S
Kategori

Under 1900-talet genomgick den svenska arbetsmarknaden två stora strukturförändringar: från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och därefter till ett informations- och tjänstesamhälle.

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

I det här avsnittet tittar vi på hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram och hur den är utformad. Här förklaras också hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt man arbetar med att stärka arbetsmiljön i Sverige.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Den svenska arbetsmarknadens utveckling

Sverige har sedan slutet av 1800-talet gått från att ha varit ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle och därefter ett globaliserat tjänstesamhälle. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått vad som skulle kunna kallas för två stora strukturomvandlingar sedan 1800-talets slut. Den industriella revolutionen som tog sin början i Storbritannien spred sig till Sverige och bidrog till att landet industrialiserades relativt snabbt med början under 1800-talet. Sverige är ett land med rika naturtillgångar vilket bidrog till att påskynda industrialiseringen.

I det här avsnittet tittar vi på hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram och hur den är utformad. Här förklaras också hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt man arbetar med att stärka arbetsmiljön i Sverige.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Den svenska arbetsmarknadens utveckling

Sverige har sedan slutet av 1800-talet gått från att ha varit ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle och därefter ett globaliserat tjänstesamhälle. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått vad som skulle kunna kallas för två stora strukturomvandlingar sedan 1800-talets slut. Den industriella revolutionen som tog sin början i Storbritannien spred sig till Sverige och bidrog till att landet industrialiserades relativt snabbt med början under 1800-talet. Sverige är ett land med rika naturtillgångar vilket bidrog till att påskynda industrialiseringen.

ANNONS

I samband med att landet industrialiserades genomgick Sverige den första större strukturomvandlingen på arbetsmarknaden; urbaniseringen och övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Det innebar att bönder och landsortsbefolkning lämnade landsbygden och sökte sig till städerna i hopp om att få jobb inom den växande industrin. Under slutet av 1800-talet var närmare 90 procent av Sveriges befolkning bönder, en siffra som hundra år senare uppgick till knappt två procent av befolkningen.

Under 1980- och 1990-talen upplevde Sverige den andra större strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. Datoriseringen och nya kommunikationer minskade behovet av anställda inom den svenska industrin. Istället växte det fram andra typer av arbeten inom den växande informations- och tjänstesektorn. Samtidigt steg lönerna i Sverige vilket medförde att många större industriföretag flyttade delar av eller hela verksamheten till låglöneländer (outsourcing). Detta medförde i sin tur att ännu fler arbetstillfällen försvann utomlands.

Den svenska staten och svenskt näringsliv arbetade, och arbetar fortfarande, för att skapa nya arbetstillfällen genom att utveckla ett gynnsamt företagsklimat i landet. Det finns många fördelar med att driva företag i Sverige. Landet har en mycket välutbildad arbetskraft och den svenska infrastrukturen med t.ex. elförsörjning, IT, vägar, järnvägar och andra kommunikationer håller hög standard jämfört med i många låglöneländer. Sverige har också ett väl fungerade rättsväsen och har en politisk stabilitet som många stora företag ser som en trygghet och fördel.

De nackdelar som brukar lyftas fram då den svenska arbetsmarknaden diskuteras ur ett företagsperspektiv, är de höga lönerna och skattetrycket samt att utländska investerare ibland upplever Sveriges lagar om anställningsrätt och arbetsmiljö (se nedan) som krävande och därmed som en nackdel.

Den svenska arbetsmarknaden idag

Idag kräver flertalet yrken på den svenska arbetsmarknaden en eftergymnasial utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Men det finns såklart flera yrkesutbildningar på gymnasiet som inte kräver vidare studier och som leder in på den svenska arbetsmarknaden. Dit hör bland annat yrkesutbildningar inom bygg- och anläggning, fordon- och transport och vård- och omsorg, med flera. De elever som läser studieförberedande program (samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet) behöver oftast studera vidare om de ska få ett arbete med normal eller bra lön. Detta beror på att de arbeten som inte kräver yrkesutbildning eller högskolestudier i regel är kopplade till låga löner.

I Sverige delas arbetsmarknaden in i den privata och den offentliga sektorn. Den privata sektorn, som till skillnad mot den offentliga sektorn är vinstdrivande, sysselsätter flest människor i Sverige. Till den privata sektorn räknas både mindre och större företag som inte ägs av staten. Dit räknas även alla företag som drivs av egenföretagare. Ungefär 10 procent av arbetskraften i Sverige arbetar som ensamföretagare.

Den offentliga sektorn utgörs av alla verksamheter som drivs av kommunerna, regionerna och staten. Kommunerna har till exempel hand om grund- och gymnasieskolor som inte är friskolor och äldreomsorg som inte drivs i privat regi. Regionerna driver i första hand sjukvården medan den statliga verksamheten bland annat står för polis, rättsväsen och den svenska försvarsmakten. Den offentliga sektorn finansieras av befolkningen via skatterna.
 

Ökad invandring ställer större krav på arbetsmarknaden

Invandringen till Sverige har ökat markant det senaste decenniet. Det är därför viktigt att den svenska arbetsmarknaden lyckas integrera alla arbetsföra människor som kommer utifrån. 

Många invandrare som kommer till Sverige är välutbildade och kan tillföra arbetsmarknaden mycket kunskaper. 

De invandrare som är lågutbildade genomgår först undervisning i det svenska språket för att lättare kunna etablera sig i Sverige. Utan en lyckad integration på den svenska arbetsmarknaden riskerar en stor mängd invandrare att hamna i långvarig arbetslöshet, vilket i sin tur kommer att påverka hela den svenska samhället.
 

Arbetsrätt på den svenska arbetsmarknaden

Sverige har en lång historia (som går tillbaka till Saltsjöbadsavtalet 1938) av att fackförbunden (t.ex. LO, TCO och Kommunal) förhandlar med arbetsgivarorganisationerna (som idag representeras av Svenskt Näringsliv) om löner och om problem som uppstår på arbetsmarknaden. Denna samverkan brukar benämnas för den svenska modellen. Tillsammans kommer fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna överens om kollektivavtal, vilka reglerar löner och anställningsvillkor för de anställda som är verksamma inom respektive fackförbunds område.

Facken kan ta till olika stridsåtgärder om arbetsgivarna inte uppfyller de förhandlade kollektivavtalen. Två sådana stridsåtgärder är strejk och blockad.

Det finns också ett antal lagar i Sverige som gäller alla anställda. Dessa lagar utgör arbetsrätten och har tillkommit som ett skydd för de anställda. Medbestämmandelagen (MBL) slår fast att de anställda har rätt att påverka sin arbetssituation genom kollektivt inflytande (genom fackligt deltagande). Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar uppsägningstider och att den anställde inte får vara visstidsanställd hur länge som helst (att vara visstidsanställd innebär bland annat att man inte är fast anställd). Vid neddragningar inom ett företag blir de som är senast anställda uppsagda först. Andra lagar som finns är arbetstidslagen (som bland annat begränsar hur många timmar i rad man får arbeta), semesterlagen (alla tillsvidareanställda har rätt till 25 dagars semester samt semesterlön) och föräldraledighetslagen (en arbetstagare har som nybliven förälder rätt att vara ledig från sitt arbete ett visst antal dagar).

ANNONS

ANNONS

Arbetsmiljön - en viktig fråga

Sverige har också starka regler och lagar för hur arbetsmiljön på ett företag får se ut. I många av världens länder finns inga sådana lagar. I dessa länder har de anställda ofta mycket långa arbetsdagar i en usel arbetsmiljö som till och med kan utgöra en direkt livsfara för personalen. Undermåliga verktyg, farliga maskiner, avsaknad av skydd, dålig luft och gifter med mera, kan göra att de anställda skadas eller blir sjuka och i värsta fall avlider.

Arbetsmiljölagen (AML) tillkom för att förebygga ohälsa och olycksfall på den svenska arbetsmarknaden. Den här lagen innehåller tydliga regler som ska gälla på alla svenska arbetsplatser. De anställda ska ges rätt utbildning till de maskiner och verktyg som används i arbetet och skulle en olycka inträffa ska det finnas tydliga rutiner för hur personalen ska agera.

Det finns också en diskrimineringslag i Sverige som tillkom för att motverka nedsättande behandling av människor med exempelvis funktionsnedsättningar, religiös tillhörighet och sexuell läggning. Trots denna lag så förekommer det diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Även jämställdhet mellan män och kvinnor har varit ett viktigt utvecklingsområde på den svenska arbetsmarknaden. I ett internationellt perspektiv så präglas den svenska arbetsmarknaden av hög grad av jämställdhet mellan män och kvinnor. Det finns dock fortfarande mycket kvar att utveckla för att den svenska arbetsmarknaden ska bli helt jämställd. Fortfarande finns det till en överrepresentation av män på olika chefspositioner. Dessutom har många kvinnodominerade yrken (exempelvis inom vård och omsorg) lägre löner än de yrkesområden som domineras av män.

Jämställdhetsarbetet på den svenska arbetsmarknaden är ett viktigt utvecklingsområde om vi i Sverige ska få en arbetsmiljö där alla människor - oavsett funktionsnedsättning, sexuell läggning, könstillhörighet, religionstillhörighet eller härkomst - känner sig inkluderade och där lönerna är rättvisa.

ANNONS

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Regler och lagar

LÄS MER: Privatekonomi

LÄS MER: Samhällsekonomi

LÄS MER: Arbete och boende

LÄS MER: Jämställdhet i Sverige - hur ser det ut idag?

PODCAST: Arbetslöshet

PODCAST: Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige

Användbara begrepp

Arbetsrätt: De lagar och regler som reglerar (styr) förhållandet mellan arbetsgivarna och de anställda. Viktiga lagar inom arbetsrätten är bland annat Medbestämmandelagen (MBL) och Lagen om anställningsskydd (LAS).

Blockad innebär att facket hindrar arbetsgivaren från att nyanställa personal eller från att beställa varor och tjänster från underleverantörer.

Diskriminering: När en individ blir utsatt för olika former av trakasserier på grund av exempelvis sin sexuella läggning, religionstillhörighet, könstillhörighet eller funktionshinder. Enligt svensk lag (diskrimineringslagen) är det olagligt att diskriminera människor.

Fackförening: En sammanslutning av arbetare inom ett visst yrkesområde. Fackföreningarna stödjer de anslutna medlemmarna vad gäller löner och arbetsvillkor på arbetsplatserna. Arbetstagaren (den anställda) kan också få juridisk hjälp via facket om hen hamnar i konflikt med arbetsgivaren.

Infrastruktur: Enkelt förklarat är infrastrukturen de system med vägar och kommunikationer, energisystem, vatten- och avloppsnät som ligger som grund för samhället.

Jämställdhet handlar främst om att män och kvinnor ska ha samma rättigheter i samhället och på arbetsmarknaden.

Kollektivavtal: Ett avtal som upprättats mellan arbetsgivarorganisationerna och facken och som gäller löner och villkor för de anställda som tillhör respektive fackförenings område.

Kunskapssamhälle: Även kallat för informationssamhälle eller IT-samhälle (IT står för informationsteknik). Med kunskapssamhälle menas ett samhälle där yrken inom tillverkningsindustrin bytts ut mot yrken där kommunikation och information står i centrum.

Offentliga sektorn utgörs av all verksamhet som drivs av kommuner, regioner eller staten och som bekostas av befolkningen med skatter.

Outsourcing: Företag som flyttar hela eller delar av sin tillverkning till länder med lägre löner för att dra ner på kostnaderna.

Privata sektorn: Hit hör alla företag som ägs privat och som inte är skattefinansierade. Privata företag kan vara både små och stora företag med en eller flera ägare.

Strejk innebär att medlemmarna inom ett visst fack arbetsvägrar, på fackets begäran. De arbetstagare som går ut i strejk får betalt från fackets strejkkassa så länge strejken pågår. Genom strejken hoppas facket att arbetsgivaren ska gå med på fackets krav. Arbetsgivaren (företaget) som drabbas av strejk tvingas i regel avbryta eller dra ner på sin verksamheten så länge strejken pågår eftersom det saknas arbetskraft.

Strukturomvandling: En omfattande förändring inom ett land som påverkar samhällsekonomin. De främsta strukturomvandlingarna i Sverige har varit övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och från industrisamhälle till tjänste- och kunskapssamhälle.

Tjänstesamhälle: Kännetecknas av att en stor del av befolkningen inte arbetar inom industrin utan i stället säljer eller förmedlar tjänster. Yrken som säljer och förmedlar tjänster finns inom handel, service och transport samt företag som säljer tjänster till andra företag.

Urbanisering: När folk (t.ex. bönder och landsortsbefolkning) lämnar landsbygden och flyttar till tätorter och städer.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka är de två stora strukturomvandlingar har Sverige genomgått på arbetsmarknaden?
     
  2. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att driva företag i Sverige?
     
  3. Vad är skillnaden mellan offentlig och privat sektor?
     
  4. Vad innebär ett kollektivavtal och hur skulle arbetsmarknaden se ut om det inte fanns några sådana avtal tror du?
     
  5. Vad innebär lagarna MBL, LAS och AML? Fundera på hur den anställdes situation skulle se ut om dessa lagar inte fanns.
     
  6. Varför är det viktigt att det finns en diskrimineringslag på den svenska arbetsmarknaden?
     
  7. Tycker du att Sverige har en jämställd arbetsmarknad? Motivera ditt svar.
     
  8. Varför är det viktigt att arbetsmiljön på en arbetsplats är bra och håller hög standard?

Diskussionsfrågor:

  1. Hur påverkas den enskilde människan av att vara arbetslös under lång tid?
     
  2. Vilka tror ni är de främsta orsakerna till att människor blir arbetslösa?
     
  3. Hur ska vi arbeta i Sverige för att minska arbetslösheten? Diskutera och ta fram olika alternativ.
     
  4. På vilka sätt kan vi påverka tillsammans för att skapa en mera jämställd arbetsmarknad i Sverige?
     
  5. När ni börjar söka jobb, vad är det först och främst en arbetsgivare utgår ifrån då hen anställer er? Vilka misstag ska man inte göra på en anställningsintervju? Diskutera.

     
  6. Hur skulle ni gå tillväga om ni blev diskriminerade eller illa behandlade på en arbetsplats? Sök gärna på nätet och hitta tänkbara möjligheter.

 

Litteratur:
Arbetsrätt 2018 - Lagar och regler, Lars Åhnberg förlag, 2018
Agnes Arpi, Viktor Bernhardtz m.fl., Skitliv: Ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad, Bokförlaget Atlas, 2015
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige - En ekonomisk och social historia, Bra Böcker, 1996
Gabriella Pifrader, Maria Mattsson Mähl, Så funkar svensk arbetsmarknad, Alpha CE Publishing, 2014
Kurt Almqvist, Lotta Gröning, Framtidens arbetsmarknad, Axess Publishing AB, 2011
Magnus Sverke, Medlemmen, facket och flexibiliteten: svensk fackföreningsrörelse i det moderna arbetslivet, Arkiv förlag, 2002
Olav Fumarola Unsgaard, Karin Thorasdotter m.fl., Den feministiska utmaningen; mot en jämställd arbetsmarknad, Premiss, 2013
Peter Sandberg, Joacim Waara, Industri och arbetsmarknad i förändring: den västsvenska regionen 1945-2010, Gidlunds förlag
Stefan Eriksson, Oskar Nordström m.fl., Konjunkturrådets rapport 2017 - Åtgärder för en funge-rande arbetsmarknad, SNS, 2017
 

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 25 september 2024
Ursprungligen publicerad: 20 april 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Försäkringskassans skolmaterial för gymnasiet

av: Försäkringskassan
Gymnasiet

Filmer och annat material om försäkringar för dig som är gymnasielärare i samhällskunskap.

+ Läs mer

Serie A - Ö om arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.

+ Läs mer

Materialet Arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet, Lättläst

Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick. Till textmaterialet finns även fyra kortfilmer.

+ Läs mer

Jämställdhet i arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.

+ Läs mer

Serie om arbetsmiljö

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

I Arena Skolinformations tecknade serie om arbetsmiljö får du lära dig mer om lagar och regler kring arbetsmiljö och trakasserier.

+ Läs mer

Anställa eller anställas - ett spel om jobbsökande

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Anställa eller anställas är ett rollspel som syftar till att på ett lekfullt sätt få igång tankeprocesser om vägen till en anställning. Hur tänker de som intervjuar dig? Hur tänker du som söker jobbet?

+ Läs mer

Artiklar om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

av: Staffan Kahn
2024-09-25

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...

+ Läs mer

M
Robot i kontorsmiljö

Robotar och AI i arbetslivet

av: Ludvig Myrenberg och Staffan Kahn
2024-04-26

På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Den här artikeln handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut.

+ Läs mer

Jämställdhet i Sverige - hur ser det ut idag?

av: Johanna Lindell m.fl.
2024-04-15

Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik, arbetsliv, hem och hälsa. Artikeln bygger på aktuell fakta och statistik...

+ Läs mer

Samarbete
S
entreprenörer

Trygghet i arbetslivet för egenföretagare

av: Arena Skolinformation
2024-02-20

Den här artikeln handlar om hur du kan skapa trygghet och goda arbetsvillkor även om du inte är anställd. Den tar upp vad det kan vara bra att tänka på när du ska ta ett uppdrag, vilka verksamhetsformer som finns och hur du gör för att anställa andra.

+ Läs mer

S

Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

av: Linnea Granath m.fl.
2023-02-06

Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...

+ Läs mer

S

Arbetsmiljö förr och idag

av: Johanna Lindell m.fl.
2023-01-30

De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...

+ Läs mer

Podcast om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

SO-rummet podcast icon
M

Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

av: Mattias Axelsson
2020-11-17

Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Semester och ledighet förr och idag

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-06-06

Som en avslutning på terminen pratar Julia, Mattias och Kristoffer om semester i Sverige. Hur länge har vi haft det och hur funkar det idag?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Arbetslöshet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-21

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?

+ Läs mer

Länkar om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Sh

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Sh

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Sh

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Sh

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Sh

Privatekonomi

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Sh
Karta

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Sh

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...

Sh

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Sh

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Sh

Arbete och boende

Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...

Sh

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Ge

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Relaterade taggar

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Demonstration 1890

Arbetsmarknadskonflikter

En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...

Sh
bananer

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

Sh
Mobbning

Mobbning och kränkningar

Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskriminerings-grunderna...

Sh
statistik

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Sh
Glödlampa

Entreprenörskap

Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...

Hi
fabriker

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

Sh
Logga

Globala målen

Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...

Sh
Konjunktur

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.En...

Hi
Första majdemonstration

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Hi
Handslag

Den svenska modellen

Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...

Hi
påskrift

Saltsjöbadsavtalet

Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...

Hi
Logga

Landsorganisationen (LO)

Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...

Hi
Logga

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...

Hi
domstol

Arbetsrättsreformer

1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...

Sh
Glob

Multinationella företag

Multinationella företag är viktiga aktörer på den internationella arenan. Förutom att de svarar för...

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...