I det här avsnittet tittar vi närmare på vad migration innebär samt dess bakomliggande drivkrafter. Vi kommer också att lyfta fram orsakerna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen av människor från landsbygd till städer har fått för miljön och människors livsvillkor. Vi ska avslutningsvis ge exempel på stadsplanering ur ett hållbarhetsperspektiv och uppmärksamma några städer i världen där hållbar utveckling varit utgångspunkt när infrastruktur och befolkningens boendemiljö förändrats till det bättre.
Migration, urbanisering och städer
ANNONS
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är migration?
Ordet migration är samlingsnamn för emigration (utvandring) och immigration (invandring) och är en av vår tids stora politiska frågor.
Migrations- och asylpolitik är geografiskt gränsöverskridande eftersom människor rör sig mellan olika länder i världen. En del tvingas fly undan förföljelse men de flesta flyttar av andra skäl. Det kan handla om att bilda familj, arbeta eller studera i ett annat land. Migration har ofta stor betydelse för utvecklingen i såväl ursprungsländer som mottagarländer.
Push- och pull-faktorer
Det flyttar alltid människor åt båda hållen. Vad som avgör vilket flöde som dominerar (åt vilket håll folkströmmen går) brukar ibland benämnas push- och pull-faktorer.
Push-faktorerna utgörs av alla negativa orsaker i ursprungsområdet som får folk att vilja flytta därifrån, medan pull-faktorer är de positiva faktorerna som attraherar i området dit de flyttar.
Längst ner i texten kan du läsa mer om orsaker till migration samt migration i ett historiskt perspektiv.
Vad är urbanisering?
Begreppet urbanisering förekommer i olika sammanhang inom samhällskunskap, geografi och historia. Med urbanisering menas att människor förflyttas från landsbygd till städer. Fenomenet har pågått sedan tusentals år tillbaka i tiden. Redan under forntiden, då de första städerna växte fram, flyttade människor på vissa ställen från jordbruksbygder in till städer.
Den industriella revolutionen, som påbörjades i Storbritannien under mitten av 1700-talet, medförde efterhand en ökad urbanisering då människorna lämnade landsbygden för att flytta till tätorter där industrier och företag erbjöd nya arbetsmöjligheter. Samtidigt blev allt fler människor överflödiga inom jordbruket på grund av den tekniska utvecklingen.
I Sverige bodde en stor majoritet av befolkningen på landsbygden och det var först under 1930-talet som lika många svenskar bodde i städer som på landet.
Idag genomgår flera utvecklingsländer runt om i världen en omfattande urbanisering. Längre ner i texten ska vi titta närmare på vilka de ekonomiska, sociala och miljömässiga följderna är av denna urbanisering.
Varför flyttar människor in till städer?
Först och främst måste vi ställa frågan varför människor väljer att lämna landsbygden och flytta in till tätorter? Forskningen inom området lyfter fram ekonomiska orsaker som en viktig anledning. Människor väljer helt enkelt ofta att lämna landsbygden på grund av att de ekonomiska förutsättningarna är mer gynnsamma i tätorter (och då främst städer) än på landsbygden.
Många människor söker sig till städer i hopp om att finna jobb, men möjligheten för en person utan högre utbildning att få jobb och skaffa ett bra boende är på många platser i världen små. Detta medför att en stor andel av befolkningen i utvecklingsländer som flyttar från landsbygden tvingas bosätta sig i de kåkstäder som omger de större städerna. Att flytta tillbaka till landsbygden är inte heller ett alternativ eftersom de sålt vad de ägt för att flytta till staden.
Städernas storlek är en annan orsak till urbanisering. Ju större städerna är desto mer dragningskraft har de hos folk.
Tre orsaker som visar varför människor flyttar från landsbygden
Samhällsgeografen Mike Parnwell (f. 1953) pekar på tre orsaker (i form av nivåer) som förklarar varför människor flyttar från landsbygden. Parnwell nämner tre nivåer: macro- meso- och micronivå. Dessa tre nivåer visar tydligt att det finns olika orsaker bakom urbaniseringen i världen.
1. Macronivån
Macronivån (makro = mycket stor) handlar om att människor flyttar från landsbygden på grund av en ojämn och orättvis ekonomisk politik där städerna har gynnats ekonomiskt av staten på landsbygdens bekostnad.
2. Mesonivån
Mesonivån (meso = mellersta) innebär enligt Parnwell att människor lämnar landsbygden för att jordbruket genomgått stora förändringar i form av omställningar från småskaligt jordbruk till större enheter. Människor blir övertaliga i jordbruket och tvingas in i urbaniseringsprocessen.
3. Micronivån
Micronivån (mikro = mycket liten) utgår ifrån att människor väljer att flytta till staden på grund av familjens behov eller för att familjemedlemmar eller vänner redan har flyttat dit. Detta leder ofta till arbetslöshet och bristfälliga boenden. I många utvecklingsländer växer t.ex. kåkstäderna i städernas utkanter. Många väljer också bo i staden under långa perioder när de letar jobb medan familjen bor kvar på landsbygden. Detta har blivit en allt vanligare trend i utvecklingsländer. En orsak till detta är de alltmer utvecklade kommunikationsmedlen som även i fattiga länder gör det möjligt för folk att resa långa sträckor. Människor kan idag mycket lättare och billigare än tidigare transportera sig över större områden.
Negativa följder av urbanisering och överbefolkning i fattiga länder
Överbefolkningen i många av världens städer - främst i utvecklingsländer - är ett stort problem som medför många negativa aspekter för både människor och miljön. De flesta av dessa överbefolkade städer lider svårt av olika miljöproblem.
Mexico City (Mexikos huvudstad) som är en av världens största städer har enorma miljöproblem. Utsläppen som sker i staden skapar en nästan outhärdlig miljö och bidrar till sjukdomar och hög dödlighet. Orsaken till att dessa miljöproblem fortskrider i fattiga städer är många. En av de främsta orsakerna är att ekonomisk tillväxt går före hållbar utveckling.
Levnadsvillkoren i utvecklingsländernas städer försämras inte bara av miljöproblem i form av utsläpp. Det handlar om allt ifrån arbetsmarknadens utformning, till bristen på mat och vatten och alla sjukdomar som bryter ut. Arbetsmarknadens utformning skiljer sig markant åt mellan städerna i utvecklingsländer och städerna i industriländer. Det är inte bara barnen som utnyttjas på olika sätt i utvecklingsländernas städer. I många fall är kvinnornas löner minimala och de kvinnor och män som sökt sig till städerna tvingas ofta ta lågbetalda jobb med extremt långa arbetsdagar.
I merparten av världens utvecklingsländer har fackföreningar - om det ens finns sådana - obefintligt inflytande på arbetsmarknaden. De regler och lagar som vanligtvis gäller i industriländer för arbetsmarknaden och företagen är mycket färre och mindre utformade i utvecklingsländerna. Detta har bland annat bidragit till att arbetsmarknaden där är mer svårkontrollerad och svårbeskattad. Bristen på jobb i städerna gör också att många människor söker sig till en okontrollerad inofficiell sektor, som omfattar allt från sexhandel till gatuförsäljning. Anställningsvillkoren och de sociala försäkringarna inom denna sektor är obefintliga.
Människors hälsa är eftersatt i utvecklingsländernas städer eftersom det råder brist på sanitära (hygieniska) möjligheter, mat, vatten, bra bostäder och sjukvård för fattiga människor. Ett alltmer vanligt sätt för invånarna i dessa städer att skaffa mat har blivit att bedriva urbant jordbruk i form av små odlingar inne i städerna.
Världens fattiga städer saknar ofta väl fungerande infrastruktur. Detta medför bland annat att avloppssystem är eftersatta och att det inte finns tillräckligt med reningsverk och vattenverk. Bristen på rent vatten utgör det största problemet och är den viktigaste orsaken till många sjukdomar.
En viktig orsak till allt detta är att de styrande spenderar en stor del av ländernas pengar i projekt som inte kommer de fattiga till del, till exempel storskaliga byggnadsprojekt i städernas centrum med avsikt att imponera på utländska investerare och turister.
Städer med hållbar utveckling i fokus
Enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling ska världens städer bli betydligt mer hållbara fram till 2030. Det är naturligtvis en större utmaning för städerna som ligger i utvecklingsländer där resurserna är betydligt mindre än i de rikare länderna. Enligt FN kommer dessutom 70 procent av världens befolkning att bo i städer 2050.
FN lägger fokus på att en hållbar stadsutveckling ska omfatta hur och på vilka sätt hus byggs, hur återvinning och sophantering sker, hur infrastrukturen planeras och att alla människor - även de svaga och utsatta (ofta barn och kvinnor i utvecklingsländer) - inkluderas. Ett viktigt och centralt mål är att slumområden och kåkstäder ersätts med funktionsdugliga och trygga boenden. Den negativa miljöpåverkan i världens fattiga storstäder måste minska genom en mer miljömässig sophantering. Rent vatten och rening av avloppsvatten är en viktig framgångsfaktor för att nå en hållbar utveckling.
Det finns ett antal bra exempel på städer i utvecklingsländer där man har arbetat hårt och målmedvetet för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En grundläggande förutsättning är att övertyga innevånarna om hur viktigt det är att förbättra miljön, inte bara för de nu levande generationerna utan även för kommande generationer.
I den afrikanska staden Bafut i Kamerun har man under en längre period arbetat för att förbättra miljön och livsvillkoren för invånarna. I detta arbete har flera västerländska hjälporganisationer varit delaktiga och i staden hoppas man uppnå status som ”eco-city”. Även i Sydafrikas huvudstad Kapstaden har man kommit långt med att betecknas som en eco-city. Vindkraftverk har ersatt mycket av den fossila energikraften och ett väl utbyggt nät av cykelbanor har minskat bilkörningen och förbättrat miljön i staden.
Begreppet eco-city (på svenska eko-stad) uppstod under 1970-talet i USA och syftar på en stad som är uppbyggd på ett ekologiskt sätt, med förnybara energikällor, miljömässigt byggda hus, rikliga grönområden samt en infrastruktur där människor i högre utsträckning cyklar och åker kollektivt än själva kör bil.
LÄS MER: Sveriges befolkning, migration och integration
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning
LÄS MER: Förenta nationerna: UNHCR
LÄS MER: Världens befolkning
LÄS MER: Städernas historia
PODCAST: Push- och pullfaktorer
Användbara begrepp
Eko-stad (engelska eco-city eller ecocity): En stad som är uppbyggd på ett ekologiskt och miljömässigt sätt med förnybara energikällor och grönområden.
Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring
Fackföreningar: Organisationer som sluter samman arbetare inom olika områden och företräder deras talan inför arbetsgivaren.
Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Kåkstad: Enkel bebyggelse som saknar både vatten och el och utgör de fattiga städernas slumområden.
Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.
Stadsplanering: Att det finns en tanke och en plan bakom hur en stad växer fram och förändras. Dagens stadsplanering tar hänsyn till hållbar utveckling och hur människor och miljö ska vävas samman.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land. Ett fattigt land med låg ekonomisk tillväxt. Många utvecklingsländer i världen har varit kolonier till europeiska länder.
ANNONS
Faser i migrationens historiaMigration - att människor flyttar mellan olika platser eller länder - har pågått så länge människan har existerat. Inom forskningen delar man in den storskaliga migrationens historia i olika faser. Första fasenUnder det första årtusendet f.Kr kom bland annat fenicierna, ett sjöfarande folk med ursprung i dagens Libanon, att grundlägga kolonier runt stora delar av Medelhavet (se karta). Fenicierna dominerade handeln i detta område under århundraden samtidigt som de byggde städer på obruten mark. Även många av stadsstaterna i antikens Grekland uppförde kolonier och bedrev handel över stora områden utanför den grekiska övärlden. Dessa förflyttningar av människor räknas till den första fasens migration. Orsakerna var främst överbefolkning i hemländerna och handel. Andra fasenDen andra fasens migration inleddes i samband med att det västromerska riket började falla samman under slutet av 300-talet e.Kr då de romerska besittningarna invaderades av olika germanska och slaviska stammar. Detta utgjorde början på den s.k. folkvandringstiden (ca 350-600 e.Kr) då många folkgrupper och stammar förflyttade sig över stora områden på den europeiska kontinenten. Till den andra fasens migration räknas också mongolernas utbredning med början under 1200-talet. Fram till mitten av 1300-talet erövrade mongolerna merparten av mellersta Asien samt delar av östra Europa. De bakomliggande faktorerna till den andra fasens migration var främst ekonomiska samt krig och konflikter. Tredje fasenUnder slutet av 1400-talet (1492) upptäckte Christofer Columbus (född i Italien men i spansk tjänst) den amerikanska kontinenten (nordbor hade dock redan 500 år tidigare, under vikingatiden, besökt den amerikanska kontinenten). Columbus upptäckt lade grunden till den europeiska kolonisationen av Sydamerika och senare Nordamerika, samt därmed också ursprungsfolkskulturernas undergång. Under århundraden kom européerna att tömma Sydamerika på dess naturresurser. Längre fram i tiden, mellan 1820-talet till 1930-talet kom miljontals européer att emigrera till USA. Till exempel utvandrade mer än en miljon svenskar till USA mellan 1850-1930. Denna stora förflyttning av människor räknas som den tredje migrationsfasen. Orsakerna till den tredje fasens migration var ekonomiska samt att befolkningen ökade i Europa och människor sökte sig till nya och oexploaterade landområden där det gick att odla och bygga nytt. Fjärde fasenDen fjärde fasens migration kan kopplas till krig och konflikter. Andra världskriget (1939-1945) bidrog till att miljontals människor drevs på flykt och att den europeiska kartan ritades om varefter många människor tvingades flytta. Även idag är konflikter och krig den främsta orsaken till varför människor runt om i världen är på flykt. De senaste årens stora flyktingströmmar som nått Europa och Sverige, har sin bakomliggande orsak i krig och konflikter i bland annat Syrien, Irak och Afghanistan. LÄS MER: Emigrationen till USA LÄS MER: Svensk invandring och utvandring i ett historiskt perspektiv |
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Förklara vad begreppet migration innebär?
- Vad menas med push- och pull-faktorer?
- Vad innebär urbanisering?
- Vilka är de främsta orsakerna som nämns i texten till varför människor flyttar till städerna?
- Under vilken tidpunkt bodde det lika många människor på landsbygden som i städerna i Sverige?
- Vilka negativa miljöeffekter har urbaniseringen?
- Hur ser arbetsmarknaden ut i de överbefolkade storstäderna i många utvecklingsländer?
- På vilka sätt påverkas människornas hälsa negativt i de stora städerna?
- Förklara begreppet eco-city.
- Under vilka tidsperioder skedde de fyra olika faserna av migration som omnämns i texten?
- Vilka är de viktigaste orsakerna till den migration som sker i världen idag?
Diskutera:
- Diskutera i grupp om vilka ni tror är de största utmaningarna när det gäller att uppnå en hållbar utveckling i de stora städerna i fattiga länder. Vad krävs för att en hållbar utveckling ska uppnås på dessa platser tror ni?
- Sätt er in i följande scenario: Ni är stadsplanerare och har fått i uppdrag att grundlägga och planera en stad som ska byggas upp från grunden. Enligt uppdragsbeskrivningen ska ni planera en stad där miljön ska vara er utgångspunkt. Samtidigt ska staden erbjuda innevånarna alla tänkbara bekvämligheter och kommunikationsmedel som bussar eller tunnelbana. Beskriv hur ni tänker planera en sådan stad och vad som är viktigt att tänka på så att miljö och hållbar utveckling genomsyrar er planering.
Litteratur:
David Drakakis-Smith, Third world cities, Routledge, 1993
Kristian Lasslett, Uncovering the crimes off urbanisation, Routledge, 2017
Mike Parnwell, Population Movements and the Third World, Routledge, 1993
Per-Olof Hallin, Martin Gren, Kulturgeografi - En ämnesteoretisk introduktion, Liber, 2003
Riyadh Al-Baldawi, Migration och anpassning: den okända resan, Studentlitteratur AB, 2014
Sara Brorström, Anders Parment, Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: en studie av hållbar utveckling, Studentlitteratur AB, 2017
Stephen Castles m.fl., The age of migration, Palgrave Macmillan, 2013
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2.
Sidan uppdaterad:
13 mars 2024
Ursprungligen publicerad:
11 september 2018
