig under medeltiden över hela Europa, samtidigt som den splittrades i en östlig grekiskortodox och en västlig romerskkatolsk del. Kyrkan blev en mycket rik institution med vidsträckta jordegendomar. Via dess kontaktnät spred sig idéer och tekniska nyheter över gränserna. Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och lärde ut att det var Guds vilja att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan det stora flertalet hade till uppgift att arbeta.
LÄS MER: Feodalismen i Västeuropa under medeltiden
LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige
LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden
LÄS MER: Riddare och riddarordnar
LÄS MER: Adel och aristokrati
Den svenska adelns tillkomstDet svenska adelssystemet kom till under 1280-talet. Det skedde på Alsnö (nuvarande Adelsö) i Mälaren, när Birger jarls son Magnus - senare med tillnamnet ladulås - höll en herredag (ett riksmöte) med stormän som samlats ihop från hela landet. Under mötet på Alsnö reglerades hur makten i landet skulle fördelas mellan kungen och stormännen. Här bestämdes att de som ställde en stridshäst och en ryttare till kungens förfogande skulle slippa betala skatt. De skulle vara frälse, som betyder ungefär "fri hals" vilket syftar på skattefriheten - det vill säga frälsta från att betala skatt. Detta s.k. frälse blev den första svenska adeln.
|
S Fördjupning
Det finns flera olika betydelser av begreppet feodalism. Den europeiska feodalismen eller länsväsendet innebar att kungen delade ut län (feodum) till sina vasaller mot att dessa lovade honom trohet och gjorde krigstjänst åt honom. På sina jordområden styrde de själva och där kunde de ta ut skatter och avgifter av de fattiga och beroende bönderna som ofta var livegna. När länen blev ärftliga ledde systemet till att kungamakten blev mycket försvagad. Under feodalismens höjdpunkt i Europa (ca perioden 900-1200) hade feodalherrarna (adeln) en mer eller mindre självständig militär och därigenom politisk makt. Den centrala statsmakten, kungamakten, blev istället mycket försvagad och närmast symbolisk.
Begreppet feodalism används dock också i en mer allmän betydelse som ett produktionssätt eller samhällssystem som föregick det kapitalistiska. I detta samhälle var jorden den helt dominerande näringen. Det var ett agrart samhälle där både bönder och feodalherrar levde på vad jorden gav. Bönderna var halvfria eller livegna och starkt beroende av jordägarna, feodalherrarna, som ägde eller kontrollerade jorden. Det var ett hierarkiskt system där bönderna avtvingades hårda skatter och avgifter. Särskilt i historiematerialistisk eller marxistisk historieskrivning används begreppet feodalism i denna mycket allmänna betydelse.
Feodalism i meningen länsväsende existerade alltså i Europa under medeltiden men liknande system uppstod också i Japan och t.ex. Etiopien. Feodalism i den mer allmänna betydelsen fanns (och finns fortfarande) på många håll i världen. Men när man använder begreppet i den meningen ska man ha i åtanke att denna "samhällstyp" i själva verket kan se mycket olika ut.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad behövde kungamakten få hjälp med för att kunna styra riket mer effektivt?
- Förklara vilka skyldigheter och rättigheter de stormän som blev vasaller hade gentemot kungen.
- Förklara hur adeln kom till.
- Hur fick adeln (stormän och feodalherrar) sina inkomster?
- Vad lärde kyrkan ut för idéer som gjorde att folk accepterade det feodala samhällssystemet med dess orättvisa maktfördelning?
- Hur uppstod den svenska adeln?
- Varför är det tveksamt att påstå att Sverige var ett feodalsamhälle under medeltiden (se faktarutan längst ned)?
Ta reda på:
- I Europa var folket i regel indelade i olika stånd (samhällsklasser). Vilka var de?
- Det medeltida samhället kan beskrivas som en maktpyramid med kungen i toppen. Rita och beskriv resten av pyramiden.
- Medeltidens riddare var tvungna att ordna med all utrustning själv. Att skaffa rustning och vapen kostade en förmögenhet. Därtill måste ryttaren ha en häst som tränats för krig. Ta reda på hur mycket en stridshäst kostade.
Diskutera:
- De som hade mest makt på medeltiden var samtidigt de rikaste. Varför var det så?
- Hur kunde vissa adelsmän ha råd att bygga borgar och ha egna soldater.
Obs! I avsnitten om "riddare och riddarordnar" samt "livet på landet och i staden" finns mer fakta och frågor som handlar om riddare och om feodalsamhället.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Dick Harrison, Europa i världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.). Faktarutan om det svenska länssystemet är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Läs mer om
