Antal invånare: 11,4 miljoner (2024)
Huvudstad: Santo Domingo
Geografi och klimat
Dominikanska republiken är till ytan något större än Danmark och upptar två tredjedelar av ön Hispaniola i Karibien (Västindien). På öns västra del ligger Haiti.
Dominikanska republikens geografi
ANNONS
Hispaniola ligger mellan Kuba och Puerto Rico i ögruppen Stora Antillerna. Ön har Atlanten i norr och Karibiska havet i söder. Dominikanska republiken är både till ytan och befolkningsmängden näst störst i Karibien (efter Kuba).
Flera parallella bergskedjor sträcker sig i öst-västlig riktning. I den största, Centralkordiljäran (Cordillera Central), ligger Västindiens högsta topp, Pico Duarte (3 175 meter). I landet finns också den lägsta punkten, den salthaltiga sjön Enriquillo som ligger 45 meter under havsytan. Sjön, som också är den största till ytan i Västindien, är känd för sitt rika fågelliv och för sina krokodiler.
Bördiga dalgångar och stora slätter breder ut sig mellan bergskedjorna. I den stora Cibaodalen i norr återfinns merparten av jordbruket. Utmed kusten finns vidsträckta stränder och på sina håll stora mangroveträsk.
Klimatet är tropiskt men förhållandevis behagligt, det är varmt och fuktigt men sällan extremt hett. Medeltemperaturen ligger runt 25 grader. I bergen är det svalare, runt 20 grader, medan det vid kusterna är cirka 28 grader. De varmaste månaderna är augusti och september, då också risken för orkaner är som störst. Särskilt svåra orkaner slog till 1930, 1979 och 1998. Hösten 2017 ställde orkanerna Irma, José och Maria till stor förödelse.
Den nordostliga passadvinden från Atlanten gör att det regnar mest i bergen i nordöst, där det kommer drygt 2 500 mm nederbörd om året. I väst och sydväst, längs gränsen till Haiti, faller bara omkring 750 mm om året.
Bild: Fry1989
Dominikanska republikens flagga.
Naturtillgångar och energi
Dominikanska republiken har betydande nickeltillgångar och här finns även guld, silver och en del andra mineraler. Energibehovet täcks till största delen av fossila bränslen. Stigande temperaturer och höjda havsvattennivåer väntas öka antalet naturkatastrofer i framtiden.
Nickelutvinning har länge dominerat den lilla gruvindustrin och gett vissa exportinkomster. Guld och silver utvinns också och i landet finns oexploaterade tillgångar av kalksten och kvicksilver.
Dominikanska republiken saknar egna större energitillgångar. Importerad olja står fortfarande för nära 60 procent av energiförsörjningen. Kol och fossilgas (naturgas) står vardera 15 procent och förnybara energikällor för resten, varav biomassa och avfall utgör merparten.
Jordbruk och industri
Jordbruket är viktigt för ekonomin, även om dess betydelse minskat sedan slutet av 1900-talet. Sockerrör dominerade länge men kakao är idag största exportgröda. Tobak och kaffe är andra traditionella grödor. Hälften av landytan används till odlingar och betesmark.
I Dominikanska republiken framställs lättare industrivaror för den inhemska marknaden som livsmedel, kläder och skor, skinnvaror och cement, vilket ger ett viktigt bidrag till ekonomin. Kläder och skor men även elektronik, smycken, läkemedel, livsmedel och cigarrer tillverkas också för export i särskilda frizoner.
Besök Landguiden och läs mer om Dominikanska republiken.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Sidan uppdaterad:
17 augusti 2024
Ursprungligen publicerad:
14 juli 2013
