Antal invånare: 10,7 miljoner (2024)
Huvudstad: Stockholm
Geografi och klimat
Sverige ligger i Europas norra utkant och är till ytan ett av kontinentens större länder. Två tredjedelar av ytan täcks av skog medan nästan en tiondel av landet upptas av omkring 100 000 sjöar. Klimatet varierar starkt mellan olika delar av landet.
Från Treriksröset i norr till Skånes sydspets är avståndet nästan 160 mil, vilket motsvarar sträckan Malmö–Rom. Polcirkeln, som utgör gräns för midnattssolen, skär genom Sveriges nordligaste del.
Barrträden dominerar utom längst i söder. Nästan en fjärdedel av landet består av fjäll, berg och myrar. Åkermarken utgör bara cirka sju procent av den egentliga landytan.
Sverige har långa kuster i öster och sydväst. Utanför kusterna finns skärgårdar med tiotusentals öar. De största öarna är Gotland och Öland som ligger i Östersjön.
Den skandinaviska fjällkedjan längs större delen av gränsen mot Norge har en del toppar på över 1 500 meter. Från bergen rinner flera floder (älvar) mot sydost till Bottenviken och Bottenhavet. Söder om fjällen återfinns några av landets största sjöar. Vänern som får sitt vatten från Klarälven är västra Europas största insjö. I södra Sverige finns en högplatå, det småländska höglandet, medan mer bördiga slätter finns norr om höglandet och längst i söder.
Tack vare Golfströmmen i Atlanten är det svenska klimatet över lag mycket mildare än på många andra platser på motsvarande nordliga breddgrader. Variationerna är dock stora inom landet. I norr är vintern lång, kall och rik på snö medan sommaren kan vara behagligt varm. Stora delar av södra Sverige har ett mildare, mer maritimt klimat, ibland med vintrar utan mycket snö.
Naturtillgångar och energi
Sverige har stora naturresurser framför allt i form av skog, järnmalm och vattenkraft. Energikonsumtionen är hög men användningen av fossila bränslen är förhållandevis låg. Vattenkraften samt kärnkraft och biobränslen har möjliggjort en minskning av oljeimporten.
Sverige är den enda stora järnmalmsexportören i EU och står för ett par procent av produktionen i världen. Även tillgångarna av koppar, bly, zink, guld, silver och uran hör till de största inom EU. Uranbrytning förekommer dock inte (det är förbjudet i lag sedan 2018). Sverige är också en av de större exportörerna av papper, pappersmassa och trävaror i världen.
Det kalla klimatet, elkrävande industri och de långa avstånden bidrar till att Sverige har hög energikonsumtion. Men användningen av fossila bränslen är låg i ett internationellt perspektiv och motsvarar endast en knapp fjärdedel av energin som förbrukas. En dryg fjärdedel kommer från kärnkraft och hälften från förnybara energikällor. Bland dem dominerar biobränsle och vattenkraft, som används främst till uppvärmning respektive elproduktion, men andelen vind- och solkraft ökar stadigt och stod 2022 för drygt 7 procent av energiförsörjningen.
Vad gäller elektricitet står de förnybara källorna för 70 procent. Om man i stället ser till fossilfri elproduktion och därmed räknar in kärnkraften är andelen närmast 100 procent. Fossila bränslen används alltså i princip inte till elförsörjningen i Sverige.
Den enskilt största förnybara källan är vattenkraft, som har nyttjats i århundraden i Sverige. Det finns över 2 000 vattenkraftverk, främst i Norrland, och de ger drygt 40 procent av elförsörjningen. Vindkraften har stadigt byggts ut sedan millennieskiftet och står i dag för närmare 20 procent av elproduktionen.
Kärnkraftens andel har samtidigt minskat, från som mest hälften av landets elproduktion till 30 procent. Resterande el kommer främst från förnybara biobränslen, där rester från skogsbruket är huvudkälla och används i värmekraftverk.
Elmarknaden avreglerades 1996. Detta ledde inte till lägre elpriser utan tendensen blev i stället ett närmande till de högre priserna i omvärlden. Sverige både säljer och köper el men är totalt sett nettoexportör av el.
Jordbruk och fiske
Jordbruket i Sverige är i hög grad mekaniserat och sysselsätter bara någon procent av arbetsstyrkan. Djurhållning och odling står för ungefär lika stora delar av produktionen. Skogsbruket är omfattande medan fisket minskat.
Förutsättningarna för odling varierar kraftigt med klimatet. I söder är växtperioden längre. Här finns stora gårdar och spannmålsodling är vanligt. I norr är gårdarna mindre och djuruppfödning dominerar. Antalet gårdar har mer än halverats på 40 år, utan att produktionen har minskat. Det svenska jordbruket är numera vanligen ett högteknologiskt enmansföretag. Ofta kombineras själva jordbruket med skogsbruk, tre jordbruk av fyra har också skogsbruk.
Industri
Traditionella industrier med råvaror från skogen och gruvorna fick under 1900-talet sällskap av verkstadsföretag som framgångsrikt utvecklade svenska uppfinningar. Mot slutet av seklet växte en tekniskt avancerad tillverkning fram inom bland annat läkemedel, telekommunikationer och informationsteknik (IT). Ett litet antal välkända storföretag med internationell verksamhet svarar för en stor del av sysselsättning, produktion och export.
Det utländska ägandet i svensk industri har ökat starkt och några företag har blivit uppköpta av utländska bolag. Samtidigt etablerar sig fler svenska bolag utomlands, både för att få lägre kostnader och för att kunna växa i den globala konkurrensen.
Turism
Den växande turistnäringen har stor betydelse för ekonomin. Regeringen kallar turismen för en ny basnäring. Antalet utländska besökare har ökat kraftigt på senare år. De flesta kommer från Norge, Tyskland och Danmark.
Många utländska besökare lockas till det glest befolkade Sverige med vidsträckta skogar, fjällandskap, otaliga sjöar och öar längs kusterna. Stockholm är dock den ort som drar till sig flest besökare, medan nöjesparken Liseberg i Göteborg brukar räknas som största enskilda turistmål.
Besök Landguiden och läs mer om Sverige.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om