En generell kritik
En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.
Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!
Likhetsfeminism
Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.
Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.
Särartsfeminism
Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.
Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.
Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.
Queerteorin
Under senare tid har en ny form av feminism vuxit fram som utgår ifrån Simone Bevaours tanke att man föds inte till man eller kvinna, utan att man istället blir det. Kön är enligt dessa feministiska tänkare bara en social konstruktion. En radikal form av detta tänkande är den så kallade queerteorin som bl.a. framförs av Judith Butler.
Butler hävdar att även våra biologiska kön är konstruerade. Enkelt förklarat argumenterar Butler för att vara född med en penis eller slida egentligen har lika stor betydelse som att vara född som blondin eller brunett. Det är enligt Butler samhället/kulturen som lagt på en rad egenskaper som ska gälla för "kvinnor" eller "män".
Med Butlers terminologi är könet performativt, det är något som likt en föreställning (eng: performance) skapas genom att det iscensätts av oss alla i vårt vardagliga handlande och våra liv i stort. En svensk representant för queerteorin är Tiina Rosenberg.
LÄS MER: Sexualitet, könsroller och jämställdhet
LÄS MER: Individers och gruppers identitet och relationer
LÄS MER: Jämställdhet i Sverige - hur ser det ut idag?
LÄS MER: Genus och genusperspektiv
LÄS MER: Sexualundervisning
LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria
LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex
