Antal invånare: 2,1 miljoner (2024)
Huvudstad: Ljubljana
Geografi och klimat
Slovenien ligger där Centraleuropa möter Syd- och Östeuropa. Alper upptar en stor del av landet som till mer än hälften är täckt av skog. Slovenien har också en kort kuststräcka mot Medelhavet. Klimatförhållandena är mycket varierande.
Till ytan är Slovenien ungefär lika stort som Ångermanland. I norr avlöser bergskedjorna varandra. Det finns gott om skidorter och vandringsleder.
I nordväst ligger Juliska alperna som sträcker sig in i Italien och har landets högsta topp, Triglav. Nationalparken Triglav, med alpsjön Bohinj, är ett av de större naturreservaten i Europa. Strax utanför nationalparken ligger Bledsjön, en issjö omgiven av alper och känd för sina vyer av en liten ö med en kyrka på
Österut längs gränsen mot Österrike följer Karavankerna, Kamnik-Savinja-alperna och Pohorje-massivet, som ligger sydöst om Maribor. Bergskedjorna blir successivt lägre längre österut.
Mitt i landet ligger kalkstensplatån Karst som sträcker sig in i både Italien och Kroatien, och som har givit namn åt landformer generellt bildade genom vittring, karst. I området finns ett säreget grottsystem. Skocjan-grottorna finns på FN-organet Unescos världsarvslista.
I nordöst mot Ungern är terrängen låglänt. I sydöst finns ett kuperat område med god jordbruksmark som sträcker sig fram till bergen kring floden Sava.
Den fyra mil långa kuststräckan mot Adriatiska havet, som är Medelhavets nordligaste vik, ligger på halvön Istrien. Större delen av Istrien upptas av Kroatien och en mindre del hör till Italien.
Vid kusten råder medelhavsklimat med heta somrar och milda vintrar. De inre delarna av landet har typiskt inlandsklimat med kalla vintrar och varma somrar. De höglänta områdena är kallast, med snö vintertid. Regnmängden varierar från 800 till 1 500 millimeter per år.
Naturtillgångar och energi
Slovenien är rikt på skog och vatten. Energibehovet täcks av en blandning av fossila och icke-fossila källor, såväl importerade som inhemska. Landet är känt för att försöka ha en grön profil. Klimatutsläppen är låga totalt sett.
Utöver de stora tillgångarna till skog och vatten finns en rad naturresurser i form av mindre fyndigheter med mineral som järn, bly, zink, koppar, kvicksilver och uran. Slovenien har också brunkol och olja, dock inte några större mängder.
Omkring halva energibehovet täcks av (importerad) olja och fossilgas (naturgas) samt kol som utgör en tiondel. Kärnkraft är den näst största energikällan efter olja och står för cirka en fjärdedel av den totala användningen. Förnybara källor utgör omkring 15 procent. Av dessa står biobränsle för mer än hälften och vattenkraft för resten, bortsett från en mycket liten andel vind- och solenergi.
Jordbruk och industri
Jordbruket svarar för en mindre del av ekonomin än i övriga före detta jugoslaviska republiker. Många slovener driver dock små jordbruk vid sidan av sina ordinarie arbeten, så den informella andelen är högre. Inom industrin tillverkas bland annat fordon, läkemedel och elektronik.
Omkring en fjärdedel av Sloveniens yta används för någon form av jordbruk. Över hälften utgörs av betesmarker, och kött och mejerivaror är de viktigaste jordbruksprodukterna. De vanligaste grödorna är majs, vete och andra spannmål samt potatis, sockerbetor och frukt, särskilt druvor för vinframställning.
En stor del av industrisektorn är inriktad på export. Förutom vitvarutillverkaren Gorenje har läkemedelsföretagen Lek och Krka blivit ledande varumärken i Europa. Trä- och livsmedelsindustrin är också viktig.
Turism
Slovenien har mycket att erbjuda turister på en relativt liten yta. I de höga bergen finns skidorter och vandringsleder. Landet har också medeltida byar och städer, stränder vid Adriatiska havet och exklusive kurorter.
Besök Landguiden och läs mer om Slovenien.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om