Digitalisering av arbetslivet
Den tekniska utvecklingen påverkar vilka uppgifter vi arbetar med och hur vi arbetar både idag och i framtiden. Digitaliseringen har lett till att nya produkter, nya tjänster och affärsmodeller har uppstått. Det skapar möjligheter, till exempel nya och effektiva sätt att kommunicera med människor över hela världen genom sociala medier och videosamtal. Men det finns också risker om stora företag kontrollerar informationen på internet, styr den information du får i ditt flöde och samlar in uppgifter om sina användare. Digitaliseringen av samhället påverkar stora delar av samhället på olika plan, och mycket tyder på att denna utveckling kommer att bli ännu kraftigare i framtiden
Datorer i arbetslivet
De första datorerna på 1950-talet var jättestora och fyllde ett helt rum. När persondatorn lanserades på 1980-talet innebar det att alltfler började använda datorer. Under 1990-talet utvecklades nya användningsområden för datorer, och de blev en allt vanligare syn på svenska arbetsplatser, både på kontor och i industrin. Idag förekommer smartphones och datorer på de flesta arbetsplatser och industrirobotar är ett vanligt inslag på de flesta fabriker.
AI i arbetslivet
Idag används AI, Artificiell Intelligens inom alltfler områden. AI kan beskrivas som datorsystem med förmåga att arbeta med komplexa uppgifter utan mänsklig styrning, samtidigt som systemet lär sig att utföra uppgiften bättre. AI-system lämpar sig för att utföra arbetsuppgifter med förutsägbarhet och repetition. En lång rad arbetsuppgifter som vi tidigare har trott att det alltid behövs människor till, kan idag hanteras av AI-system. AI används till exempel för att gå igenom stora mängder information inom vården och för att utveckla teknik med självkörande truckar inom lager. Detta ger nytt liv till gamla frågeställningar om vilka jobb som kommer att försvinna och vilka nya som kommer att tillföras. Samt vad den nya tekniken kommer innebära för morgondagens arbetstagare.
Digitalisering kan leda till förbättringar
Ny digital teknik leder till förändrade arbetssätt på en mängd olika arbetsplatser. Inom äldreomsorgen använder till exempel en majoritet av undersköterskor och vårdbiträden digitala lösningar varje dag. Några exempel på det är appar i telefonen som påminner om när det är dags att ta medicinen och sensorer i mattor som larmar när en person kliver ur sängen. Digitala lösningar har också underlättat tidrapportering, dokumentation och schemaläggning. Inom lantbruket används idag till exempel drönare och satelliter som kan kartlägga och registrera hur grödor växer på åkrar. Den informationen kan sedan laddas ner för att styra hur mycket gödsel som ska användas på olika fält. Genom att använda mjölkrobotar sker mjölkning av kor med automatik, och med hjälp av sensorer på djuren kan djurtillsyn förstärkas genom att lantbrukaren kan följa djurens rörelser på en app i telefonen. Inom industrin kan produktion och transport underlättas när en reservdel som tidigare tog månader att tillverka på industriföretaget skapas på kort tid med en 3D-skrivare.
Digitaliseringens utmaningar
Det finns många exempel på hur ny teknik lett till försämringar av arbetsmiljö och arbetsvillkor. I hemtjänsten och vården har digitala rapporteringssystem medfört en stressigare arbetsmiljö med högre arbetstempo och mindre möjligheter att göra en självständig planering utifrån omsorgstagarnas varierande behov. På det stora varulagret används algoritm-styrda plocksystem där en röst i ett datorstyrt headset styr arbetsuppgifterna i lagret med minutprecision. Vilket gör att kontrollen över det egna arbetet är väldigt låg. På vissa arbetsplatser filmas de anställda olovligen av arbetsgivaren, vilket innebär ett brott mot den personliga integriteten. Den digitala stressen är ett stort arbetsmiljöproblem när gränsen mellan arbete och fritid suddas ut med allt större krav på tillgänglighet även utanför arbetstid. Komplexa algoritmer automatiserar delar av myndigheters, regioners och kommuners verksamhet, vilket kan leda till otydlighet när det gäller ansvarsutkrävande.
Gigekonomi
Digitaliseringen gör det enklare att beställa och utföra tjänster. Den digitala utvecklingen har gjort att de flesta har tillgång till datorer och mobiltelefoner med snabb uppkoppling till internet. Det i sin tur har möjliggjort att en ny typ av tjänster vuxit fram där man använder digitala plattformar för att förmedla dem. Ett samlingsnamn för den här nya ekonomin är plattformsekonomi eller gigekonomi.
I gigekonomin jobbar du på kortare uppdrag. Det har tidigare främst gällt jobb inom service, som matbud men sprider sig nu till alltfler områden.Vilket kan vara en flexibel lösning men kan även leda till osäkra arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö och kan vara ett sätt för en del företag att undvika sitt ansvar som arbetsgivare.
Gigekonomi handlar om sättet att erbjuda eller acceptera erbjudanden om jobb och att digital teknik används för att organisera och förmedla tjänster. Som gigjobbare kan du ha mer eller mindre säkra anställningsformer, som kan se olika ut beroende på vilket plattforms företag du arbetar för. Vissa plattformsföretag kan vara arbetsgivare med kollektivavtal och schyssta arbetsvillkor, andra har inga avtal alls. Villkoren kan även skilja sig åt för olika uppdrag inom samma företag. Det är därför viktigt att ta reda på vad som gäller om du ska gigjobba. Idag kan du till exempel gigjobba som bilbud eller cykelbud, skruva ihop möbler eller klippa gräs. Men du kan också jobba med mer kvalificerade arbetsuppgifter som programmering och marknadsföring.
Framtidens arbetsplatser
De senaste 40 åren har den digitala tekniken förändrat en mängd olika arbetsplatser på ett dramatiskt sätt. Användandet av datorsystem, robotar och smarta telefoner har påverkat hur det dagliga arbetet utförs och hur det organiseras. Det som skiljer den utveckling vi ser nu, jämfört med tidigare, är att datorsystem blir allt bättre på att utföra arbetsuppgifter som kräver tänkande och resonerande. Nu förändras alltså delar av arbetsmarknaden som tidigare inte påverkats så mycket. Tidigare har vi kanske tänkt att maskiner inte kan utföra uppgifter som kräver tänkande och resonerande, att det är en unikt mänsklig egenskap. Det tycks alltså vara så att vi människor, i högre grad än idag, kommer att arbeta med att samarbeta med och styra maskiner och datorsystem. De arbetsuppgifter som människor kommer att ägna sig åt blir då i högre utsträckning de mer komplexa och abstrakta.
