Kvinnliga agenter i Stockholm under andra världskriget

Kodnamn Annette

Bakom kodnamnet Annette dolde sig Karin Lannby. Hon hade redan varit med i det spanska inbördeskriget när hon själv erbjöd sin hjälp till den svenska underrättelsetjänsten. Hon var både skådespelare och publicerad skribent samt arbetade på en översättningsbyrå under det tyska kontraspionaget. Hennes språkkunnighet och sociala förmåga gjorde henne till en mycket kompetent agent.

Karin satt på kaféer och restauranger och tjuvlyssnade på samtal som hon senare mycket noggrant skrev ned och gav till C-byrån. Hennes arbete på översättningsbyrån gav henne kunskap om vad nazisterna visste om den brittiska verksamheten vilket hon också förmedlade till C-byrån.

Efter kriget flyttade Karin till Frankrike under namnet Maria Cyliakus. Där umgicks hon med kultureliten i Paris och levde tillsammans med en radikal präst. Hon blev fransk medborgare och avled 2007 på ett vårdhem utanför Paris.

Kodnamn Eskimå

Jane Horneys liv var både innehållsrikt och spännande. Hon hade bott i England, Tyskland och Danmark samt besökt Grönland som 19-åring. Den utåtriktade Jane fungerade som informant och kurir under kodnamnet Eskimå.

Jane befann sig i ständig rörelse under krigsåren. I Danmark hade hon både släkt och vänner som hon regelbundet besökte. Hon spenderade en längre tid i Berlin med maken Herje Granberg, men flyttade hem till Stockholm efter en vänskaplig skilsmässa. 

Mot slutet av kriget drogs Jane allt längre in i en farlig verksamhet. Hon använde sitt tyska kontaktnät för att hjälpa den danska motståndsrörelsen, men blev i stället utpekad av motståndsrörelsen som angivare och en säkerhetsrisk. Säkerhetspolisen i Sverige frikände Jane och varnade henne för att resa till Danmark.

Trots varningarna reste Jane till Danmark för att förklara sig oskyldig till misstankarna att hon skulle vara angivare. Den 20 januari 1945 mördades hon med två skott i ryggen ombord på båten Tärnan utanför Höganäs kust. Den som avlossade skotten var en nittonårig dansk motståndsman som hade övertygats om att hon var Danmarks fiende. Hennes kropp sänktes med tyngder i det kalla havet och har inte återfunnits.

Svalor

Unga kvinnor rekryterades av den svenska underrättelsetjänsten. De arbetade som städerskor, hushållerskor eller sekreterare och hade tillgång till hemliga information genom sitt arbete. En del värvades till underrättelsetjänsten och en del placerades ut på viktiga platser där de kunde komma åt information om sin arbetsgivare.

På pensionat, hotell och i privatbostäder runtom i staden arbetade de unga kvinnor som kallades ”svalor”. De arbetade som hushållerskor och städerskor tjänstgjorde i hemlighet som informanter, kurirer eller infiltratörer till svensk underrättelsetjänst. De som rekryterades tros haft tillgång till värdefull information genom sitt arbete eller sina kontakter.

De unga kvinnorna befann sig längst ner i underrättelsevärldens maktpyramid. Deras arbete krävde att de tog stora risker som satte dem i farliga situationer. En del uppmuntrades till umgänge med utländska militärer och diplomater. De agerade eskortflickor, var sällskap vid middagsbjudningar, eller stod för underhållningen vid privata sammankomster. Några blev utsatta för inviter, hot eller utpressning som tvingade dem till oönskad intimitet. De fick betala ett mycket högre pris än de hade räknat med.