Antal invånare: 1,3 miljoner (2024)
Huvudstad: Tallinn
Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. På kort tid har landet förvandlats från planekonomisk sovjetrepublik till ett av EU:s och Natos mest avancerade IT-samhällen, med starka band till finländskt och svenskt näringsliv. Vad som uppfattas som ett hot från Ryssland har de senaste åren kastat en skugga över landet.
Befolkning
En stor andel av Estlands befolkning är utlandsfödda. Den största minoriteten är ryssar. Mellan 1990–2014 krympte folkmängden kraftigt på grund av utvandring och födelseunderskott. Trenden vände i mitten av 2010-talet under några år men kurvan pekar idag återigen neråt.
Estlands befolkning förväntas minska fram till 2030. Mellan 2016 och 2018 pekade dock kurvan för landets befolkningsökning svagt uppåt efter ett kvarts sekel med sjunkande invånarantal, därefter har folkmängden legat kvar på samma nivå.
Religion
Estland är enligt undersökningar ett av världens mest sekulära länder. Mindre än en tiondel av befolkningen anser att religion har en stor betydelse i deras liv.
Under sovjettiden (1944–1991) präglades samhället av ateistisk propaganda och framför allt estniska kristna förföljdes av myndigheterna. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 ökade den religiösa aktiviteten och de lutherska, ortodoxa och katolska kyrkorna fick status som ”nationella” kyrkor år 2000.
Politiskt system
Estland är en parlamentarisk demokrati, vars president väljs av parlamentet. Politiken präglades länge av partisplittring men har stabiliserats under 2000-talet. Det mittenvänsterinriktade Centerpartiet och det liberala Reformpartiet har länge varit de dominerande partierna och turats om vid makten.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Estland är en väl fungerande demokrati och respekten för mänskliga rättigheter är god. Situationen för den ryska minoriteten har på senare år förbättrats. På senare år har andelen kvinnor på politiska poster ökat.
De demokratiska institutionerna i Estland är starka och oppositionen har reella möjligheter agera och påverka opinionen. Mötes- och föreningsfriheten är garanterad i författningen och efterlevs, likaså religionsfrihet. Det finns ingen lagstiftning som begränsar civilsamhälleorganisationernas verksamhet.
Utrikespolitik och försvar
Estlands medlemskap i Nato och i EU från 2004 utgör grunden för landets säkerhets- och utrikespolitik. Estland är en av USA:s mest trogna allierade. Det komplicerade förhållandet till Ryssland har försämrats på senare år, inte minst efter den ryska invasionen i Ukraina 2022.
Rysslands annektering av den ukrainska Krimhalvön i mars 2014 och de efterföljande striderna i östra Ukraina skapade oro bland esterna för att ryska provokationer även skulle riktas mot det egna landet. Nato började bygga upp en militär närvaro i Estland, vilket i sin tur besvarades med fler ryska manövrer nära Baltikum och upprepade kränkningar av estländskt luftrum.
Ekonomi
Estlands liberala marknadsekonomi domineras av en tjänstesektor med avancerad IT-teknik. Genom framgångsrik export har ekonomin återhämtat sig efter upprepade kriser. Budgeten är i balans och statsskulden är den lägsta inom EU. Estland är ett av de länder vars ekonomi hämtade sig snabbast efter coronapandemin.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Estlands geografi >
Utbildning
Utbildningsnivån i Estland är hög. Den obligatoriska grundskolan varar i nio år, från sju års ålder, och nästan alla elever går vidare till en treårig gymnasieskola eller yrkesskola. Det finns estniskspråkiga och ryskspråkiga skolor liksom blandade skolor.
Sociala förhållanden
Estlands befolkning blir allt äldre och pensionärerna tillhör landets fattigaste befolkningsgrupp. Gapet mellan fattiga och rika i samhället har minskat de senaste åren men inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är de högsta i EU.
Besök Landguiden och läs mer om Estland.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om