M
Kategori
Karta

Kinas geografi

Antal invånare: 1425,2 miljoner (2024)
Huvudstad: Peking (Beijing)

Geografi och klimat

Kina är till ytan ett av världens största länder, mindre än Ryssland och Kanada och ungefär lika stort som USA. Havet i öster och sydöst, bergen i väster och sydväst, öknarna i nordväst och de svårforcerade regnskogarna i söder har alla bidragit till Kinas relativa isolering genom årtusendena.

Antal invånare: 1425,2 miljoner (2024)
Huvudstad: Peking (Beijing)

Geografi och klimat

Kina är till ytan ett av världens största länder, mindre än Ryssland och Kanada och ungefär lika stort som USA. Havet i öster och sydöst, bergen i väster och sydväst, öknarna i nordväst och de svårforcerade regnskogarna i söder har alla bidragit till Kinas relativa isolering genom årtusendena.

ANNONS

Stora delar av landets bergiga inre är ytterst glest befolkade. Västra och sydvästra Kina täcks av den väldiga tibetanska högplatån, som i söder kantas av världens största bergskedja Himalaya. Där, på gränsen mot Nepal, ligger också jordens högsta berg, Qomolangma eller Mount Everest.
 

Kina karta
Bild: Utrikespolitiska institutet

År 2010 avgjordes en segdragen tvist mellan Nepal och Kina om höjden på Mount Everest. Kina godtog då Nepals linje som innebar att snötäcket på berget skulle räknas in, och den officiella höjden fastställdes till 8 848 meter. I gengäld gick Nepal med på att Kinas mätpunkt, toppen på själva berget under snön, var 8 844 meter. Det finns dock geologer som ifrågasätter om något av dessa mått stämmer. Enligt deras teorier blir berget hela tiden högre på grund av kontinentalplattornas rörelse. En amerikansk forskargrupp mätte 1999 berget med GPS-teknologi och kom då fram till att det var 8 850 meter högt.

Kinas flagga.

Kina delar gräns med 14 länder (se karta). Landets gränser har varit omtvistade genom åren och än idag bråkar Kina och Indien om rätten till gränsområden. I havet utanför kusten i öster gör Kina anspråk på den karga obebodda lilla ögruppen (Diaoyu/Senkaku) som kontrolleras av Japan medan man även har en pågående konflikt med några sydöstasiatiska länder om ögrupperna Paracel och Spratly, vilka inte bara är strategiskt belägna utan också rika på såväl fisk som olja och naturgas. Kinas ledare hävdar även att Taiwan är en del av Folkrepubliken Kina.

Landet har liknats vid en jättelik trappa från centrala och sydöstra Kinas bördiga floddalar och kustlandskap till platåerna på 1000–2000 meters höjd längre västerut och slutligen upp till inlandets dramatiska höjder. I nordväst breder regionen Xinjiangs vidsträckta stäpp- och ökenområden ut sig. Österut ligger de eroderade lössjordsområden där landets näst största flod Huanghe (Gula floden) hämtar de jordavlagringar som bildar den tättbefolkade, torra nordkinesiska slätten. Låglandet i sydöst är kuperat med slättområden och floddalar.

Den nyckfulla Gula floden, vars översvämningar ofta vållat katastrofer, har aldrig varit särskilt viktig som trafikled. Det har däremot den mäktiga Changjiang eller Yangtzefloden (Långa floden), som med sina 630 mil är en av världens längsta och mest trafikerade flodleder. Norra Kinas största flod är Heilongjiang (Amur), och i Sydkina strålar de tre floderna Xijiang (Västra floden), Beijiang och Dongjiang samman i det bördiga delta där den stora Zhujiang (Pärlfloden) mynnar ut i Sydkinesiska sjön.
Klimat

Kinas nordligaste del når ungefär samma breddgrad som norra Tyskland, medan dess sydligaste punkt ligger i tropikerna. Östra Kina har havsklimat och i söder råder subtropiskt klimat. Större delen av landet har dock ett tempererat, kontinentalt klimat, präglat av kontinentens monsunvindar och angränsande hav. Temperaturen varierar avsevärt under året; vintrarna är oftast kallare och somrarna varmare än i andra länder på samma latitud.

ANNONS

Vintermonsunen från norr och nordväst för ner kall och torr luft från Sibirien och ger norra Kina bistra vintrar. I januari är medeltemperaturen i det nordliga Manchuriet under –10 ºC och det är inte ovanligt med köldknäppar på –20 ºC och kallare. Den sydliga sommarmonsunen för in fuktig luft framför allt i de södra och östra delarna av landet och den mesta nederbörden faller under sommaren. I vissa områden kan årsnederbörden uppgå till omkring 2000 mm. Nederbörden avtar åt nordväst och är i Xinjiangs ökenområden mindre än 250 mm om året.

Naturtillgångar och energi

Kina är gynnat av naturen, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste. Landet är världens största producent av kol och även den främsta användaren. Att regeringen under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna.

Den inhemska oljan pumpas främst upp i nordöstra Kina. Behovet av olja är emellertid stort och Kina importerar mycket olja från andra länder. Kina har även egna reserver av fossilgas (naturgas) men importerar gas från bland annat Centralasien och Ryssland. Kina är också en av världens få producenter av en rad andra sällsynta metaller som behövs i högteknologiska industrier. Andra betydelsefulla naturtillgångar är guld, bauxit, brunsten, bly, aluminium och tenn.

Kina producerar mest vattenkraft i världen.

Energianvändningen har ökat kraftigt i takt med den ekonomiska utvecklingen och Kina är idag världens största konsument av energi såväl som en ledande producent. Behovet täcks till tre femtedelar av kol, strax under en femtedel av olja och till en mindre del av fossilgas (naturgas). Förnybara energikällor bidrar till omkring en sjättedel av energibehovet. Solenergi, vindkraft och biobränslen bidrar med ungefär lika stor andel vardera. Kina är idag det land i världen som producerar mest förnybar energi. Även kärnkraften håller på att byggas ut.

ANNONS

ANNONS

Jordbruk och industri

Jordbruket har alltid spelat en viktig roll för att mätta den kinesiska befolkningen. Än idag är omkring en fjärdedel av den arbetande befolkningen sysselsatt inom jordbruket, trots att dess bidrag till BNP minskat sedan mitten av 1980-talet.

Ris är en viktig gröda som främst odlas i söder där man kan få två–tre skördar om året. I norra delen av landet överväger vete, korn och majs. Sötpotatis, sparris, vitlök, potatis och sockerrör är andra viktiga grödor. Mycket av proteinet i kosten kommer fortfarande från soja och andra bönor men kött och i synnerhet fläsk har blivit allt viktigare och produktionen har ökat.

Fisket vid kusten och i floder och sjöar är betydande.

Industrin har varit och är en viktig drivkraft för Kinas ekonomiska utveckling. Den privatägda industrisektorn har expanderat under de senaste två årtiondena medan de statliga företagens andel av produktionen har minskat. Men de stora statliga företagen dominerar fortfarande inom industrisektorer som ses som särskilt viktiga för landet som energi, transport och telekommunikationer.

Besök Landguiden och läs mer om Kina.

 

FÖRFATTARE

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
 

Landguiden


 


 

Läs mer om

 

Sidan uppdaterad: 6 augusti 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kinas geografi

Jämföra länder

av: Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Högstadiet

Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.

+ Läs mer

Länkar om Kinas geografi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi
Karta

Kinas historia

Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Sh
Karta

Fakta om Kina

Aktuell samhällsfakta om Kina. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...