Du som är gravid bestämmer. Det kan vara bra att prata med personen som du har blivit gravid tillsammans med, om hur du vill göra. Men det är alltid du som är gravid som bestämmer.
Abort
Att göra abort betyder att man avslutar en graviditet. Det är alltid den som är gravid som har rätt att bestämma om en abort ska göras eller inte. I Sverige har alla rätt att göra abort till graviditetsvecka 18, och det spelar ingen roll varför man vill eller behöver det. Att göra abort gör det inte svårare att bli gravid i framtiden.
Vad är en abort?
Att göra abort betyder att man avslutar en graviditet. Efter en abort är man inte gravid längre. En abort kan göras på två sätt: medicinskt (med läkemedel) eller kirurgiskt (med en mindre operation). Det vanligaste är att göra en medicinsk abort. Båda sorternas abort är ofarliga. Risken för att man får problem efteråt är mycket små och den som har gjort en eller flera aborter kan fortfarande bli gravid och få barn i framtiden om den vill.
Att göra abort betyder att man avslutar en graviditet. Det är alltid den som är gravid som har rätt att bestämma om en abort ska göras eller inte. I Sverige har alla rätt att göra abort till graviditetsvecka 18, och det spelar ingen roll varför man vill eller behöver det. Att göra abort gör det inte svårare att bli gravid i framtiden.
Vad är en abort?
Att göra abort betyder att man avslutar en graviditet. Efter en abort är man inte gravid längre. En abort kan göras på två sätt: medicinskt (med läkemedel) eller kirurgiskt (med en mindre operation). Det vanligaste är att göra en medicinsk abort. Båda sorternas abort är ofarliga. Risken för att man får problem efteråt är mycket små och den som har gjort en eller flera aborter kan fortfarande bli gravid och få barn i framtiden om den vill.
ANNONS
En abort görs på en abortmottagning eller gynekologisk mottagning på sjukhus. Du kan antingen kontakta abortmottagningen direkt för att boka en tid, eller gå till din närmaste ungdomsmottagning. Där kan du få information och råd och de kan också hjälpa dig att boka en tid för aborten. Att göra en abort kostar som ett vanligt läkarbesök. Det är olika kostnad i olika delar av landet. Ofta är det gratis för den som är under 18 år.
Om du är ung måste du inte berätta för dina föräldrar eller vårdnadshavare eller för en eventuell partner, men ibland kan det kännas bra att göra det. Man kan ha många olika känslor kring en abort. Vissa är lugna och lättade, medan andra känner sig ledsna, skamsna eller oroliga. Det vanligaste är att känna sig lättad efteråt. Oavsett vilka känslor man har så har den som funderar på en abort rätt att få samtalsstöd från vården före eller efter aborten. Även den som haft samlag med någon som lett till en graviditet har rätt till samtalsstöd. Det kan kännas skönt även om man inte har rätt att påverka själva beslutet.
Vad säger lagen i Sverige?
Lagen, som har mycket starkt stöd bland de flesta politiska partierna, säger att du som är gravid har rätt att själv bestämma om du vill göra abort - om det inte har gått mer än 18 graviditetsveckor. Du behöver inte tala om varför du vill göra en abort och ingen har rätt att ifrågasätta ditt beslut. Aborträtten gäller för alla gravida i Sverige oavsett om du är en kvinna, icke-binär eller en man som kan bli gravid har du rätt till en abort. Den gäller även för dig som inte är svensk medborgare eller inte är bosatt i Sverige.
Efter den 18:e graviditetsveckan behöver du tillstånd av Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen för att få göra abort. Då måste det finnas särskilda skäl till aborten. Till exempel att du har problem med alkohol eller droger, att du mår psykiskt dåligt eller att fostret har någon skada eller missbildning. Den gravidas ålder kan också vara ett särskilt skäl.
Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför den gravidas kropp. Därför räknas 21 hela veckor och sex dagar in i graviditeten som sista dagen för abort.
Hur många aborter görs i Sverige?
I Sverige utförs uppskattningsvis mellan 30 000 och 38 000 aborter per år. År 2021 gjordes cirka 33 700 aborter. Det motsvarar knappt 18 aborter per 1 000 i åldern 15-44 år. De flesta aborter görs tidigt i graviditeten. Under 2021 utfördes 61 procent av aborterna före graviditetsvecka 7. Medicinsk metod är vanligast och användes vid 96 procent av alla aborter år 2021.
Framförallt bland yngre har aborterna minskat de senaste tio åren. Minskningen kan ha ett samband med att man idag skriver ut mer långtidsverkande preventivmedel, som hormonspiral och p-stav, till unga vilket ger ett säkrare skydd mot oönskad graviditet.
Vad kan begränsningar leda till?
Att gravida ska ha fri rätt att själva fatta beslut om sina kroppar och sin reproduktion är på inget sätt en självklarhet globalt sett. Lagstiftningen kring abort varierar stort, där vissa länder likt Sverige har fri aborträtt fram till en viss vecka, i andra länder finns det endast rätt till abort under vissa omständigheter - ofta vid våldtäkt, incest, risk för den gravidas hälsa eller liv eller vid allvarliga fosterskador. Vissa länder har ett totalförbud mot abort där även en graviditet som innebär allvarlig risk att den som är gravid ska dö behöver fullföljas.
Bild: The World Economic Forum Länder som inte tillåter abort eller endast under mycket begränsade och särskilda omständigheter är markerade med rött.
I alla tider har de som inte vill eller kan fullfölja en graviditet sett till att lösa situationen. Lagstiftning som förbjuder eller allvarligt försvårar för kvinnor att göra abort leder i stort sett aldrig till att färre aborter genomförs. Ibland är det till och med tvärtom, eftersom förbud mot abort ofta i praktiken också gör det svårare att få tillgång till bra sexualundervisning och/eller preventivmedel, vilket leder till fler oönskade graviditeter. Skillnaden mellan om ett land har rätt till fri abort eller förbud mot abort blir alltså framför allt ifall aborterna görs på ett säkert eller osäkert sätt och därmed ifall de som söker abort blir skadade och dör eller inte.
Förbud leder till osäkra aborter (utförda av medicinskt okunnig personal eller i ohygienisk miljö), vilket i sin tur leder till att kvinnor blir skadade eller dör. Varje år behöver ca 7 miljoner kvinnor vård efter osäkra aborter, och var sjätte minut dör en kvinna på grund av en osäker abort. Det leder också till att (ofta unga) tjejer och killar tvingas i ett föräldraskap som de inte valt själva. Detta drabbar främst tjejer som ofta är de som förväntas ta det största föräldraansvaret. Detta kan innebära att hon slutar gå i skolan eller inte kan arbeta, vilket bidrar till ökad fattigdom och försvårar för ett lands ekonomiska och sociala utveckling.
Lagarna ändras både till mer tillåtande och mer restriktiva. Att kvinnors rättigheter en gång har ökat betyder inte att de inte kan minska i framtiden genom en begränsning av aborträtten. I t.ex. USA och Polen har rätten till abort begränsats på senare år. Det är alltså ingenting som kan tas för givet.
Vad säger lagen i Sverige om abort? Ge en kort överblick.
Enligt gällande svensk abortlagstiftning har man rätt att göra abort fram till och med 18:e graviditetsveckan. Därefter kan genomförs abort endast om man har synnerliga skäl. Ge exempel på sådana synnerliga skäl.
Diskutera:
Är det rätt eller fel att göra abort? Motivera.
FÖRFATTARE
Text: Pelle Ullholm, sakkunnig RFSU Webbplats:Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU RFSU är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik, som har funnits sedan 1933.
Abort är att avbryta en graviditet med följd att fostret avlägsnas. Det finns två sorters aborter - medicinsk och kirurgisk. Enligt gällande abortlagstiftning har kvinnor i Sverige rätt att genomgå abort fram till och med 18:e graviditetsveckan. Därefter kan man få abort om man har synnerliga skäl, efter ansökan till Socialstyrelsen...
Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger hade länge drömt om att läkemedelsindustrin en dag skulle lyckas framställa ett piller som kunde förhindra oönskad graviditet. Men inget tycktes hända inom forskningsområdet. Det blev istället hon själv och en kontroversiell fertilitetsforskare vid namn Gregory Pincus som till slut såg till att utvecklingen av "det magiska pillret" tog fart. Tack vare henne framställdes p-pillret - ett preventivmedel som befriat miljontals kvinnor...
Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.
På Statens medicinsk-etiska råds webbplats finns information om abortfrågan. I abortfrågan finns en intressekonflikt mellan fostrets skyddsvärde och den gravida kvinnans rättigheter. Vårt samhälle har valt att ge kvinnans rätt företräde eftersom kvinnan har rätt till sin kropp.
RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik, som har funnits sedan 1933. Här hittar du massor av fakta kring sex och samlevnad.
Föreningen "Människovärde" vill medverka till att förändra opinionen i riktning mot ökad respekt för människans unika och okränkbara värde, och vara en arena för en konstruktiv etisk dialog i frågor som rör människovärde.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om abort i Sverige på 1930-talet. Kvinnor gjorde abort på 1930-talet för att de ville förvärvsarbeta och forma en ny kvinnoroll. En ryktbar aborträttegång år 1934 ger ledtrådar till aborternas historia i Sverige...
På Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands webbplats hittar du ett lexikon med olika begrepp som kan relateras till kristendomen och kyrkan. I den här ingången finns artiklar med anknytning till kristen etik. Här berättas bl.a. om abort, alkohol, arbetslöshet, budorden, celibat, dubbla kärleksbudet, ekonomisk etik, förlåtelse, krig, rättvisa, samboförhållande, skillsmässa, tystnadsplikt, äktenskapet och mycket annat.
När förvandlas ett foster till ett barn? Frågan orsakar debatt än idag, men redan för 1000 år sedan var frågan brännhet i det svenska samhället. Vetenskapsradion Historia berättar de ljusskygga barnutsättningarnas historia och spårar dagens syn på aborter till den tid då Sverige blev kristet. Synen på när ett foster blev ett barn förändrades i grunden när Sverige förvandlades från ett hedniskt samhälle till ett kristet...
I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättas det om barn utanför äktenskapet under Gustav III:s tid. År 1778 förändrade kung Gustav III statsmaktens syn på oäkta barn. Kvinnor skulle nu kunna föda utan att uppge vare sig eget eller barnafaderns namn. Reformen var tänkt att förbättra de ogifta kvinnornas position och minska antalet barnamord...
