Under medeltiden utvecklades krigskonsten från det tunga bepansrade rytteriets herravälde till de stora infanteribaserade arméernas återkomst.
ANNONS
ANNONS
Viktiga begrepp
Artilleri: Trupper med tunga skjutvapen som katapulter och kanoner.
Belägring: Inneslutning av en fientlig fästning eller stad, med syftet att förbereda en stormning av denna eller tvinga den att kapitulera.
Infanteri: Trupper till fots.
Kavalleri: Beridna trupper.
I samband med att stigbygeln infördes i Europa under 700-talet och sadlarna förbättrades, blev det med tiden allt vanligare att rida på hästar under slagen. Stigbygeln var en förutsättning för att man skulle kunna strida effektivt med tunga vapen och hålla sig kvar på hästryggen.
Med hjälp av stigbygeln fick ryttaren mer stöd och kraft och kunde lättare utnyttja sina vapen. Ryttarna kunde nu använda tunga lansar och tyngre rustningar än tidigare, vilket gjorde dem till ett effektivt och fruktat redskap på slagfältet. I öppen terräng blev en bepansrad ryttarhär en näst intill ostoppbar krigsmaskin.
Ryttarna var länge medeltidens viktigaste vapenslag och användes främst för att riva upp fiendens infanteri och säkra segern.
Men för att en sådan ryttarhär skulle bli effektiv i strid, krävdes mycket övning. De bepansrade ryttarna var därför i regel yrkeskrigare medan fotsoldaterna ofta även bestod av inkallade bönder vars kunskap i bågskytte och armborstskytte var viktigast. En medeltida armé bestod således av olika typer av soldater.
Armborstet gjorde bönderna starkare
Armborst är ett bågvapen som dök upp i Norden på 1100-talet men tycks ha blivit allmänt först under 1400-talet. Armborstet tillverkades ofta i hårdare material som ben, horn och metall.
Det krävs ingen längre utbildning för att använda ett armborst, och det har relativt lång skottvidd och stor genomslagskraft. Det blev därför ett viktigt vapen i de bondeuppror som från 1400-talet spelade en allt större roll i det politiska livet, och det bidrog till att det organiserade våldet spreds i vidare folkkretsar under senmedeltiden.
Det bepansrade rytteriet hade sin storhetstid från slutet av 1000-talet fram till 1300-talet. Vid det laget hade infanteriet återigen, som under antiken, blivit den viktigaste vapengrenen på slagfältet.
Anledningen till att det tunga rytteriet så småningom förlorade sin verkan på slagfältet var både vapenteknisk och militärtaktisk. Flera ”nya” vapen, däribland piken, långbågen och armborstet, kom tillsammans med nya taktiska formationer att kraftigt minska det bepansrade rytteriets möjligheter på slagfältet. På 1300- och 1400-talen blev det därför vanligt att riddarna klev ur sadeln när striden närmade sig för att istället strida till fots tillsammans med infanteriet.
ANNONS
ANNONS
De första krutvapnen
Det var också under senmedeltiden som krutet började tas i militärt bruk. De första krutvapnen var emellertid mycket klumpiga och det skulle dröja till slutet 1400-talet innan krutvapnen revolutionerade krigföringen. I samband med att krutet infördes på slagfältet inleddes en ny tid inom krigföringen.
Olofsborg i Finland, uppförd under senare delen av medeltiden.
En kung behövde som vi sett ha egna bepansrade ryttare. Men det räckte inte. För att avvärja inre och yttre hot behövdes också stödjepunkter runt om i landskapet. Genom att anlägga borgar kunde kungamakten skaffa sig kontroll över riket. Det var genom att kontrollera rikets viktigaste borgar som man kunde styra landet. De viktigaste borgarna hamnade därför ofta i brännpunkten under medeltidens krig.
Medeltidens borgar
Medeltidens borgar var inte enbart försvarsanläggningar. I praktiken fungerade de även som enorma bondgårdar. Här bodde alla möjliga typer av människor.
De flesta som bodde på en borg var varken riddare eller väpnare. I köket arbetade kockar, hushållerskor, köksdrängar och pigor. På en borg fanns så klart många soldater, men också mängder med hantverkare, t.ex. snickare, murare och smeder. Det fanns alltid saker som behövde byggas eller repareras.
De borgar som fungerade som ett administrativt centrum - t.ex. för ett län eller ett godskomplex - hade dessutom anställda skrivare som hade koll på vilka bönder och arrendatorer som betalat sin skatt och andra avgifter.
ANNONS
ANNONS
Att kungamaktens borgar attackerades och belägrades var oundvikligt i samband med maktkamp inom landet eller konflikter mellan olika länder. Men de flesta borgarna som fanns runt om i Europa tillhörde inte kungamakten. På många stora borgar bodde biskopar, men det absoluta flertalet av de borgar som fanns beboddes av adeln. Jämfört med kungamaktens borgar klarade sig dessa i regel bättre undan de krig som härjade eftersom de ofta var mindre viktiga för kontrollen av landet.
Bild: SO-rummet.se Under medeltiden betraktades armborstet som ett omänskligt vapen. Flera påvar försökte få vapnet förbjudet, men kungarna ansåg att det var ett lämpligt vapen för sina trupper.
Efter eldvapnens utveckling och ökade effektivitet under 1500-talet förlorade de medeltida borgarna sin militära funktion. Det var också nu som adeln började bygga palats istället för borgar, medan kungamakten fortsatte uppföra stora försvarsanläggningar - nu anpassade till kanoner. Stater runt om i Europa satsade också stora resurser på att bygga om viktiga medeltida befästningar så att de anpassades efter den nya militärtekniska utvecklingen.
Långbågarna och armborstet var riddarnas farligaste fiender.
Nackdelen med armborstet var att det tog ganska lång tid att ladda om. En bågskytt kunde avlossa sina pilar betydligt snabbare. Långbågarnas pilar hade dessutom verkan på mycket längre avstånd.
År 1281 försökte Kublai khans mongolarmé invadera Japan, men en orkan förstörde deras flotta. Japanerna gav orkanen namnet kamikaze, som betyder ”den gudomliga vinden”. Under andra världskriget användes detta ord för japanska självmordspiloter.
På 1300-talet använde tartarerna lik som vapen i kampen mot en grupp genovesiska köpmän som var i staden Caffa på Krim. Efter tre års strider vann tartarerna genom att de kastade liken av sina egna soldater som hade dött av böldpest in i staden.
De första bössorna var svåra att ladda och en pil och båge var tolv gånger effektivare att använda.
Första gången som kanoner nämns i svenska historiska dokument är i slutet av 1300-talet. År 1395 anges att det fanns en kanon på Stockholms slott.
Storleken på medeltidens lansflaggor angav vilken rang bäraren hade - ju förnämare han var, desto större var lansflaggan.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Ge exempel på några av de största konflikterna under medeltiden.
Skriv en kort sammanfattning som förklarar varför riddare till en början dominerade medeltidens slagfält, och varför de i slutet av medeltiden hade förlorat sin viktiga militära betydelse.
När började krutvapen få avgörande betydelse på slagfälten?
Varför byggdes det borgar under medeltiden? Vilken funktion hade de?
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...
År 629 tågade den bysantinske kejsaren Heraklius in i Jerusalem i triumf. Efter många fältslag hade sasaniderna, som var en dynasti i Persien, till sist besegrats. Heraklius tågade in som det anstod en kejsare, klädd i guld och purpur. Det bysantinska riket hade skapats när romarriket delades. Västrom hade gått under men Östrom levde kvar under namnet Bysans och styrdes från huvudstaden Konstantinopel...
Under många hundra år var det samurajerna, den japanska krigarklassen, som härskade i Japan. Deras makt vilade från början på svärdets och bågens dödsbringande kraft. Men när de erövrade maktens positioner, som daimyos (länsherrar) eller rent av styrde hela riket som shoguner, fick de statens maktapparat i sina händer. De ideal som i århundraden - från 900-talet till 1800-talet - ledde samurajerna kallas bushi do, som betyder "krigarens väg". Genom uppfostran fördes idealen vidare från far till son i samurajfamiljerna...
Härskare som lever avskilda från folket de bestämmer över, som tror sig vara utvalda av gudarna, och därför är helt säkra på att inget kan besegra dem - den typen förekommer inte så sällan i mänsklighetens långa historia. Kalifen al-Mustasim Billah av Bagdad var en av dem. I slutet av år 1257 kom ett sändebud från en annalkande armé mongoliska krigare, ledda av Hülegü, sonson till Djingis khan. Erkänn oss som dina härskare, så kommer vi att skona dig och din stad, löd budskapet. Gör du inte det, då kommer vi att förgöra dig och hela ditt folk. Kalifen svarade något i stil med: ni kan dra. Ingen kan besegra mig, för jag är kalifen av Bagdad, världens centrum, och därmed beskyddad av Gud, ske hans vilja...
Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...
Vid östra Medelhavet och Svarta havet börjar ett väldigt stäpplandskap. Det sveper genom Asien i en enorm båge vars yttersta spets nästan når ända till Gula havet utanför Kinas östra kust. Det var på detta enorma gräshav som människan först tämjde hästen. För de människor som bodde på stäppen kom hästen att bli en oumbärlig kamrat. Stäppernas kringströvande ryttarfolk skulle i över tusen år utgöra ett allvarligt hot mot de bofasta folken runt omkring, européerna och kineserna. Under århundradenas lopp har blotta namnen på en rad ryttarfolk: skyterna, Hsiung-nu, hunnerna och mongolerna injagat skräck i folken runt omkring.
Faktafilm (10:43 min) på engelska via YouTubekanalen Fabulator som här berättar om slaget vid Visby 1361. Slaget inträffade när den danske kungen Valdemar IV invaderade den svenska ön Gotland. De dåligt utrustade lokala försvararna, mestadels bönder, slaktades utanför staden Visby. Slaget är ökänt för sin höga dödssiffra och massgravarna som upptäckts, vilket avslöjar tragedins omfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om senmedeltidens och Vasatidens bondeuppror. När den lågadlige bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson i juni 1434 höjde upprorsfanan mot unionskungen Eriks enväldiga regim gjorde han det i spetsen för Dalarnas väpnade allmoge, och dalkarlarna skulle under de följande 100 åren vid upprepade tillfällen spela en betydande roll i de talrika interna konflikter som satte sin prägel på svensk politik...
Faktafilm (6:57 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Slaget Vid Brunkeberg 1471. I Storkyrkan i Stockholm står en staty som porträtterar legenden om S:t Göran och draken. Trots att berättelserna om riddare som besegrar drakar och räddar prinsessor kanske tillhör sagorna, så speglar statyn också en dold berättelse som är en sann legend i sin status som symbol för det svenska motståndet mot dansk överhöghet, Slaget vid Brunkeberg.
0:00 Inledning
0:37 Bakgrundsinformation
2:23 Slaget
4:34 Resultat
5:16 S:t Göran och Draken
5:57 Följder
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om rosornas krig. I England pågick under andra halvan av 1400-talet en utdragen fejd mellan två släktgrenar, Lancaster och York, från samma kungadynasti. Ofta har striderna setts som ett blodigt inbördeskrig. Vi bad Dick Harrison att förklara händelseförloppet och vad man egentligen bråkade om. Och hur var det förresten med rosorna?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Hastings. Den 27 september 1066 anlände hertig Vilhelm från Normandie till Englands kust. Landstigningen resulterade i det välkända slaget vid Hastings där normandernas kavalleri och bågskyttar ställdes mot anglosaxarnas infanteri...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Åsle 1389 och hur drottning Margareta blev Europas mäktigaste kvinna. Avgörandets stund ägde rum strax utanför Falköping. Där, vid den lilla byn Åsle, finns ett lågt berg som kallas Gerumsberget. Enligt Lantmäteriet är det bara 326 meter högt, men sluttningen ner mot dalsänkan vid själva samhället är ändå brant. Det var på denna sluttning som drottning Margaretas styrkor stod uppställda en vinterdag år 1389, närmare bestämt den 24 februari.
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa kortfattat om det legendariska slaget vid Stamford Bridge. Ödesåret 1066 brukar sättas som slutpunkt för vikingatiden. Det var då den norske kungen, Harald Hårdråde, fick sin armé krossad i slaget vid Stamford Bridge. Ett frapperande fall av slarv och nonchalans gjorde att norrmännen hamnade i underläge redan från början...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Rosornas krigs orsaker och följder. När hundraårskriget äntligen tog slut vändes det engelska våldet mot landets egna invånare. Aristokratin övergick från att ha bekämpat fransmännen till att bekämpa sig själva...
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om slaget vid Hattin 1187. Med stor list lockade den muslimske härföraren Saladin ut korsfararhären i ödemarken och omringade den. Där tvingades de desperata och törstiga riddarna att försöka slå sig ut genom fiendens linjer...
I Uppslagsverekt Finland hittar du fakta om Nöteborgsfreden. Nöteborgsfreden var den första freden mellan Sverige och Novgorod och slöts efter en lång krigsperiod 1323 i Nöteborg, beläget vid Nevas utflöde ur Ladoga...
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar kortfattat om slaget vid Hastings 1066 i England - en drabbning som brukar ses som det definitiva slutet på vikingatiden.
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om slaget vid Azincourt. År 1415 led fransmännen ett historiskt nederlag mot engelsmän med långbågar. Först lurades de att galoppera in i en vall av spetsiga pålar, sedan massakrerades de...
Genomgång (11:51 min) på engelska via YouTubekanalen Epic History som här fortsätter berätta om det första korståget i slutet av 1000-talet och Jerusalems fall 1099.
