Jämställdhet i skolan
Tjejer har i genomsnitt högre betyg från både grundskolan och gymnasiet. Betydligt fler kvinnor, 52 procent, söker sig dessutom vidare till högre utbildningar medan endast 39 procent av män väljer att studera vidare efter gymnasiet. Men trots att kvinnor är bättre utbildade än män syns det inte i lön, ansvar eller status när de kommer ut i arbetslivet. Männen tjänar fortfarande mest och har den högsta statusen på arbetsplatserna. Det finns ett tydligt mönster i vilka utbildningar som lockar kvinnor och män. Kvinnor väljer oftare utbildningar inom vård, skola och omsorg medan män är i tydlig majoritet på utbildningar inom teknik, matematik och tillverkning. Detta mönster lägger sedan grunden för den könsuppdelade arbetsmarknad som vi har idag.
Jämställdhet i hemmet
Vi tänker ofta på arbetsliv och privatliv som tydligt avgränsade områden. Men gränsen mellan jobb och hem är inte så tydlig. Speciellt tydligt blir det för dem som skaffar familj och barn. Familjeliv och arbetsliv påverkar varandra, och det blir helt plötsligt många saker som måste hinnas med. Trots att det skett stora förändringar de senaste åren när det gäller jämställdhet i hemmet finns det fortfarande mycket kvar att göra. Ansvar för hem och barn är till exempel en av de viktigaste förklaringarna till att betydligt fler kvinnor arbetar deltid, vilket i sin tur får konsekvenser för deras inkomster och ekonomiska självständighet livet ut.
Kvinnor tar störst ansvar för obetalt arbete i hemmet
Det är mycket som ska göras där hemma för den som har en familj, det ska handlas, lagas mat, städas, tvättas och diskas. Hushållsarbetet är traditionellt sett något som kvinnorna har haft störst ansvar för. När man ser på hur mycket tid vi lägger på hushållsarbete idag ser vi att traditionen fortfarande lever kvar. I genomsnitt ägnar kvinnor 13 timmar åt hushållsarbete per vecka, män lägger ner 7,5 timmar i veckan. Kvinnorna lägger alltså ner nästan 6 timmar mer i veckan på hushållsarbetet, timmar som inte är betalda.
Kvinnor tar ut mest föräldrapenning
Föräldrapenning innebär att de som får barn kan vara hemma med barnet och få ersättning under föräldraledigheten. Föräldrapenning betalas ut i 480 dagar för ett barn, varav 90 dagar är reserverade för vardera förälder. De öronmärkta månaderna i föräldrapenningen infördes som ett sätt att få pappor att ta ut mer av föräldraledigheten. Jämför vi med andra länder har Sverige en mycket generös och flexibel föräldraförsäkring.
När föräldrapenningen infördes på 1970-talet använde papporna knappt 1 procent av alla föräldradagar. I dag tar männen ut cirka 30 procent av alla betalda föräldradagar, övriga 70 procent tas ut av mamman. Pappans arbetssituation anges ofta som en orsak till hur föräldradagarna fördelas, mammans arbetssituation verkar mer sällan vara avgörande.
Flest kvinnor väljer att vara hemma med sjuka barn
Den som har barn har rätt att vara hemma från jobbet när barnet är sjukt och samtidigt få ersättning. Det kallas vård av barn (VAB). Idag tar männen ut cirka 40 procent av dessa dagar, övriga 60 procent tas ut av mamman. Uttaget av vabbdagar går sakta mot att bli mer jämställt och gapet mellan könen har minskat. Enligt Försäkringskassan kommer det dröja till år 2040 innan mammor och pappor lika ofta är hemma när deras barn är sjukt.
Jämställd hälsa
Sverige är ett land med hög levnadsstandard och ett gemensamt trygghetssystem, där vi som medborgare förväntar oss likvärdig vård och att prioriteras på lika villkor. Men det finns tydliga sociala skillnader i hälsa. Människors livsvillkor och levnadsförhållanden inverkar men ohälsan skiljer sig också utifrån könstillhörighet.
Fler unga kvinnor mår psykiskt dåligt
Unga har de senaste 25 åren haft en sämre hälsoutveckling än övriga befolkningen, framför allt vad gäller den psykiska ohälsan. Unga kvinnor är särskilt drabbade av psykisk ohälsa, och 66 procent av kvinnor i åldern 16-29 år och 42 procent av männen rapporterar om besvär av ängslan, oro eller ångest. Samtidigt söker män överlag vård i mindre utsträckning och i ett senare skede än kvinnor.
Ohälsan i arbetslivet ser olika ut
Sverige har under åren utvecklat lagar och föreskrifter som styr villkoren för vår arbetsmiljö, arbetslivet ska vara så säkert och hälsosamt som möjligt. Med åren har till exempel dödsolyckor på arbetsplatser minskat, det förebyggande arbetet för att undvika ohälsa och medvetenhet kring psykosocial arbetsmiljö har ökat. Ändå leder villkor i arbetslivet till ohälsa. Den könsuppdelade arbetsmarknaden där villkoren skiljer sig åt leder dessutom till att kvinnors och mäns ohälsa i arbetslivet ser olika ut. Arbetsolyckor är vanligast bland män, medan arbetssjukdomar är vanligare bland kvinnor.
Sexuella trakasserier
Vad är sexuella trakasserier? Är det en hand instoppad mellan benen, nakna kön på bilder skickade till någon som inte bett om det eller kommentarer på nätet om någons utseende? Så här förklarar diskrimineringslagen vad sexuella trakasserier är: ”Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.” Sexuella trakasserier kan alltså visa sig på en mängd olika sätt, till exempel genom handlingar, ord, jargong eller att man skriver något på nätet. Det gemensamma är att handlingen är oönskad, kränkande och av sexuell natur. Det kan handla om allt ifrån klasskompisens hand på rumpan till blickar från arbetskamraten som upplevs obehagliga eller att en full gäst kommenterar servitrisens utseende. Det är alltid den drabbade som avgör var gränsen går för ett oönskat beteende.
