Antal invånare: 18,7 miljoner (2024)
Huvudstad: Mogadishu
Geografi och klimat
Somalia ligger längst ut på det kilformiga utskott i nordöstra Afrika som kallas Afrikas horn. Landet har kuster mot Indiska oceanen i öster och Adenviken norrut. Somaliland i nordväst utropade sig självständigt 1991 men har inte erkänts officiellt av något annat land. Somalia har ett tropiskt ökenklimat.
Somalia är till ytan nästan en och en halv gång så stort som Sverige och gränsar till Djibouti i nordväst, Etiopien i väst och Kenya i sydväst. Ekvatorn skär genom den sydligaste delen av Somalia.
Landskapet utgörs till större delen av träd-, gräs- eller busksavanner och i vissa fall av halvöken. Kustslätten längs Adenviken i norr, Guban, är het och torr. Innanför den reser sig branta berg som i söder och sydväst planar ut i den vidsträckta Haudplatån. Denna fortsätter in genom Ogaden, den del av grannlandet Etiopien som skär in i Somalia. Två gånger har Somalia krigat med Etiopien om Ogaden.
På Haudplatån finns goda betesmarker under regntiderna. Dit driver boskapsnomader sina hjordar, ofta även över gränsen till Etiopien. Under vintertorkan är det svårt att finna vatten på Haudplatån. Då flyttar de flesta av nomaderna till mer kustnära områden där det finns permanenta vattenkällor.
I söder tar ett flackt lågland vid. Från Etiopiens högland flyter floderna Juba och Shabelle in i södra Somalia. I flodlandet mellan dem ligger Somalias viktigaste odlingsmarker. Kusten mot Indiska oceanen kantas av stora fält av sanddyner. Söder om huvudstaden Mogadishu har dynerna börjat vandra in mot flodlandet.
Somalias ökenklimat är mest utpräglat i norr, med varma dagar och kalla nätter. Längs kusterna och på högplatåerna är temperaturen lägre. Landet har två sparsamma regntider och två torrtider.
De långa regnen, gu, faller från mars till juni, de korta regnen, dayr, från oktober till december. Mellan regntiderna ligger två torrperioder: "den svåra torkan", jilaal, och hagaa. Vissa år kan regnperioderna mer eller mindre utebli. I flodlandet kan häftiga regn orsaka svåra översvämningar.
Naturtillgångar och energi
Somalia har stora olje- och fossilgasfyndigheter, koncentrerade till landets norra delar och främst till havs. Somalia är hårt utsatt för klimatförändringar, bland annat har perioder av svår torka blivit vanligare. Andra miljöproblem är avskogning och alltför hård betning av marken.
För sin energiförsörjning är de flesta somalier hänvisade till ved och träkol. Båda räknas som förnybara energikällor men den utbredda användningen leder till avskogning. Problemet förvärras av att träkol även tillverkas för export. Olja utgör 5 procent av landets energiförbrukning. Somalia har stor potential både för vindkraft och solenergi.
Jordbruk och industri
Boskapsskötsel är den viktigaste näringen i Somalia. De flesta som ägnar sig åt djuruppfödning är nomader. Endast en tiondel av landytan är lämplig för odling, och jordbruk bedrivs i stort sett bara i söder och nordväst. Det finns också en småskalig industri.
Den viktigaste produkten är mjölk, speciellt kamelmjölk. Att äga kameler ses som ett tecken på välstånd. Kamelerna sköts av tradition enbart av männen, medan kvinnorna har huvudansvaret för getter och får. I södra Somalia har man också nötboskap.
Flertalet bönder odlar mest för eget bruk, och magra jordar och brist på regn gör att skördarna oftast blir små.
I vattnen utanför Somalias kust finns bland annat tonfisk, makrill och haj. En småskalig fiskeindustri byggdes upp på 1970-talet, men mycket lades i spillror under inbördeskriget. I början av 2000-talet återupptog flera kooperativ fisket i liten skala.
Den lilla industrisektorn bygger på förädling av jordbruksprodukter. Under inbördeskriget stängdes många fabriker, men under senare år har en del av dem återupptagit sin produktion och nya småföretag har startats. I fabrikerna framställs bland annat buteljerat vatten och läsk, fiskkonserver, möbler, plaströr, plastpåsar, tvål, tyger, lädervaror och trycksaker.
Besök Landguiden och läs mer om Somalia.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om