Antal invånare: 0,1 miljoner (2024)
Huvudstad: Palikir
Mikronesiska federationen består av en enorm övärld i västra Stilla havet, norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Klimatet på de hundratals öarna är tropiskt med en hög och jämn temperatur året om och stora mängder nederbörd.
Landet utgör huvuddelen av ögruppen Karolinerna i den geografiska regionen Mikronesien som ligger nordöst om Melanesien och väster om Polynesien.
Mikronesiska federationen omfattar fler än 600 öar och atoller. Landet täcker en havsyta om 2,6 miljoner kvadratkilometer (fem gånger Frankrikes yta), medan öarnas landyta endast är 700 kvadratkilometer (ungefär som halva Öland). I öst-västlig riktning breder övärlden ut sig 290 mil.
Landet är en förbundsrepublik med fyra delstater: från väster Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae. Chuuk består av omkring 300 öar, Kosrae bara av fem.
De flesta av öarna är av vulkaniskt ursprung. Några av dessa är höglänta med toppar på upp till 800 meter över havet. Övriga öar är lägre korallatoller med undantag för några öar, bland annat Yap, som bildats genom en veckning av jordskorpan.
De bergiga öarna kantas av mangroveträsk. Innanför dessa finns gräs- och buskvegetation som övergår i regnskog på bergssluttningarna. En dryg femtedel av landytan täcks av skog. På korallöarnas tunna jordlager växer främst kokos- och pandanuspalmer samt brödfruktsträd.
Mikronesiska federationen får stora mängder nederbörd, särskilt på de bergiga öarna och ju längre österut man kommer. Den torraste perioden infaller från januari till mars.
Öarna drabbas årligen av tyfoner, cykloner och orkaner. Ofta leder dessa till svåra översvämningar och stor materiell förstörelse. Tyfonsäsongen varar från juni till december.
Mikronesiska federationen är fattigt på naturtillgångar. Energibehovet täcks i hög grad av importerade oljeprodukter. Miljöproblemen är många och allvarliga.
Fisk är den i särklass viktigaste naturresursen. Dessutom finns fosfat att utvinna på några av öarna, liksom timmer från skogen.
I syfte att minska beroendet av fossila bränslen har Nya Zeeland bidrag till att utveckla utvinningen av förnybar energi. Världsbanken stödjer en satsning på att utvinna solenergi på ön Chuuk.
Omkring en tredjedel av landytan utgörs av jordbruksmark. Jordbruket bedrivs nästan uteslutande för självhushållning och täcker inte hela landets livsmedelsbehov. Importen av livsmedel är därför relativt stor.
Industrin har länge varit småskalig och av liten ekonomisk betydelse. De viktigaste produkterna är fisk och kläder.
Turistindustrin är en viktig inkomstkälla för staten. Ett hinder för näringens utveckling är att landets infrastruktur är dåligt utbyggd. Regeringen och biståndsgivarna satsar mycket på att förbättra kommunikationerna för att lättare locka fler besökare.
Besök Landguiden och läs mer om Mikronesiska federationen.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
På Globalis webbplats kan du läsa kortfattat om Mikronesien ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
I Landguiden hittar du massor av fakta om Mikronesiska Federationen. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
Albatros Travels webbplats där du bl.a. kan läsa kortfattat om länderna i Oceanien.
Historia om Mikronesiska federationen. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv...
Aktuell samhällsfakta om Mikronesiska federationen. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om...
