Antal invånare: 0,8 miljoner (2024)
Huvudstad: Thimphu
Geografi och klimat
Bhutan är ett litet kungadöme inklämt mellan de båda jätteländerna Indien och Kina i östra delen av Himalaya. Landets officiella namn är Druk-Yul, som betyder Åskdrakens land. Klimatet varierar mycket med höjden över havet.
Bhutan reser sig från slättland i söder till den tibetanska högplatån i norr. Geografiskt påminner landet om Schweiz. Det är ungefär lika stort, har liknande form, saknar kust och består till stor del av höga berg.
Bhutan kan delas in i tre zoner. I den ganska låglänta södra delen finns savann och grässlätter. Merparten av befolkningen bor i bördiga dalgångar i det skogsklädda höglandsområdet i landets mitt, på mellan 1 500 och 3 000 meters höjd. Huvudstaden Thimphu ligger i den västra delen av höglandet, på 2 300 meters höjd. Längst i norr dominerar mäktiga berg som sträcker sig mer än 7 000 meter över havet.
De stora geografiska variationerna gör att Bhutan är ett av världens artrikaste länder i förhållande till storleken.
Klimatet varierar mycket mellan de olika regionerna. Variationerna är också stora inom alla regioner, ibland från den ena dalgången till den andra.
I södra Bhutan är det hett och fuktigt året om. Här kommer det på sina håll upp till 5 000 millimeter regn om året. Det är betydligt svalare i mellanzonen som i snitt får runt 1 000 millimeter nederbörd om året. I norr råder strängt alpint klimat med ständig snö på bergstopparna. Nederbörden där är bara cirka 400 millimeter om året.
Merparten av regnet faller från juni till september, då sydvästmonsunen ger mellan 60 procent och 90 procent av den årliga nederbörden.
Naturtillgångar och energi
Bhutan har stora och huvudsakligen oexploaterade naturtillgångar i form av vattenkraft, skog och mineral. Miljövård genomsyrar all ekonomisk och social planering, men under senare år har rapporter kommit om ökad miljöpåverkan.
Vattenkraften är Bhutans viktigaste naturresurs. Nästan 90 procent av energin som förbrukas i Bhutan hämtas från vattenkraft, en förnybar energikälla. Fossila bränslen som oljeprodukter och lite kol täcker resten av energiförbrukningen.
All elektricitet alstras ur vattenkraft och täcker den egna befolkningens behov, trots att elkonsumtionen har ökat i takt med Bhutans modernisering.
Jordbruk och industri
Enkelt jordbruk och boskapsskötsel för självhushållning är den traditionella ekonomiska basen i Bhutan. Jordbrukets betydelse för landets ekonomi avtar. Ändå är runt två av tre bhutaneser sysselsatta med odling och/eller boskapsskötsel. Billig el från vattenkraft har bidragit till att industrisektorn vuxit rejält sedan 1990-talet.
Ris är stapelvara men skördarna räcker inte till för att föda befolkningen utan ris måste också importeras. Majs, bovete, vete och potatis är också vanligt förekommande. Frukt och kryddor odlas alltmer även för försäljning. Äpplen, apelsiner, kardemumma och ingefära hör till de viktigaste grödorna.
Det finns gott om fisk i floderna men fångsterna är små, främst av religiösa skäl. Många buddister vill inte döda fisk.
Industrin står för runt en tredjedel av ekonomin. I huvudsak rör det sig om relativt småskalig lätt industri. Det som tillverkas i fabrikerna är bland annat metallvaror, cement, trävaror, livsmedel, tändstickor, ljus, mattor och dylikt.
Besök Landguiden och läs mer om Bhutan.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om