År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv.
En ung man tar farväl av sina närmaste släktingar innan han ger sig av till Amerika. "Utvandrarna", målning av Sven Victor Helander (1839-1901).
En svensk lämnar Sverige
År 1841
Resan västerut tog sin början i Uppsala den 11 maj år 1841. Först en rejäl frukost, sedan gav de sig av - tjugo vagnar, som bar alla de ägodelar Gustaf Unonius och hans följe trodde sig kunna behöva när de väl var framme i Amerika. Förutom han själv bestod gruppen av hans hustru Charlotta samt en husa och två unga studenter. De skulle tillsammans komma att beskrivas som de första utvandrarna, även om den benämningen inte riktigt stämmer - många svenskar hade korsat Atlanten tidigare. Men de var de första som gav sig av efter att den lag hävts som krävt att man måste ha kungligt tillstånd för att få lämna landet. Genom sitt exempel skulle de komma att locka oräkneliga efterföljare.
ANNONS
ANNONS
Själv var Gustaf Unonius 30 år gammal. Han liknade långt ifrån senare tiders typiska emigranter, de slitstarka bönder som Vilhelm Moberg berättat om. Unonius var välutbildad, hade studerat både juridik och medicin, och arbetade som tjänsteman. Det var ett visserligen trist men ändå säkert arbete. Men Unonius hade stora drömmar - han såg sig som poet och författare, trots att hans försök hittills hade blivit grundligt refuserade. Det var därför han bestämde sig för att ge sig av. Nog borde väl ”möjligheternas land” på andra sidan det stora havet vara den rätta platsen för en man som han?
Lockande reseskildringar
Resan blev hård och lång, men gruppen härdade ut. Till sist kom de till Wisconsin, där de köpte mark vid en stor insjö vid namn Pine Lake. Där byggde de hus och röjde mark, och grundade en liten koloni som Unonius döpte till Nya Uppsala. I resebrev som publicerades i bland annat Aftonbladet beskrev Gustaf Unonius tillvaron i det nya landet i lyriska ordalag. Han talade om landskapets skönhet och om hur människorna bemötte varandra på ett helt annat sätt än hemma i det inskränkta Sverige. I en av texterna hette det att han ”i friheten, oberoendet och jemlikheten” i USA hade sett en av sin ”ungdoms djervaste drömmar realiserad”.
Detta skrev Gustaf Unonius helt kort efter ankomsten till det nya landet. Senare skulle han komma att bittert ändra sig, men då hade hans ord redan satt eld på Sverige.
Massemigrationen tar fart
Under de kommande decennierna tog massemigrationen fart. Först lämnade några tusen svenskar sitt hemland varje år, sedan tiotusentals.
Berättelser från föregångare som Unonius lockade många. Snart började också trafiken över havet bli organiserad på allvar. Enkelt och relativt billigt kunde man i Göteborg köpa en biljett som gällde både för båtfärden över Atlanten och sedan vidare med tåg till slutdestinationen.
År 1887 slog emigrationen alla rekord; enbart under det året skeppades drygt 47 000 personer ut ur landet via hamnarna i Västsverige. Till sist hade drygt en femtedel av landets befolkning gett sig av, och då såg sig de svenska myndigheterna tvungna att reagera.
Konservativa och nationalistiska krafter hade länge protesterat mot att utvandringen tilläts fortsätta. Borde man inte gripa in och förbjuda denna smått landsförrädiska massflykt? Andra menade att det som skedde bar på ett budskap som regeringen istället borde lyssna på. Något måste vara fel på Sverige, eftersom så många gav sig av. Kanske behövde Sverige förändras i grunden, så att människor kunde drömma om en bättre framtid utan att behöva ge sig av?
ANNONS
ANNONS
Statens Emigrationsutredning
Sommaren 1907 tillsattes den stora Emigrationsutredningen. I 21 volymer vreds och vändes det på alla möjliga aspekter av ämnet. Särskilt talande var vittnesmålen från de människor som skrev från USA och berättade varför de en gång hade lämnat landet. De berättade om sina minnen av fattigdomen på den svenska landsbygden, om de stenhårda klassklyftorna, om ”överhetens översitteri”, om den svenska kyrkans kvävande starka grepp över människors liv, om det sociala snobberiet…
Bild: Sveriges Släktforskarförbund Ångfartyget SS Rollo lämnar Göteborgs hamn full med svenska emigranter. Kolorerat vykort. Mellan 1821 och 1930 utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar till USA. Göteborgs hamn var den största avresehamnen för dessa emigranter.
I ett brev berättade en kvinna, som då levde gott i North Dakota, om hur hon som ung hemma i Dalarna arbetat som piga, tvingats gå upp fyra på morgonen och bara fått ”rutten sill och potatis” att äta, dessutom i så små portioner att hon inte ens ”fick tillfälle att äta sig sjuk”. Inget hopp om en vettig framtid eller dräglig ålderdom hade hon haft, innan hon gav sig av till Amerika. Där, å andra sidan, ”slog befrielsens timme”.
Emigrationsutredningen rekommenderade till sist att inget förbud mot att flytta från Sverige skulle införas. Istället föreslogs omfattande sociala och ekonomiska reformer. Allmän rösträtt (för män), bättre bostäder och en mer rättvis ekonomisk politik var nödvändig. Men också, och kanske viktigast av allt, var att försöka ändra människors sätt att vara. En bred folkbildning skulle skynda på "klass- och kastskillnadsprincipens utdrifvande ur vårt samhällslif".
ANNONS
ANNONS
Vindarna vänder
Strax efteråt bröt det första världskriget ut, vilket hejdade emigrationen under några år. På 1920-talet blev det fler utvandrarna på nytt, men antalet nådde aldrig tidigare nivåer. I samband med den stora depressionen i USA på 1930-talet började rörelsen istället gå i motsatt riktning, då åtskilliga svenskar och svenskättlingar återvände till hemlandet. Vid det laget hade också många sociala och politiska reformer börjat genomföras. Det svenska folkhemmet höll på att byggas upp; en framgångssaga utan like trots alla brister.
Då hade det gått nästan 100 år sedan Gustaf Unonius, ”den första utvandraren”, lämnade Sverige och började skriva sina lockande resebrev. I verkligheten blev hans tid vid den vackra Pine Lake kort. Det visade sig snart att han inte alls passade för det hårda nybyggarlivet. Så småningom flyttade han istället till Chicago där han började arbeta som predikant, även det utan större framgång. Till sist, desillusionerad över hur livet blivit i USA, tog han år 1858 med sig sin familj tillbaka till Sverige.
Efter ett misslyckat försök att få sin prästvigning godkänd kom Unonius att sluta sina dagar som tulltjänsteman i Grisslehamn. Där kunde han höras säga att han hade begått två stora misstag i sitt liv - det första var att emigrera, det andra var att återvända hem igen.
Vem var Gustaf Unonius och vad gjorde honom betydelsefull i svensk emigrationshistoria?
Hur beskrev Unonius livet i USA i sina resebrev, och vilken effekt hade dessa beskrivningar på svenskar i hemlandet?
Nämn några orsaker som tas upp i texten till att många svenskar valde att emigrera till USA.
Vilket år nådde den svenska emigrationen sin topp, och hur många svenskar lämnade landet det året?
Vilka åtgärder vidtog svenska myndigheter som svar på den omfattande utvandringen, och vad var syftet med dessa åtgärder?
Fundera på:
Vilka stora likheter och skillnader kan du komma på mellan vår tids immigration (invandring) till Sverige och 1800-talets emigration (utvandring) från Sverige?
Ta reda på:
Nämn fler faktorer som historiker brukar peka på som orsaker till att många svenskar valde att emigrera till USA.
Förklara vad som menas med push- och pullfaktorer.
VILL DU VETA MER? Läs Den nya världen: Utvandringen till Amerika I, av Lennart Pehrson (2014)
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria. Bokens webbplats
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.
