M

Kategori

Under nya tiden växte en ny världsbild fram. Jordens naturlagar bestämdes inte längre av Gud utan istället av naturvetenskapliga lagar. Målning gjord av Jan Vermeer van Delft (ca 1632-1675).

Vetenskap och teknik 1500-1776

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

ANNONS

Kyrkans maktmonopol minskar och naturvetenskapen vinner mark

I samband med reformationen minskade kyrkans makt över vad folk tyckte och tänkte. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde dessutom nya idéer nå ut till folkets breda massa. Allteftersom kyrkans maktmonopol över människornas världsbild avtog, kunde allt fler ägna sig åt vetenskapliga experiment utan att behöva riskera att bli bränd på bål. Detta gällde framförallt i de protestantiska länderna i Nordeuropa som hade genomgått reformationen. Den nya tiden blev därför den moderna vetenskapens genombrottstid. De vetenskapliga framstegen skulle senare utgöra en viktig bakgrundsfaktor till den idéströmning som vi kallar upplysningen som växte fram under 1700-talet.

Uppfinningar och vetenskapsmän

Under nya tiden uppfanns och utvecklades också flera nya instrument, däribland teleskopet och mikroskopet. Med hjälp av den nya tekniken kunde människan utforska både himlen och sig själv. Flera nya forskningsområden uppkom därför under den här tiden.

Bild: National Gallery, London

I takt med att kyrkans kunskapsmonopol avtog under 1600-talet och 1700-talet, började allt fler att ägna sig åt vetenskapliga experiment. Målning gjord av Joseph Wright (1734-1797).

Många av de vetenskapsmän som levde under perioden blev berömda för sina upptäckter. Några av de mest kända är Nicolaus Copernicus (1473-1543), Tycho Brahe (1546-1601), Galileo Galilei (1564-1642) och Isaac Newton (1642-1727).

Manufakturer och järnbruk

Även industrin utvecklades i många av de europeiska länderna. Under 1600-talet ökade antalet manufakturer (små fabriker) och järnbruk, och vid mitten av 1700-talet hade den industriella revolutionen kommit igång i Storbritannien.

Sjöfarten utvecklas

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen påverkade även handeln. I slutet av 1400-talet hade fartygen blivit större och kunde bära fler segel än tidigare. Navigeringskonsten hade också utvecklats – kompassen anpassades till sjöfart och kartorna blev mer exakta. Dessutom visste man nu att jorden var rund. De vetenskapliga och tekniska framstegen som gjorts var därför en viktig förutsättning för upptäcktsresorna, den ökade fjärrhandeln och koloniseringen av andra kontinenter som inleddes vid nya tidens början och som fortgick under hela perioden.

Bild: SO-rummet.se

Stora skogsområden skilde ofta bygderna åt. Del från en målning gjord av Józef Chełmoński (1849-1914).

Att resa landvägen

Men det var inte bara till havs som kommunikationerna förbättrades. De nya nationalstaterna som växte fram i Europa under 1500- och 1600-talen byggde på en central förvaltning (en stark statsmakt) som hade till uppgift att kontrollera och hålla ihop riket. Därmed ökade också behovet av bra kommunikationer inom landet. Vägarna och postväsendet byggdes därför ut under perioden. På det sättet förbättrades också förbindelserna mellan länderna. Staten såg dessutom till att det fanns gästgiverier och skjutsställen utplacerade längs med de viktigaste resvägarna.

De olika sätten att resa hade dock inte förändrats speciellt mycket sedan medeltiden. Att färdas landvägen tog fortfarande lång tid och var vanligtvis lika obekvämt och strapatsrikt som tidigare. Vatten band samman bygderna och viktiga landsdelar medan landmassorna i form av stora skogsområden och berg skilde dem åt. Det bästa var därför att låta sig transporteras sjövägen då det var, billigare, säkrare och i många fall smidigare än landburna transporter. Det var först en bit in på 1800-talet då järnvägar började byggas som resandet på land blev snabbare och bekvämare än resandet till sjöss.

LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

LÄS MER: Teknikhistoria

ANNONS

Intressanta fakta om periodens vetenskap, teknik och kommunikationer

Visste du att:

Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapsmän och uppfinnare. ”En sådan man föds bara en gång på flera hundra år”, sa Karl XII en gång om Polhem. Polhem hade ett enormt minne. Han behövde bara se en maskin en gång för att själv kunna bygga en. Under sin livstid presenterade Polhem 114 uppfinningar. Nuförtiden är nog Polhem nog mest känd för sitt hänglås. Polhemslåset blev känt i hela Europa. Liknande lås finns att köpa än idag. Idén med låset var att nyckeln förs in i låset underifrån och sitter kvar så länge låset är öppet. Eftersom hakarna och plåtarna inne i låset går att kombinera på många olika sätt, kan man tillverka lås som är olika.
Vitus Bering, den danske upptäcktsresanden, var den som 1728 upptäckte sundet mellan Amerika och Asien – det sund som idag bär hans namn. Innan han kunde åka över sundet tvingades han och hans besättning att frakta material till båtarna från S:t Petersburg, genom Sibirien till Stilla havet. Denna resa tog tre år.
År 1752 visade amerikanen Benjamin Franklin att blixten var en form av elektricitet genom att släppa upp en drake under ett åskväder. Drakens lina ledde elektricitet till en nyckel av metall som satt fast vid marken. Gnistor från nyckeln visade att den blev elektriskt laddad.
1767 presenterade arkitekten Carl Johan Cronstedt sin första kakelugn. Den var uppbyggd med ett system av kanaler som värmen cirkulerade genom. Nu kunde några brasor hålla värmen i ett rum under en hel dag. Märkligt nog spreds inte denna revolutionerande uppfinning till övriga Europa trots att Sverige fick rykte om sig att ha Europas bäst uppvärmda bostäder.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

På vilket sätt växte en ny världsbild fram?
Den nya tiden blev den moderna vetenskapens genombrottstid. Varför?
Ge exempel på uppfinningar och teknisk utveckling som gjordes under nya tiden.
Varför och på vilka sätt förbättrades kommunikationerna till lands under perioden?

Ta reda på:

Nämn några kända vetenskapsmän från perioden och ta reda på vad de är mest kända för.

Diskutera:

Tre uppfinningar som har förändrat världen är boktryckarkonsten, krutet och kompassen. Förklara.

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 3 juni 2024

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Krigsskeppet Solen

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

+ Läs mer

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

M

Glasets historia

av: Jan-Olof Fallström

2024-01-05

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...

+ Läs mer

L

En ny världsbild - den heliocentriska

av: Lars Hildingson

2023-09-10

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...

+ Läs mer

M

Vattenkvarnar och vattenhjul

av: Kaj Hildingson

2023-02-19

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...

+ Läs mer

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

av: Lars Hildingson

2022-11-13

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...

+ Läs mer

M

Kemins historia

av: Lars Hildingson

2022-09-24

Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan dess. Redan under antiken ägde man kunskap om avancerade kemiska processer (dock utan att kunna förklara varför de ägde rum). Under medeltiden utvecklades den s.k. alkemin som kan ses som ett slags hopkok av vetenskap, religion och magi. Det var dock ur denna tidiga kemin och dess metoder som den moderna kemin växte fram. I den här artikeln kan du läsa om kemins tidiga rötter och utveckling fram till idag - från alkemi till högteknologisk kemiindustri...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2022-06-27

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

Hur länge har man använt brevduvor i Europa?

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Thorsten Sandberg berättar om användandet av brevduvor i ett historiskt perspektiv. När började man nyttja brevduvor i Europa? Vet man om Gustav Vasa använde sådana? Det måste ju ha varit förhållandevis säkert och effektivt, speciellt under medeltiden då det var besvärligt att resa långt.

Kategorier:

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Postväsende

Kommunikation och information

Spara som favorit

Krigsskeppet Solen

På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska krigsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Marinarkeologi

Andra polska kriget

Kvinnorna under stormaktstidens krig

Spara som favorit

Falu koppargruvas historia

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Falu koppargruva. 1992 upphörde gruvbrytningen i Falu koppargruva. Gruvan, som ligger precis utanför centrala Falun, är sedan 2001 ett av UNESCO:s världsarv...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Svensk koppar under stormaktstiden

Teknikhistoria

Spara som favorit

ANNONS

Förr i tiden krävdes respass för inrikesresor

Kort artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om respassens historia i Sverige. Varför var man tvungen att ha ett så kallat respass när man färdades i Sverige förr? När infördes de? Och när togs de bort?

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Brott och straff förr

Taggar:

Resor och transporter

Turism

Spara som favorit

Bergsbrukens betydelse - en stormakt byggd av järn

Artikel i tidningen Släkthistoria där Karl-Olof Andersson berättar om bergsbruk och järnframställning i stormaktstidens Sverige. Hur kunde det fattiga Sverige, med under två miljoner invånare, bli en stormakt på 1600-talet? Svaret stavas bergsbruk, där det svenska järnet både finansierade armén och gav råmaterial till dess vapen. Centralt för verksamheten var ämbetsverket Bergskollegium, och ett fåtal familjer dominerade ägandet av bruken.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Järnhantering

Teknikhistoria

Spara som favorit

57:00

Galileo Galilei - vetenskapsrebell under dödshot

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Galileo Galilei, en av den moderna vetenskapens fäder som erbjöd sensationella insikter och kullkastade gamla antaganden - men som strängt tystades av stelbenta, hårdnackade sanningsfiender.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Radioprogram

Galileo Galilei

Vetenskapliga revolutionen

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Astronomi

Teknikhistoria

Spara som favorit

11:31

Vägen till en evolutionsteorin (tidiga evolutionsteorier)

Genomgång (11:31 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om tidiga evolutionsteorier (innan Darwin) och lite kort om Darwins evolutionsteori.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Spara som favorit

13:41

Kemins historia

Genomgång (13:41 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om kemins historia från bronsåldern och framåt.

Kategorier:

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Alkemi

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Teknikhistoria

Spara som favorit

3:48

Snabbkoll på vetenskap och religion

Avsnitt (3:48 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om vetenskap och religion (för åk 7-9). Emma Molin går igenom hur vetenskapliga framsteg, från 1600-talet och framåt, ger nya tankar om livet och verkligheten, och hur det påverkade folket.

Kategorier:

Upplysningen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Dokumentär och film

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Vetenskapliga revolutionen

Spara som favorit

Anders Celsius (1701-1744)

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Anders Celsius. När astronomen Anders Celsius kom till Paris 1734 introducerades han i den franska vetenskapsakademin. Han blev genast insyltad i en av den tidens stora vetenskapliga knäckfrågor: är jorden plattare vid polerna och tjockare vid ekvatorn, eller tvärtom? 1687 hade den engelske naturvetaren Isaac Newton lagt fram ett antagande om att vår himlakropp är plattare vid polerna, men hans hypotes accepterades inte av alla...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Anders Celsius

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

Teknikhistoria

Spara som favorit

Taxins historia - från droska till Uber

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om taxins historia i Sverige. Det började med skraltiga hästskjutsar på medeltiden. Idag får du GPS-pejlad skjuts med ett knapptryck på mobilen. Men ett är sig likt – taxibranschen har i alla tider kämpat mot regleringar, konkurrens och dålig lönsamhet...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Taggar:

Resor och transporter

Transportmedel

Kommunikation och information

Spara som favorit

10:18

Den vetenskapliga revolutionen

Lektionsfilm (10:18 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om den vetenskapliga revolutionen som inleddes under 1500-talet. Här berörs Nicolaus Copernicus, Johannes Kepler, Galileo Galilei, Isaac Newton, Andreas Vesalius, William Harvey och Francis Bacon.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Vetenskapliga revolutionen

Spara som favorit

Vetenskapsmannen Anders Celsius

Faktatext på Uppsala universitets webbplats där du kan läsa kortfattat om Anders Celsius. Vi alla som bor i Sverige och dessutom många i den övriga världen har varje dag anledning att erinra oss efternamnet på en uppsaliensisk naturforskare, som föddes i Uppsala 1701 och hette Anders Celsius. Det är när vi vill veta hur varmt det är utomhus eller inne och ser på vår termometer. Den är oftast försedd med ett C, som betyder Celsius...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Anders Celsius

Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

Spara som favorit

14:25

Massmedias historia

Genomgång (14:25 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om massmedias historia från forntid fram till radio, tv och tidningar.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Media och samhället

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Radio- och TV-historia

Tidningens historia

Kommunikation och information

Boktryckarkonsten

Teknikhistoria

Spara som favorit

SBL om: Christopher Polhem

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Christopher Polhem. Polhems släkt hade sitt ursprung i Österrike eller Ungern. Fadern kom från Pommern till Sverige och Gotland på 1650-talet...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Christopher Polhem

Uppfinningar

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Teknikhistoria

Spara som favorit

Loading content ...