Antal invånare: 10,3 miljoner (2024)
Huvudstad: Aten
Grekland är den europeiska kulturens vagga och bar fröet till demokratin. Atens historiska kulturarv, Europas längsta kust och tusentals öar tillhör världens mest populära resmål. Grekland befann sig mellan 2008 och 2017 i en djup ekonomisk kris som sänkte levnadsstandarden markant för de flesta invånare.
Befolkning
Ungefär nio av tio invånare i Grekland talar nygrekiska och identifierar sig som greker. De härstammar från antikens greker, men har genom seklerna blandats genom invandring av främst slaviska folk. Under 2010-talet har befolkningen minskat till följd av utvandring, sjunkande födelsetal och stigande dödstal.
Religion
Grekisk-ortodox kristendom är officiell religion och formellt bekänner sig nästan alla greker till denna tro. Den grekiska kyrkan är nationellt självstyrande, men patriarken av Konstantinopel (Istanbul) erkänns som kyrkans andliga överhuvud.
Den grekisk-ortodoxa tron utgör en viktig del av den nationella identiteten. Att vara grek är för de flesta detsamma som att vara ortodoxt troende.
Politiskt system
Författningen från 1975 föreskriver att Grekland är en parlamentarisk demokrati med en president som är statschef och formell överbefälhavare.
Presidenten har främst representativa uppgifter och väljs av det lagstiftande parlamentet (vouli) för en period på fem år och kan väljas om en gång. Två tredjedelar av parlamentets ledamöter måste vara eniga om en kandidat, annars hålls en ny omröstning. Om en president inte har kunnat röstas fram efter tre omgångar utlyses nyval till parlamentet. Därefter kan presidenten väljas med enkel majoritet (hälften av ledamöterna plus en).
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Grekland är överlag god. Landet styrs under demokratiska former, ett flertal partier kan verka fritt, det råder obligatorisk rösträtt och yttrande- och pressfriheten respekteras. Korruption inom rättssystemet och offentlig förvaltning är dock ett utbrett problem.
Utrikespolitik
Grekisk utrikespolitik präglas främst av relationerna till Turkiet och EU. Efter en period av viss avspänning i förhållandet till ärkerivalen Turkiet har spänningarna tilltagit sedan slutet av 2010-talet.
Relationerna med EU fick sig en rejäl törn under de hårda förhandlingar om villkoren för unionens stödlån under den djupa ekonomiska krisen, men under senare år har samarbetet löpt mer friktionsfritt.
Ekonomi
Grekland har sedan hösten 2008 befunnit sig i ständig ekonomisk kris – den djupaste hittills i ett EU-land. Under perioden 2009–2014 krympte landets bruttonationalprodukt (BNP) med en fjärdedel, och en ungefär lika stor andel av arbetsstyrkan förlorade sina anställningar. Lönerna har sänkts med i genomsnitt 20–25 procent, samtidigt som pensionsnivåer och ersättningar i de sociala trygghetssystemen har skurits ned markant. Under 2017 kunde dock en ekonomisk ljusning skönjas.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Greklands geografi >
Utbildning
Utbildningssektorn drabbades hårt av den ekonomiska krisen under 2010-talet. De statliga utgifterna för skolan skars ned med omkring en tredjedel under krisåren och anställningsstoppet för lärare ledde till problem. I takt med att ekonomin har förbättrats under senare år har regeringen ökat ansträngningarna för att stärka undervisningen.
Sociala förhållanden
Grekland har haft ett relativt väl utbyggt socialförsäkringssystem, men den djupa ekonomiska krisen från 2009 drabbade systemet hårt. Många greker sjönk ned i djup fattigdom med allt mer begränsat stöd från samhället. Mot slutet av 2010-talet började läget ljusna och 2022 meddelade regeringen att pensionerna skulle höjas för första gången på över ett årtionde.
Besök Landguiden och läs mer om Grekland.
Konflikter :Cypern
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om