Antal invånare: 19,7 miljoner (2024)
Huvudstad: Santiago de Chile
Geografi och klimat
Det långsmala Chile sträcker sig längs Sydamerikas västkust. Från norr till söder är landet 420 mil, men dess bredd är i genomsnitt mindre än 20 mil. Omflyttat till Europa skulle Chile löpa från södra Italien ända till Spetsbergen i Ishavet. Den geografiska utbredningen gör att flera klimattyper finns i landet.
Det chilenska fastlandet är till ytan nästan lika stort som Sverige och Norge tillsammans. Till Chile hör också Påskön (Rapa Nui) i Stilla havet och Juan Fernández-öarna, där förebilden för Robinson Crusoe, Alexander Selkirk, var strandsatt 1704–1709. Landet gör också anspråk på en del av Antarktis.
Genom Chile löper två bergskedjor i nord-sydlig riktning. Den ena utgörs av de chilenska Anderna längs östgränsen med höjder på mer än 5 000 meter över havet i norr. Den andra bergskedjan löper längs Stillahavskusten med toppar som är lägre än 2 000 meter över havet. Mellan bergen utbreder sig en lång dal, som längst i norr bildar en smal platå på upp till 1 200 meters höjd. Vid staden Puerto Montt i söder avlöses dalen av skärgård.
Fastlandet kan delas in i fem zoner. Längst i norr ligger ett av jordens torraste ökenlandskap. Söder därom – mellan städerna Copiapó och Illapel – finns konstbevattnad halvöken och stäpp. I mellersta Chile är jorden bördig med mycket smältvatten från Andernas sluttningar under regniga vintrar. Fortsatt söderut kommer ytterligare ett jordbruksområde rikt på sjöar och snabbväxande skog som övergår i slätter och glaciärer längst i syd.
Allvarliga jordskalv och jordbävningar förekommer i landet. År 2010 skakades centrala Chile av en jordbävning med magnituden 8,8, ett av de kraftigaste skalv som uppmätts. Över 500 människor omkom.
Klimatet växlar mellan extrem torka i norr och regn och fuktig luft i söder. I mellersta Chile råder ett tempererat klimat av sydeuropeisk typ med soliga somrar och riklig nederbörd vintertid. Längst i söder är förhållandena arktiska.
Naturtillgångar och energi
Chile är rikt på naturtillgångar. Landet förfogar över omkring en tredjedel av världens kopparförekomster och dessa beräknas räcka i ytterligare ett halvsekel. Här finns även rikliga mängder av molybden, en biprodukt av kopparbrytningen som används i stållegeringar, och dessutom guld, silver, järnmalm, mangan, bly, zink och kol samt nästan all världens kända tillgångar av nitrat.
Längst i söder finns mindre olje- och naturgasreserver.
Jordbruk och industri
Jordbruket var den huvudsakliga stöttepelaren i Chiles koloniala ekonomi och även om sektorns betydelse har minskat spelar export av frukt, grönsaker och vin fortfarande en väsentlig roll. Industrin och inte minst gruvnäringen har också minskat relativt sett men står fortfarande för mer en tredjedel av ekonomin.
Den bördigaste jorden finns i de centrala områdena och de stora floddalarna där jorden är väl bevattnad. Viktiga grödor är vete, majs, korn, havre, ris, bönor, linser och kikärtor. Sockerbetor, solrosfrön och raps odlas för användning inom livsmedelsindustrin.
Slätterna i söder används som betesmark för nötboskap, får och svin.
Även fisket har expanderat starkt. Chile är en av Latinamerikas viktigaste fiskenationer och en av världens största exportörer av fiskmjöl.
Järn- och stålindustrin är viktig liksom livsmedelsförädling.
Chilenska industrivaror har blivit konkurrenskraftiga på världsmarknaden, till stor del tack vare utländska investeringar. Särskilt livsmedel, inklusive vin, samt fiskprodukter, metallvaror, papper och pappersmassa har sålt bra på exportmarknaden. Textil- och skoindustrierna är fortfarande betydelsefulla liksom järn- och stålindustrin samt kemi- och plastindustrin.
Besök Landguiden och läs mer om Chile.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om