Antal invånare: 2,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Tirana
Albanien är ett litet bergigt land på Balkanhalvön med kust mot Adriatiska havet. Majoriteten av befolkningen är muslimer. Sedan början av 1990-talet har Albanien utvecklats från ett isolerat och fattigt land, styrt av en stalinistisk kommunistregim, till en nation med öppen ekonomi och medlemskap i försvarsalliansen Nato. Albanien fick 2020 klartecken för att inleda förhandlingar med EU, även om ett medlemskap fortfarande lär dröja flera år.
Befolkning
De flesta av Albaniens invånare bor i kustlandet, medan bergsområdena är glest befolkade. En stor majoritet av befolkningen är etniska albaner men det finns nio erkända minoriteter. De allra flesta talar albanska, som inte är nära släkt med något annat språk.
Religion
Religionsfriheten garanteras i Albaniens författning och respekteras över lag väl. En majoritet av befolkningen är muslimer, i huvudsak sunniter, men det finns också många kristna. De religiösa traditionerna är inte starka och det är ganska få som utövar sin religion.
Politiskt system
Albanien är en republik vars president främst har representativa uppgifter, medan landet styrs av premiärministern och regeringen. Politiken domineras av det konservativa Demokratiska partiet och Socialistpartiet, som är arvtagare till det gamla kommunistpartiet. Mellan de båda pågår en djup konflikt med historiska rötter.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Albanien har varit en fungerande valdemokrati alltsedan 1991 även om den politiska polariseringen är hård och politiken starkt personorienterad. Grundläggande medborgerliga rättigheter som religions- och mötesfrihet respekteras väl. Men de demokratiska bristerna är fortfarande stora. Korruption och organiserad brottslighet utgör allvarliga samhällsproblem med inverkan på både politik, rättsväsende, näringsliv och medier.
Utrikespolitik och försvar
Efter kommunistregimens fall 1991 har Albanien bemödat sig om goda förbindelser med väst. Landet antogs som medlem i försvarsalliansen Nato 2009. Fem år senare fick Albanien status som kandidatland i EU och 2020, efter många om och men, kom ett klartecken till att inleda förhandlingar om medlemskap. Än så länge har dock inget hänt på den fronten.
Ekonomi
När kommunistregimen föll 1991 var Albanien ett av Europas allra fattigaste länder. Isoleringen från omvärlden hade gjort att landet hamnat långt efter även andra öststater. Omställningen från plan- till marknadsekonomi gick fort under 1990-talet, men politisk oro bidrog till stora avbräck i ekonomin. Efter millennieskiftet kunde dock landet resa sig ur den absoluta fattigdomen.
Världsbanken räknar i dag Albanien som ett övre medelinkomstland. Under 2000-talets första decennium ökade BNP per invånare rejält, medan tillväxten har sedan planat ut. Det är främst tjänstesektorn som har vuxit, i synnerhet turistnäringen, varuhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Teletjänster har också blivit en viktig verksamhet, riktad inte minst mot den italienska marknaden.
Utbildning
Barnen i Albanien börjar skolan vid sex års ålder och har obligatorisk skolgång i nio år. De flesta går också gymnasiet men avhoppen är många och kvaliteten på undervisningen är ofta skral.
Sociala förhållanden
Albanien brukar betecknas som ett av Europas fattigaste länder. Tack vare en stark ekonomisk tillväxt under 2000-talets första decennium har dock fattigdomen åtminstone delvis kunnat bekämpas. Numera beräknas ungefär var sjunde alban leva i fattigdom.
Besök Landguiden och läs mer om Albanien.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
