M
Kategori

De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Det är dessa traditioner som utgör kärnan inom judendomen.

Judiskt vardagsliv

Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet. Judendomen förespråkar ett heligt vardagsliv och ett aktivt deltagande i samhället och världen. Judendomen är därför inte bara en tro, utan mer en livsväg och ett sätt att leva. Det är traditionerna - den judiska identiteten - som utgör kärnan inom judendomen.

Här nedan kan du läsa om några viktiga judiska traditioner och högtider.

Den judiska familjen

Den judiska läran kräver att människan ska fylla sin uppgift som gruppvarelse i familj, församling och samhälle. Celibatet har ingen plats i judendomen. Det sexuella livet räknas till det jordiska livets glädjeämnen. Men samlivet ska ske inom äktenskapet, vars syfte är att uppfylla bibelordet "var fruktsamma och föröka er" [1 Mos 1:26]. Att få många barn har alltid ansetts som ett tecken på Guds välsignelse.

Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet. Judendomen förespråkar ett heligt vardagsliv och ett aktivt deltagande i samhället och världen. Judendomen är därför inte bara en tro, utan mer en livsväg och ett sätt att leva. Det är traditionerna - den judiska identiteten - som utgör kärnan inom judendomen.

Här nedan kan du läsa om några viktiga judiska traditioner och högtider.

Den judiska familjen

Den judiska läran kräver att människan ska fylla sin uppgift som gruppvarelse i familj, församling och samhälle. Celibatet har ingen plats i judendomen. Det sexuella livet räknas till det jordiska livets glädjeämnen. Men samlivet ska ske inom äktenskapet, vars syfte är att uppfylla bibelordet "var fruktsamma och föröka er" [1 Mos 1:26]. Att få många barn har alltid ansetts som ett tecken på Guds välsignelse.

ANNONS

ANNONS

Äktenskap är en religiös angelägenhet och ingås inför en rabbin. Barnens skyldighet att älska och ära föräldrarna anses vara mycket viktigt. Föräldrarna är skyldiga att fostra barnen och har ansvar för att de lär sig Toran och dess bud.

Vid 13 års ålder förklaras en pojke mogen att följa buden. Han kallas då bar mitsva, som betyder budets son. Motsvarande för en flicka är 12 år och hon kallas bat mitsva, budets dotter. Sedan är de medlemmar i församlingen. Dessförinnan har de (pojkar och flickor) under ett års tid fått grundläggande undervisning i bibelkunskap och hebreiska.

Även om familjegemenskapen betonas starkt inom judendomen så betraktas inte äktenskapet som något sakrament (helig handling). Därför kan äktenskap upplösas om det finns tvingande skäl. Det sker - enligt judisk lag - genom att mannen inför en rabbin överlämnar ett skilsmässobrev till hustrun. Både mannen och kvinnan kan begära skilsmässa.

I det judiska hemmet har kvinnor alltid varit mycket vördade. Som medborgare i staten Israel har män och kvinnor samma skyldigheter och rättigheter utom i de religiösa sammanhangen. För att en judisk gudstjänst ska hållas fordras att minst tio vuxna män är närvarande, medan kvinnor aldrig kan utgöra en församling.

Ett judiskt hem har sedan urminnes tider markerats med en mezuza, som är placerad på ingångens dörrpost. Mezuzan består av en liten bit pergament som ligger hoprullad i ett metallhölje. På rullen finns två korta texter ur Toran. Den ena börjar:

Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en...  [5 Mos 6:4-9]

Mezuzan ska påminna om Guds närhet och om vikten av enhet i hemmet och om skyldigheten att hålla Torans bud.

Kashrut - matregler

I de religiösa böckerna finns detaljerade regler för familjens matvanor, kashrut. Man skiljer noga mellan ren och oren föda. Tillåten mat (ren föda) kallas kosher.

Som olämplig föda räknas kött från hästar, svin, rovdjur och asätande djur. Därtill även fisk som saknar fenor och fjäll, kräldjur och insekter. All förtäring av blod är förbjuden.

ANNONS

ANNONS

Slakt av djur måste ske på speciellt sätt och av utbildade slaktare. Kött får inte heller tillagas eller ätas tillsammans med mjölkprodukter. Man har olika serviser för dessa rätter och tillagningskärlen får inte ens diskas tillsammans.Syftet med kosherreglerna är inte klarlagt. Men man håller kosher därför att Gud vill det i Toran. Det blir en helig handling, oavsett om det finns förnuftsskäl eller inte. Många judar idag följer också mönstret därför att det tillhör judarnas historia och tradition samt den judiska identiteten.

Sabbaten

Och Gud fullbordade på sjunde dagen det verk han hade gjort; och han vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort. Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den...  [1 Mos 2:2-3]

Den judiska sabbaten är judendomens viktigaste högtidsdag. Den firas varje vecka och inleds på fredagskvällen och slutar på lördagskvällen. Varje fredag är det en sabbatsgudstjänst i synagogorna.

Efter gudstjänsten dukas det i hemmet till högtid med familjen. Modern är då hemmets medelpunkt. Hon inviger sabbaten genom att tända ljusen. Fadern välsignar barnen och läser kidush (en bön) över en bägare med vin. Sabbatsaftonen är en familjekväll. På själva sabbaten, lördagen, iakttas Torans bud om att avhålla sig från allt arbete.

Sabbaten hör enligt judisk tro till Guds skapelse. Genom att hålla sabbaten påminns människan om sitt och världens gudomliga ursprung. Genom att Gud har fastställt en vilodag i veckan så visar det vikten av regelbunden rytm mellan arbete och vila i människans liv. Inom judendomen betraktas sabbaten som en tillgång i livet, inte bara för vilan från arbete utan också för möjligheten att kunna utveckla sig själv som människa.

Du ska komma ihåg att du själv har varit en träl i Egyptens land, och att Herren, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm; därför har Herren, din Gud, bjudit dig att hålla sabbatsdagen.  [5 Mos 5:15]

Toran (de fem Moseböckerna) innehåller en rad förbud mot aktiviteter på sabbaten, t.ex. att tvätta kläder, sticka, sy, skriva, teckna, måla, klippa hår och naglar, elda eller fiska. Dessutom är alla slags bygg- och reparationsarbeten, trädgårdsskötsel och flyttning av föremål längre än två meter förbjudna.

ANNONS

ANNONS

Rabbinerna har också skapat förebyggande lagar i avsikt att få människor att känna ansvar för Torans bud. Dessa lagar - som inte har samma tvång över sig - gäller bland annat förbud mot idrottsaktiviteter, att tända och släcka elektriskt ljus, att använda mobiltelefon, datorer, titta på TV och att resa. I staten Israel är banker, kontor och statliga företag stängda under såväl sabbat som högtider. Ska man resa finns taxi eftersom nästan alla bussar, tåg och flyg står stilla under sabbaten. De flesta affärer och restauranger är stängda och få nöjestillställningar äger rum.

Inom alla religioner råder olika uppfattningar om hur mycket man bör följa religiösa regler och seder. Många judar ser t.ex. sabbaten som en stämningsfull högtid utan att för den skull avstå vissa sysslor eller arbete.

Andra judiska högtider

Enligt judisk tradition börjar tideräkningen med världens skapelse. År 2021 motsvaras av år 5781 i den judiska kalendern (det är dock inte en religiös plikt att tro att jorden inte skulle vara äldre än knappt 6 000 år).

Det judiska året följer månens årscykel. (Eftersom de religiösa festerna bygger sitt innehåll på årstidsbundna händelser måste månåret utjämnas och det sker genom att föra in en extra månad sju gånger under en period på nitton år.)

Nyårsfesten

Nyårsfesten (rosh hashana) firas i september eller oktober. Gud bedömer vad man gjort under det gångna året och avgör vad som ska hända under det nästkommande. Den dagen och de tio dagarna som följer mellan nyårsfesten och försoningsdagen, manas man till självrannsakan innan domen slutligen fastslås under försoningsdagen. Ett inslag i nyårsfesten är blåsandet i vädurshorn (shofar) som minne av hur Abraham i sin orubbliga tro på Gud var beredd att offra sin son Isak. 

Försoningsdagen

Tio dagar efter nyårsfesten firar judarna sin viktigaste helgdag, försoningsdagen (jom kippur). Det är en böne- och botgöringsdag med sträng fasta. På försoningsdagen ska människan genom bön och syndabekännelse försöka nå försoning med medmänniskan och Gud. Syftet är att inte tänka på världsliga ting och istället fokusera på bot och bättring. Man ber sina medmänniskor och Gud om förlåtelse och tänker igenom hur man själv kan förbättras som människa. Det är viktigt att nå försoning med sina medmänniskor för att kunna försonas med Gud.

ANNONS

ANNONS

Lövhyddefesten

Fem dagar efter försoningsdagen (och 15 dagar efter nyårsfesten) firas lövhyddefesten (sukkot). Den omfattar åtta dagar och firas till minne av Guds beskydd under ökenvandringen. I hemmen ställer man i ordning lövhyddor för att påminna om hur förfäderna levde under den 40-åriga ökenvandringen från Egypten till Israel.

Tempelinvigningsfesten

I november eller december firar man tempelinvigningsfesten (chanukka). Den hålls till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem år 164 f.Kr. Judarna hade under ledning av Judas Mackabeus gjort uppror mot den syriske kungen Antiokus och befriade templet från syrierna. Tempelinvigningsfesten är en ljusfest som varar i åtta dagar. I hemmet tänder man ett ljus för varje dag i en nioarmad ljusstake. Det nionde ljuset, som används för att tända de övriga ljusen med, kallas tjänaren (shamash). Tempelinvigningsfesten är en glad högtid och även barnens fest framför andra, då det är tradition är att utbyta gåvor i samband med att ljusen tänds.

Drottning Esters räddning av sitt folk

Till minne av Esters räddning av judarna i Persien från deras förföljare Haman, firas i februari eller mars högtiden drottning Esters räddning av sitt folk (purirn). Den är en glädjefest över rättvisans seger över äldre tiders judeförföljelser (se bl.a. antisemitismen). Bakgrunden är berättelser ur Esters bok i Tanak (Gamla testamentet i den kristna Bibeln).

Påsk

I mars eller april infaller den judiska påsken (pesach) som firas under åtta dagar till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten. Pesach betyder "gå förbi". Det påminner om då Gud sände den tionde plågan över Egypten och dödsängeln gick förbi israeliternas hem men dödade alla förstfödda i de egyptiska hemmen.

Veckofesten

Veckofesten (shavuot) firas sju veckor efter påsk. Shavuot betyder veckor på hebreiska, men firas under två helgdagar. Ursprungligen var veckofesten en skördefest men har under historiens gång fått en djupare mening som helg till minne av händelsen på Sinai berg under ökenvandringen när Mose mottog lagtavlorna (de tio budorden) från Gud. Veckofesten (shavout) är ursprunget till kristendomens pingst.

ANNONS

ANNONS

9 Av

I juli eller augusti firas 9 Av (tisha b’Av) som är den nionde dagen i den hebreiska månaden ”Av”. Tisha b’Av är en sorgedag till minne av förstörelsen av Jerusalems tempel år 586 f.Kr och 70 e.Kr, men också till minne av senare judeförföljelser genom historien. Judar över hela världen fastar på denna dag för att minnas alla de olyckor som drabbat det judiska folket genom historien. Både det första och andra templet i Jerusalem förstördes på den här dagen (men med över 650 års mellanrum).

LÄS MER: Judiskt familjeliv

LÄS MER: Judiska traditioner och högtider

LÄS MER: Några viktiga judiska högtider

LÄS MER: Judendom och identitet

LÄS MER: Judendomen (huvudtexten om judendomen)

LÄS MER: Judisk historia

LÄS MER: Judendomens grunder

LÄS MER: Olika riktningar inom judendomen

LÄS MER: Matregler inom judendomen

LÄS MER: Sabbaten - judendomens heliga vilodag

Användbara begrepp

Bar mitsva betyder "budets son". I en ceremoni i synagogan blir en pojke vid 13 års ålder bar mitsva. Det innebär att han blir en fullvärdig medlem i församlingen och att han är skyldig att efterleva buden.

Bat mitsva betyder "budets dotter". Vid 12 års ålder blir en judisk flicka bat mitsva.

Begravning: Inom judendomen är alla lika inför döden. Den avlidne läggs i en träkista och sveps i enkla vita linnekläder. Ingen utsmyckning av gravarna förekommer och man markerar sitt besök genom att lägga en liten sten på graven.

Buden: De tio budorden i 2 Mos 20:1-17. Enligt judisk tro är människan skyldig att lyda Guds vilja och hålla buden. Det viktigaste budet är att älska Gud, vilket samtidigt innebär att man ska älska sina medmänniskor. Gud straffar dem som bryter mot buden men förlåter den som ångrar sig.

Frälsning: Enligt judisk tro blir människan frälst enbart genom att göra goda gärningar.

Förbundet: Enligt bibeln slöt Gud ett förbund med Israels folk vid Sinai berg. Det är detta som kallas "förbundet'. Judarna är Guds utvalda folk.

Försoning: Enligt judisk tro finns ingen medlare mellan människan och Gud. Människan syndar men behöver inte göra det. Genom att bekänna sina synder och ångra sig kan människan försonas med Gud.

Kashrut: Regler för tillåten mat och för matlagning.

Kosher är ett hebreiskt ord för "lämplig, passande" och används som en benämning för ren föda - tillåten mat.

Mezusa: En bit pergament som rullats ihop och lagts i en behållare. Mezusan fästs på dörrposten till bostaden. På pergamentet står följande text: "Hör Israel, den Evige är vår Gud, den Evige är den Ende". Orden ska påminna om att alltid älska Gud och medmänniskan.

Omskärelse innebär att man skär bort förhuden på könsorganet. På åttonde dagen efter födelsen omskärs judiska pojkar som ett tecken på att de är medlemmar i Guds förbund [1 Mos 17:10-14]. Vid ceremonin får pojkarna sitt namn.

Rabbin: Judisk lärare och predikant.

Sabbat: Judarnas vilodag. Den infaller på fredagskvällen och slutar på lördagskvällen.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några ideal för den judiska familjen.
     
  2. Vad är kosher och varför ska man som jude följa dessa regler?
     
  3. Vilken betydelse har sabbatsfirandet inom judendomen?
     
  4. Varför firar judarna påsk?
     
  5. Varför är försoningsdagen judendomens viktigaste enskilda helgdag?

Ta reda på:

  1. Nämn några speciella matregler som finns i andra religioner.
     

 

FÖRFATTARE

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 13 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Judiskt vardagsliv

Mångkulturella almanackan

av: Mångkulturellt centrum
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Judiskt vardagsliv

SO-rummet bok
M

Judiska riktningar i Sverige

av: Görel Byström Janarv
2021-11-19

Varför får en religiös jude inte tända lamporna hemma på lördagen? Varför har man två uppsättningar porslin och bestick? Varför äter man inte griskött? Frågorna finns där, och det finns skäl att ställa dem och utifrån ett judiskt perspektiv försöka se dem inifrån, som den troende juden själv ser dem. Den moderna judendomen har idag tre skilda grupperingar där det judiska livet och arvet ter sig rätt olika. Dessa finns också representerade i Sverige och det finns skäl att beskriva dem eftersom det judiska inslaget i vardagslivet i så hög grad beror på vilken av dessa grupper man tillhör...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Judiskt familjeliv

av: Görel Byström Janarv
2021-09-17

Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...

+ Läs mer

S

Pesach - den judiska påsken

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-02-15

Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (plus en extrabägare för profeten Elias), tre osyrade bröd, persilja, pepparrot, kompott på äpplen, mandel, kanel och vin, ett hårdkokt ägg och ett glödstekt ben - ska denna s.k. sederceremoni som utspelas i de judiska hemmen generation efter generation den femtonde i månaden Nissan, föra Israel och hela mänskligheten till fred och frihet? Nej, naturligtvis inte, men det har hjälpt judarna i alla tider att inte förlora hoppet och att inte misströsta på Gud som "har fört oss ut ur träldomen till frihet, ur bedrövelsen till glädje, ur sorgen till fest och ur mörkret till ljus, ur slaveriet till frälsning", som det står i en av lovprisningarna i påskhaggadan (en judisk textsamling)...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Sabbaten - judendomens heliga vilodag

av: Görel Byström Janarv
2020-09-03

Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år efter år. Den inleds på fredagskvällen och avslutas på lördagskvällen. Det är en dag av vila och andlig fördjupning och för umgänge med familj och goda vänner, befriad från vardagens rutiner och plikter. Liksom judendomens matvanor är sabbatsfirandet förknippat med en rad religiösa regler som alla rättrogna judar bör följa...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Matregler inom judendomen

av: Görel Byström Janarv
2020-09-02

Den mat som enligt judisk religion är tillåten att äta kallas kosher. Alla levande djur delas i två grupper, tame (orena) och tahor (rena). Men begreppet renhet har inget med smuts eller otjänlighet att göra. Man rättar sig efter Tanaks föreskrifter om vilka som är rena respektive orena. Nötboskap, får och getter är rena. Hästar, svin och rovdjur är orena. Fiskar med fenor och fjäll är rena. Ål och skaldjur är orena...

+ Läs mer

M

Varför får muslimer och judar inte äta gris?

av: Daniel Rydén
2020-05-28

Vi är vana vid att fläskkött inte självklart kan serveras till vem som helst, men varför riktades historiens bannstråle mot just grisen, detta renliga husdjur som ger ovanligt mycket kött för insatsen?

+ Läs mer

Podcast om Judiskt vardagsliv

SO-rummet podcast icon
L

Judar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-10-21

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Pesach - judiska påskfirandet

av: Mattias Axelsson
2021-03-29

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i religionskunskap) om pesach eller "det judiska påskfirandet".

+ Läs mer

Länkar om Judiskt vardagsliv

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Re

Judendomen

Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är...

Re

Judisk historia

Judendomens och judarnas historia började för ca 4 000 år sedan i Mesopotamien då Gud uppenbarade sig för Abraham och...

Re

Judendomens grunder

Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...

Re

Olika riktningar inom judendomen

Den judiska traditionen omfattar lagen (Toran), tolkningar till de gudomliga orden, historiska berättelser, etiska...

Relaterade taggar

Re
bibeltext

Fundamentalism

Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och...

Re
Ung kvinna

Privatreligiositet

Sverige avskaffade (tog bort) kyrkogångsplikten 1809. Dessförinnan hade svenskarna varit tvingade...

Re
Symboler

Religion och homosexualitet

Även om en stor del av världens befolkning definierar sig själva som heterosexuella har det alltid...

Re
Judisk skrift

Judiska feståret och helgdagar

Det judiska året börjar i slutet av september och de judiska helgerna är fastställda i en kalender...