Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare i Peterskyrkan år 800. Under medeltiden var påven Europas mäktigaste person. Det visades bland annat genom att det var påven som lät kröna kejsaren, genom att sätta kronan på hans huvud.
Påvar
Påven i Rom räknas som en världens mest inflytelserika personer. Det beror främst på hans andliga inflytande på jordens omkring 1,3 miljarder katoliker.
Påven är högste ledare för den romersk-katolska kyrkan. Titeln påve kommer från det latinska ordet papa som också kan betyda pappa. Påven räknas som aposteln Petrus efterträdare och Jesus Kristus ställföreträdare på jorden.
Enligt Bibeln ska Jesus ha gett Petrus nycklarna till himmelriket och förklarat att Petrus var den klippa på vilken han skulle bygga sin kyrka. Petrus räknas som den förste påven och tillträdde omkring år 30 e.Kr.
ANNONS
Jordens minsta stat
Påven är statsöverhuvud i Vatikanstaten, en självständig nation som ligger inne i Italiens huvudstad Rom. Vatikanstaten grundades 1929 för att försäkra att påvedömet behöll sitt politiska oberoende gentemot andra stater.
Vatikanstaten är jordens minsta stat både till yta och befolkning. Befolkningen uppgår till omkring 800 personer. Vatikanstaten spelar därför en liten roll internationellt.
Men påven är också biskop i Rom och innehar därmed Heliga stolen. Han är därför religiös ledare för jordens 1,3 miljarder katoliker. Det ger Heliga stolen en långt större betydelse än Vatikanstaten. Det är därför Heliga stolen och inte Vatikanstaten som har diplomatiska förbindelser med en rad andra länder och en plats i FN:s generalförsamling.
Det omkring tvåtusen år gamla påvedömet är en av de äldsta institutionerna i världen och har spelat en stor roll i historien.
Påven leder också världens största icke-statliga verksamhet för att tillhandahålla utbildning och sjukvård genom ett stort nätverk av välgörenhetsorganisationer.
Kardinalerna
Närmast under påven finns kardinalerna. Kardinal är det högsta ämbete som finns i katolska kyrkan, förutom att vara påve. Kardinalerna utses av påven. Det finns omkring 250 kardinaler i världen och endast några av dem lever i Vatikanstaten. År 2017 utsågs Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, till kardinal. Han är den förste svensk någonsin som utsetts till kardinal.
En av kardinalernas främsta uppgifter är att välja påve. Den som utses till påve brukar sitta kvar till sin död. En påve avgår sällan. 2013 avgick påven Benedictus XVI. Då hade ingen påve avgått frivilligt sedan 1294.
När en ny påve ska utses samlas kardinalerna till ett möte som kallas konklaven. Den som utsetts till kardinal har titeln på livstid. Men kardinalerna får bara rösta i konklaven tills de fyller 80 år. För det mesta blir en av kardinalerna vald till ny påve, men det finns inga regler som säger att det måste vara så.
Precis som kungar har påven ett ordningsnummer. Den som blir utsedd till påve byter sitt namn, oftast efter påvar som den utsedde ser som förebilder.
ANNONS
ANNONS
Vandringen till Canossa
Påven hade, speciellt under medeltiden och renässansen, stor politisk makt, ibland större än kungar och kejsare. I januari 1077 var den tysk-romerske kejsaren Henrik IV tvungen att gå barfota genom snön till borgen Canossa i norra Italien. Allt detta gjordes för att få påve Gregorius VII:s förlåtelse. Påven ansåg nämligen att det var han som skulle tillsätta alla biskopar och kyrkliga ämbetsmän, medan kejsaren tyckte annorlunda och istället såg det som sin rätt att göra det. Följden blev att påven till slut bannlyste kejsaren, och för att behålla sin tron blev kejsaren tvungen att vandra till Canossa och personligen be påven om ursäkt.
Bild: Wikimedia Commons Den tysk-romerske kejsaren Henrik IV och hans familj fick vänta utanför påvens borg i Canossa i 3 dagar innan de blev insläppta och kunde be Gregorius VII om ursäkt.
Under 752 -1870 styrde påven över Kyrkostaten som omfattade en stor del av mellersta Italien. Den politiska makt som påven hade fram till slutet av 1800-talet gjorde att kungar och mäktiga adelsmän flera gånger försökt lägga sig i valet av påve. Den spansk-italienska släkten Borgia lyckades få två medlemmar av släkten valda till påvar. Speciellt ökänd är påven Alexander VI (1431-1503) som öppet höll sig älskarinna och utnämnde åtta släktingar till kardinaler.
Påvens politiska makt har minskat de senaste århundradena. Idag är en av påvens viktigaste uppgifter att avgöra religiösa frågor och hur kyrkan ska styras.
Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det mäktiga italienska huset Canossa och axlade samtidigt rollen som påve Gregorius VII:s allierade i kampen mot kejsaren under den s.k. investiturstriden. Påven som försökte skapa en stark kyrka utan världslig inblandning hade kommit på kollisionskurs med den tysk-romerske kejsaren Henrik IV. Matilda lyckades i ett tidigt skede förhandla fram en uppgörelse mellan dem när de träffades vid hennes huvudfäste Canossa. Kort därefter när konflikten återigen trappades upp och diplomatin misslyckades, gick Matilda av Toscana i krig mot kejsaren...
Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...
Det var under kyrkomötet i Clermont år 1095 som påven Urban II uppmanade de församlade - flera hundra präster, biskopar och världsliga ledare - att genast, tillsammans, låta organisera ett jättelikt väpnat pilgrimståg mot den muslimska världen för att undsätta den östra kyrkan i deras försvar av kristendomen. Sällan har ett enda tal betytt så mycket. Påvens uppmaning spreds över stora delar av Europa och hörsammades av tiotusentals kristna som var mer än villiga att döda i Guds namn. Därmed inleddes en tvåhundraårig era av korståg med massmord och hat i dess kölvatten...
Genom sina erövringar och förhållande till den kristna kulturen bidrog Karl den store kanske mer än någon annan till att bevara och sprida kristendomen i Europa under den äldre medeltiden. När han år 800 kröntes av påven till romersk kejsare fick påvemakten och kristendomen en stark beskyddare...
Världens största kristna kyrka, Peterskyrkan, finns i världens minsta stat, Vatikanstaten. Peterskyrkan, vars väldiga kupol är ritad av Michelangelo och som ibland kallas Roms åttonde kulle, dominerar Vatikanen och fungerar som en trons fyr för miljoner pilgrimer varje år...
Vatikanstaten är världens minsta land. Landet ligger mitt inne i Rom och omfattar en yta av 44 hektar. Man kan promenera runt den på tre kvart. Befolkningen i Vatikanstaten utgörs av ca 800 personer varav omkring 450 är medborgare...
Kortfattad genomgång (4:26 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström berättar om katolska kyrkans grunder. Du lär du dig hur många katoliker som finns idag, var de finns, hur man känner igen påven och kardinaler samt om Vatikanstaten. I slutet av videon får du veta sådant som är typiskt katolskt, alltså krucifixet och helgon. Ordlista Påve = Ledaren i katolska kyrkan. Vatikanen = Katolska kyrkans egen stat, finns mitt i Rom i Italien. Kardinal = En biskop som är en av påvens närmaste Krucifix = En bild eller föremål där Jesus är korsfäst Radband = Ett band med kulor och ett krucifix som hjälp vid bönen. Rosenkrans = Ett annat namn på ett katolskt radband Sixtinska kapellet = Påvens kapell, där finns kända bilder som Michelangelo målat. Helgon = En förebild inom katolska kyrkan som har blivit helgonförklarad och det finns statyer till och man kan be vid dem.
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison svarar på frågan om varför kungar och kyrkan ibland bråkade under medeltiden. När man läser historia finner man ofta att kyrkan – inte bara påven utan också ärkebiskopar – ideligen låg i fejd med kungar och kejsare. Den danska kungamakten stred ofta mot ärkebiskopen i Lund, och en norsk kung gick rentav till historien som Erik Prästhatare. Varför låg kyrka och kungamakt i luven på varandra?
Vem är påven? Vilka är hans uppgifter? Kort tecknad video (3:12 min) som på ett humoristiskt sätt förklarar synen på påveämbetet i katolska kyrkan. Filmen är producerad av den tyska katolska biskopskonferensens hemsida katholisch.de och utgiven i en svensk version av Katolska Pedagogiska Nämnden.
Genomgång (14:51 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas om utvecklingen i Europa efter romarrikets fall, katolska krýrkan och påven samt om det östromerska riket (bysantinska riket). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Artikel i tidningen Populär Historia där Ulla Britta Ramklint berättar om maktkampen i Rom i början av 1500-talet där familjen Borgia spelade en central roll. Renässansen visar en egendomlig ambivalens i sin uppfattning av påveämbetet. Påven symboliserade två saker: han var aposteln Petrus representant och han var Roms härskare. Den förste skulle man givetvis vörda – vilket det dock torde vara svårt att fortsätta att göra, om den andre kunde röjas ur vägen...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sixtus V, påve mellan 1585-90, som var en av de verkliga kraftpåvarna. Liksom den store konstpåven Julius II var han utrustad med en järnvilja, och med en kort stubin som inte tålde motsägelse, och som denne var han en boren härskarnatur. Julius tillnamn Il Terribile (”den förskräcklige”) applicerades mycket riktigt snart också på Sixtus...
