Artikel i Wikipedia där du kan läsa om författaren Fredrika Bremer (1801-1865) som ofta anses vara kvinnorörelsens främsta pionjär. Hon blev världsberömd redan under sin livstid och hennes böcker såldes över hela Europa...
I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara...
Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från...
Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av...
Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...
Rudyard Kipling föddes 1865 i Indien och skickades som sexåring till England för att gå i skola....
I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...
Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
