Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald låter kanske komplicerat, men det är enkelt. Tänk dig en skogsglänta på sommaren. På marken växer många olika blommor. Runt dem surrar insekter. Ett rådjur betar av gräset, i ett hål under trädet bor en sork och från träden hörs fåglar sjunga. Det är biologisk mångfald. En mångfald av djur, växter och insekter. En rikedom av arter.
Stor biologisk mångfald finns i Sverige i exempelvis riktigt gammal skog, betade hagmarker med gamla träd, medan det finns få arter i exempelvis en stor åker med enbart en gröda eller ett trädplantage där granar odlas i täta rader.
Varför är det viktigt?
Biologisk mångfald är viktigt därför att naturen hålls ihop av arterna. Ju fler arter desto stabilare är naturen. En stabil natur behövs för att arter ska överleva. Om exempelvis bin skulle dö ut så skulle alla växter som pollineras få stora problem och det påverkar nästan allt vi äter – från jordbruksgrödor som används i vår mat till äpplen i trädgården och blåbär i skogen. Ju fler arter det finns som pollinerar desto mindre risk är det för en katastrof om en viss art minskar eller försvinner. Biologisk mångfald är som en försäkring för framtiden.
Vad spelar det för roll om en art utrotas?
Det är ungefär som med ett flygplan. Tar du loss en mutter eller två kanske inget händer. Men ju fler delar du plockar bort desto större risk är det att katastrofen sker. Dessutom är vissa delar viktigare än andra. På samma sätt är det med arter. Utrotas en art kan det påverka flera andra arter som i sin tur kan orsaka stora förändringar av naturen. Till slut är katastrofen ett faktum.
Riksdagens mål uppnås inte
"Den biologiska mångfalden ska bevaras” – så står det i riksdagens miljökvalitetsmål. Sverige har också skrivit på Konventionen om biologisk mångfald och har därmed lovat att försöka bevara den naturliga mångfalden inom landet. I dagsläget ser det inte ut att lyckas.
Ett av de miljömål som Sverige ska arbeta efter heter “Ett rikt växt- och djurliv", det vill säga biologisk mångfald. Men Naturvårdsverket bedömer inte att målet kommer att nås till 2020. Tvärtom, utvecklingen går åt fel håll och “förlusten av biologisk mångfald fortsätter".
Vad är de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige?
Det är framför allt två faktorer som har störst negativ påverkan på landets arter – igenväxning och avverkning. Igenväxning innebär att gamla marker som förr var små jordbruk eller hagmarker nu inte längre betas av djur. Istället växer de igen av skog. När gräsmarker omvandlas till skuggiga skogar klarar sig inte arter som kräver sol och värme.
Avverkningen är det andra stora hoten. I Sverige huggs det fortfarande ner gammal skog som fått växa i fred i hundratals år. I dessa gammelskogar trivs väldigt många olika arter. När de avverkas och ofta byts ut mot snabbväxande granplantage är det många arter som förlorar sin livsmiljö.
Invasiva arter kan hota mångfalden
Ett annat hot kommer från andra arter. Det kan kanske verka märkligt att en till art kan hota mångfalden, men vissa arter konkurrerar ut andra växter eller djur. Dessa, så kallade invasiva arter, har ofta spridits av människan, antingen med vilje eller ofrivilligt. Det gäller till exempel den stora växten jätteloka. Andra arter, såsom mårdhunden, tar sig hit på egen hand.
Rödlista visar hur det går för arterna
Hur vet vi då vilka arter som är hotade? Vart femte år tar ArtDatabanken fram en rödlista. I den listas många av Sveriges växter, djur och svampar med en bedömning om hur det går för enskilda arter. Om de anses ha minskat i antal oroväckande mycket kan de markeras som alltifrån “nära hotad” till “akut hotad”. Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Deras framtid i Sverige är helt enkelt inte säkrad. De flesta rödlistade arter i Sverige finns i jordbruksmarker eller skogar.
Vi vet vad som krävs
Det positiva med frågan om biologisk mångfald är att vi i många fall vet vad som behöver göras. Vi behöver skydda fler naturområden, minska föroreningar och utsläppen av växthusgaser, återställa våtmarker och förvilda vissa områden medan andra behöver betas. Det finns också många bra exempel på att insatser fungerar. Här i Sverige är kanske det tydligaste när de giftiga ämnena DDT och PCB förbjöds på 1970-talet. Då var pilgrimsfalken och havsörnen nästan utrotade i landet. Idag har båda arterna återhämtat sig väldigt bra. Just nu pågår även ett framgångsrikt arbete för att rädda den hotade fjällräven.
Exempel 1
På 1800-talet jagades havsuttern hårt för sin täta päls. De höll på att utrotas när en internationellt jaktförbud infördes. Samtidigt rådde kris på många håll under havsytan. Antalet sjöborrar hade exploderat och de tuggade sig igenom stora skogar av kelp under ytan. Dessa kelpskogar som är barnkammare och bostad åt mängder av fiskar var nu bara i stort sett livlösa bottnar vilket drabbade många arter och därmed den biologiska mångfalden. När jakten på havsuttrar förbjöds visade det sig att uttrarna äter mängder av sjöborrar. Så i takt med att havsuttrarna blev fler kunde de minska antalet sjöborrar, vilket gjorde att kelpskogarna återhämtade sig och det ledde i sin tur till att många arter i haven återhämtade sig. En enda arts minskning kan påverka ett helt ekosystem av arter.
Exempel 2
En art som nästan på egen hand föder 32 000 kvadratkilometer skog är laxen på Kanadas västkust. Det kommer så många laxar upp längs floderna och bäckarna i skogen för att leka att det blir en enorm festmåltid för traktens många björnar. Laxarna finns i ett sådant överflöd att björnarna lämnar mängder av rester i skogarna och de drar dessutom laxarna långt in i skogarna för att äta. Men björnarna äter inte alltid upp allt, utan rester blir kvar som blir mat åt andra djur, fåglar, insekter och svampar som sprider näringen under marken till stora områden träd och får hela skogen att leva. 80 procent av skogens kväve kommer från fiskarna. Skulle laxen försvinna, kanske i sin tur för att en annan art utrotats, så skulle skogen förändras totalt. En enda arts minskning kan påverka ett helt ekosystem av arter.
Sammanfattning
- Med biologisk mångfald menas artrikedom.
- Just nu pågår en massutrotning av arter och det är människan som är orsaken.
- Vi behöver artrikedom för att bättre klara klimatförändringar, extrema väder och för att kunna producera tillräckligt med mat.
- Det är framför allt i jordbruksmarker och i skogar som arter är hotade i Sverige.
- Vi behöver skydda och återställa mer natur för att hjälpa den biologiska mångfalden.
|
PODCAST: Vad är biologisk mångfald?
LÄS MER: Hållbar utveckling
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
LÄS MER: Globala målen
Var med och uppmärksamma biologisk mångfald
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Då kommer det ske mängder av aktiviteter runt om i landet – från Kiruna i norr till Ystad i söder. Utflykter, föreläsningar, guidningar och bioblitzer där så många arter som möjligt ska hittas i ett visst område på en viss tid.
Vad kan du själv göra?
Det finns mycket som kan göras för att gynna den biologiska mångfalden och det är minst lika viktigt i Sverige som i andra delar av världen. Här är några förslag:
- Sätt upp fågelholkar – köpfärdiga eller bygg dem själv.
- Gör en utställning eller redovisning om fridlysta arter. Berätta varför de är hotade och hur de kan räddas.
- Plantera växter som gynnar biologisk mångfald. Gör till exempel om en gräsmatta till en blomsteräng.
- Fråga kommunen, rektorn eller markägare i närheten om vad de gör för att gynna hotade arter. Kanske kan ni inspirera dem att göra mer?
- Gör en tipspromenad med fokus på arter och biologisk mångfald.
- Arrangera en artbingo där deltagarna ska försöka fylla varje rad av arter.
Läs mer på www.BioMfDag.se
