Samtidigt måste det påpekas att det har förekommit handel som vi idag anser som moraliskt oacceptabel. Att, som europeiska länder gjorde, lägga beslag på kolonier i andra världsdelar för att bland annat kunna importera billiga råvaror, är ett exempel. De koloniserade områdena hade inget annat val än att producera och exportera de varor Europa efterfrågade. Handel i dess egentliga mening är frivillig, men handeln har i praktiken inte alltid kunnat tydligt skiljas från sådant som kolonialism eller rena plundringståg.
Vad behövs för att bedriva handel?
För att kunna bedriva handel krävs vissa förutsättningar. En sådan är ett allmänt accepterat betalningsmedel med ett garanterat värde. De första mynten präglades i Grekland under antiken. Senare ersattes de av sedlar och i modern tid har vi elektroniska betalningsmedel.
Till betalningsmedel finns det kopplat ett behov av en finansmarknad. Handelsmännen måste kunna ta lån, ligga ute med pengar och försäkra sig mot bedrägeri och olyckor. Därför utvecklades bank- och försäkringsverksamhet i de norditalienska handelshusen på 1100- och 1200-talen. Även äganderätt och avtalsfrihet, det vill säga rätten att ingå avtal med andra, är viktigt. Dessa rättigheter kräver ett oberoende rättsväsende, något som grundades i Storbritannien och Nederländerna under 1700- och 1800-talen.
På 1700-talet började den industriella revolutionen i Storbritannien. Denna spred sig gradvis över Europa och senare utanför vår världsdel. I och med industrialiseringen så effektiviserades såväl produktionen som kommunikationerna radikalt. I fabrikerna tillverkades det fler och billigare varor än någonsin förr och transporterna blev snabbare och billigare med tåg, flyg och bilar istället för segelfartyg, häst och oxkärror. Handelns beroende av närhet till vatten minskade, vilket möjliggjorde för fler regioner att delta i handelsutbytet.
Överföringen av information snabbades upp med telefoner, radio och telegraf. Tekniken gjorde att det fanns fler varor att handla med och att det var lättare att handla med dem. Dessutom sattes en snabb ekonomisk utveckling igång, där välståndet ökade och därmed även efterfrågan på importerade varor.
Svensk handel utvecklas
Sverige påverkades av detta och i mitten av 1800-talet genomdrevs djupa förändringar på flera områden, vilket satte fart på vårt land som handelsnation. Tidigare hade handel utanför städerna varit i princip förbjuden och endast speciellt utvalda städer fick bedriva export. Det hade till och med funnits tullar vid stadsmurarna i Sverige, där bönder fick betala för att föra in sina varor. 1864 infördes fullständig näringsfrihet, vilket innebar att alla medborgare kunde driva vilkens sorts företag som helst var som helst i landet. Sveriges tullar sänktes också radikalt vid denna period. Handel såväl inom Sverige som med andra länder underlättades. Statens roll övergick från att försöka begränsa företagsamhet och handel till att uppmuntra den. Samtidigt kom den industriella revolutionen till Sverige och därmed satte drygt 100 år av svensk rekordhög ekonomisk tillväxt fart.
I Sverige grundades under dessa hundra år alla de multinationella företag som dominerar vår industri idag, bland andra Volvo, Ericsson, Electrolux, IKEA och Alfa Laval. Dessa företag satsade på stordrift för att kunna få ner kostnaderna till konkurrenskraftiga nivåer. Utan tillgång till utländska marknader hade stordriften inte varit meningsfull.