Lätta fakta om staden och resor förr och idag

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

Bild: Metropol Auktioner

Järnvägen revolutionerade resandet och transporterna under 1800-talet.

Små städer växte fram

Under större delen av järnåldern bodde folken i Skandinavien på landet. Städer fanns inte, men på handelsplatser bodde hantverkare och köpmän. Dit kunde man resa för att sälja eller byta sådant man hade odlat eller tillverkat i på gården.

I slutet av järnåldern (i samband med vikingatiden) började folk alltmer byta varor med andra som bodde längre bort. Med bättre båtar kunde de resa till främmande länder. Så uppstod nya handelsplatser som växte till städer.

ANNONS

Under medeltiden kom tyska köpmän och hantverkare till städerna kring Östersjön. De byggde affärer, verkstäder, hamnar och torg där varor kunde bytas, köpas och säljas. Men det var inte många som bodde i städerna. De flesta levde hela sitt liv på landsbygden. Där odlade de själva sin mat eller arbetade för någon bonde. De behövde sällan pengar, för de kunde byta saker och arbete med varandra.

Livet var hårt. Ett år kunde vädret vara dåligt och frosten eller torkan förstöra skörden. Då undrade alla vilka som skulle dö under vintern när maten tog slut.

Städerna började svälla

Under 1800-talet ökade Sveriges befolkning i allt snabbare takt. Det var inte så att flera barn föddes, utan det var färre som dog. Tidigare hade bara varannan pojke och flicka överlevt sin tioårsdag. Att de flesta nu levde till vuxen ålder hade tre orsaker:

Man hade börjat vaccinera barn mot farliga och smittsamma sjukdomar.
Svenskarna hade lärt sig att odla potatis. Potatis är inte lika känslig som brödsäd. Dåliga somrar fick man ändå i regel en tillräcklig skörd för att hålla svälten borta under vintern.
Det var fred. Männen behövde inte som tidigare gå ut i krig och dö. De var hemma i Sverige och arbetade i jordbruket.

Dessutom fördelades marken på gårdarna om, så att varje gårds åkermark blev mer sammanhållen och lättare att sköta. Det ökade skördarna och gav mer mat.

Man visste också mer om bakterier och smitta. Allt fler insåg hur viktigt det är att hålla sig själv och sin bostad ren. Det blev t.ex. vanligt med skyltar som sa: "Förbjudet att spotta på golvet".

Ännu kring mitten av 1800-talet bodde de flesta svenskarna i små byar på landet. Men befolkningen på landet ökade som aldrig förr. Det blev omöjligt för alla att försörja sig där. Den äldste sonen brukade ärva gården. De flesta syskonen fick då packa ihop och flytta till staden. Där sökte de arbete och bostad. Bakom sig lämnade de sin födelseby, som ibland kunde likna Astrid Lindgrens Bullerbyn.

Resor och transporter

När järnvägarna byggdes i slutet av 1800-talet så behövde städerna inte längre ligga vid hav, sjöar eller älvar. Nu kunde man resa och transportera varor till staden med tåg även om den låg i inlandet.

I städerna fanns industrier som behövde arbetskraft. Men alla fick inte arbete. Över en miljon svenskar utvandrade till andra länder, oftast USA, för att hitta ett jobb och skapa ett bättre liv.

Järnvägarna i Sverige började byggas under andra halvan av 1800-talet. Arbetarna som byggde järnvägarna kallades för rallare.

ANNONS

Kommunikationer

Kommunikation betyder två saker:

Resor och transporter, till exempel med båt, cykel, tåg bil och flyg.
Kontakt mellan människor, bland annat genom samtal, telefon, e-post och sociala medier.

Här ska vi berätta om den första sortens kommunikation: resor och transporter.

Resor för länge sedan

Folk reste inte mycket förr. De flesta levde hela livet på samma plats. De färdades mest till marknadsplatserna. Vägarna var inte mycket bättre än skogsstigar. På vintern gick det fortast med släde och på sommaren med båt.

Från segelfartyg till motorskepp

Ett segelfartyg seglade mellan Göteborg och Kina tur och retur på ca 17 månader (inkl. väntetider på de rätta vindarna). Ett modernt fartyg gör samma resa på ca fem veckor.

Från kanalbåt till tåg

Göta kanal förkortade båtvägen från ostkusten till Göteborg. Den invigdes 1832 men hann inte få någon större betydelse eftersom järnvägar snart togs i bruk. Järnvägar var snabbare och mer effektiva att frakta varor på.

Från häst och vagn till X 2000

På 1800-talet tog färden mellan Stockholm och Göteborg fyra dagar med diligens (en snabb fyrhjulig täckt vagn för passagerare som drogs av hästar). Idag kör X 2000 de 49 milen på drygt tre timmar.

Järnvägar i svindlande fart

Den första svenska järnväg som tog passagerare var klar 1849. Hastigheten ansågs då vara svindlande: 20-30 kilometer i timmen! År 1865 arbetade 20 000 personer (rallare) med att bygga järnväg i Sverige.

Nya fordon på vägarna

I slutet av 1700-talet uppfanns en bil som eldades med kol och drevs av ånga. Den visade sig inte vara så användbar. Den första bensindrivna bilen tillverkades 1886. Den första moderna bilfabriken startades 1903 av amerikanen Henry Ford.

Från ballonger till flygplan

År 1783 lyfte världens första varmluftsballong i Paris. Men ballonger åker bara dit vinden blåser, och de brandfarliga luftskeppen som kom lite senare fick aldrig någon stor betydelse för resandet.

Bröderna Wright gjorde sitt första försök med flygplan i USA 1903. Den första flygturen varade i 36,5 meter. Idag flyger man runt jorden på ett par dagar.

Kommunikationer idag

Flera järnvägar lades ner i slutet av 1900-talet, men de flesta finns ännu kvar. Nu talar man om att börja bygga nya järnvägar igen.

Tåg är ett mera miljövänligt transportmedel än lastbil. Trots det fraktas mest varor med långtradare. Långa transporter av stort och tungt gods går fortfarande till sjöss.

Det finns nästan en miljard (tusen miljoner) personbilar, lastbilar och bussar i hela världen. År 1923 - för mer än hundra år sedan - fanns det 38 000 bilar i Sverige. Nu är det omkring fem miljoner.

ANNONS

Så byggdes städerna

De äldsta städerna i Norden byggdes på liknande sätt. I mitten fanns ett torg med en marknad. Nära torget låg kyrkan, hus med affärer, lager, verkstäder, krogar, värdshus och bostäder. I stadens centrum kunde det också finnas ett försvarstorn. De rikaste städerna kunde även ha en stadsmur som löpte runt staden.

I utkanten av staden eller utanför muren låg arbetarnas enkla hus. För att komma in i staden måste man betala tull vid en stadsport som vaktades av beväpnade knektar.

I Stockholm finns tullarnas namn kvar: Roslagstull, Norrtull, Hornstull, Skanstull.

De flesta städerna ligger vid havet eller vid en älvmynning. Övriga ligger vid älvar, sjöar eller järnvägar. Städerna placerades med tanke på de kommunikationer som fanns före bilens tid.

I förorter finns det mesta

I våra dagar byggs förorter upp efter liknande mönster. Förorten har ett torg eller ett köpcentrum i mitten. Där finns ofta bibliotek, apotek, fritidsgård, Folkets hus, försäkringskassa, vårdcentral, socialförvaltning, arbetsförmedling och annat som ingår i samhällets service.

Runtomkring centrum ligger parkeringsplatser, bostäder, skolor och förskolor, lekplatser, idrottsplatser och hållplatser för kollektivtrafik.

Förorter kallas också ibland för sovstäder. De flesta av invånarna bor där men arbetar någon annanstans, till exempel inne i staden. Dit kan de resa med buss, pendeltåg, spårvagn eller tunnelbana (kollektivtrafik). De behöver inte åka bil lika ofta som folk måste göra på landet där kollektivtrafiken inte är lika utbyggd.

Glesbygden avfolkas

Även idag lämnar folk sina hem i glesbygden för att flytta in till städerna. Orsaken är ofta jobb eller utbildning. Småjordbruk köps upp av stora gårdar. Många fabriker i mindre samhällen läggs ner eller flyttar till städer eller till andra länder med lägre löner. Det är numera svårt att få arbete i glesbygden.

Städerna växer. Redan nu bor mer än åtta av tio svenskar i en tätort. Deras gamla hus på landet kanske har köpts av stadsbor som vill ha en "stuga på landet". Det är idag inte lika många som flyttar från städerna till landsbygden - mest äldre som söker ett lugnare liv nära naturen.

Storstadsregionerna drar till sig mest företag och arbetskraft. Mälardalen, Västra Götalands och Skåne län fungerar därmed som magneter för att avfolka glesbygderna.

Kan landsbygden leva upp igen?

För att landsbygden ska leva upp igen måste företag starta verksamhet i byar och mindre samhällen så att unga familjer med barn kan flytta dit och föräldrarna kan få jobb. Då kan det byggas skolor och förskolor. Då kommer affärer och samhällsservice tillbaka och allt fler vill bosätta sig där.

Men vilka företag vill lämna städerna? Det är ett modernt samhällsproblem.

**Ökning av Sveriges folkmängd sedan 1767**
Uppnådd miljon	År	Periodens längd	Period
2 miljoner	1767	-	-
3 miljoner	1835	68 år senare	1767-1835
4 miljoner	1863	28 år senare	1835-1863
5 miljoner	1897	34 år senare	1863-1897
6 miljoner	1923	26 år senare	1897-1923
7 miljoner	1950	27 år senare	1923-1950
8 miljoner	1969	19 år senare	1950-1969
9 miljoner	2004	35 år senare	1969-2004
10 miljoner	2017	13 år senare	2004-2017
11 miljoner	2040	23 år senare	2027-2040

LÄS MER: Sveriges natur och klimat (artikelserie)

LÄS MER: Sveriges geografi

LÄS MER: Städernas historia

LÄS MER: Resor och transporter

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914

LÄS MER: Migration, urbanisering och städer

Viktiga ord och begrepp

Ort/by: Ett område med många hus i närheten av varandra.

Centralort/tätort: En större ort där människor på landsbygden kan handla och få del av samhällets service.

Samhälle: Ett samhälle kan vara två saker:

Det kan vara ett annat namn för tätort.
Samhälle är också allt som vi invånare samarbetar om för att organisera våra liv - både där vi bor och i hela vårt land.

Förort: En "sovstad" utanför en större stad.

Stad: En stor tätort som kan vara centrum i en kommun.

Huvudstad: Ofta landets viktigaste stad där regering och riksdag brukar finnas.

Residens/residensstad: Ett residens är ett hus där en betydelsefull samhällsledare bor. I residensstaden har landshövdingen sitt residens och kontor. Karlstad är t.ex. Värmlands residensstad.

Samhällsservice: T.ex. skola, polis, sjukvård, barnomsorg, äldrevård, kommunikationer ... och mycket mer som vi behöver få hjälp med gratis eller nästan gratis och som betalas med skattepengar.

Bygd: En bygd är ett område där människor bor. Man skulle kunna tro att ordet kom till när många byggde hus i ett visst område.

Landsbygd: På landsbygden (man kan också säga "på landet") ligger husen längre ifrån varandra än i tätorterna.

Skogsbygd: Där människor bor i ett skogrikt område.

Kustbygd: Där människor bor vid kusten (nära havet).

Glesbygd: Gles är motsatsen till tät. I glesbygden ligger husen ofta långt ifrån varandra.

Region: En region är ett stort område där flera kommuner samarbetar.

Lokal: Lokal betyder ungefär "näraliggande" (lokalsamhälle = närsamhälle).

Lokaltrafik: Varje kommun och län har lokaltrafik med bussar och ibland tåg. Lokaltrafiken är en form av kollektivtrafik.

Kollektivtrafik: Resor med bussar och tåg som tar många passagerare, t.ex. lokaltrafik.

Pendel/pendla: En pendel är en tyngd längst ner på en stång eller lina som svänger fram och tillbaka. Den som pendlar reser mer eller mindre långt från hemmet till jobbet och tillbaka varje dag eller vecka.

Knutpunkt: I en knutpunkt möts t.ex. vägar, båt- eller flygrutter och järnvägar.

Järnvägsknut: I järnvägsknuten löper olika järnvägsspår ihop och där kan man byta till en annan linje.

Sjöfart: Trafik med handelsfartyg.

Privatbilism: När folk reser i privata bilar.

Ringled: En väg som går runt och förbi en stad eller tätort.

Sluss: En "trappa" av vattenbassänger för båtar mellan sjöar med högre vattenyta och sjöar med lägre vattenyta, så att båten kan "klättra" ända ner till havet, som nästan alltid har den lägsta vattenytan.

Fabrik: En byggnad där varor tillverkas av maskiner och arbetare.

Industri: Ungefär samma sak som fabrik. Men begreppet "industri" kan även syfta på många fabriker eller en eller flera branscher (t.ex. fordonsindustrin eller tillverkningsindustrin).

Industriarbete: Arbete i fabrik.

Verkstadsindustri: En bransch inom industrin där "hårda saker" tillverkas, t.ex. maskiner och verktyg.

Oljeraffinaderi: En industri som gör bensin, diesel, fotogen och annat av råolja.

Hantverk: Tillverkning för hand av t.ex. kläder och slöjdsaker.

Produktion/producera: Tillverkning i industri och hantverk, skörd i jord- och skogsbruk, gruvbrytning med mera. De som jobbar med produktion, producerar varor som kan säljas.

Tjänsteyrke: Ett yrke där man utför tjänster av olika slag (och inte tillverkar varor). Tjänsteyrken är ofta kontorsjobb, men kan också vara lärarjobb, vårdjobb
och liknande yrken där man arbetar med människor.

Serviceyrke: Att ge service betyder ungefär att "hjälpa till". Ett serviceyrke är t.ex. buss- eller taxichaufför, spärrvakt, bilmekaniker, skolvaktmästare, sjukvårdspersonal, hemtjänstpersonal.

Universitet/högskola: På ett universitet eller en högskola kan man fortsätta studera efter att man tagit studenten.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur var livet för människorna som levde på landet för länge, länge sedan?
Av vilka tre anledningar överlevde många fler barn i början av 1800-talet än tidigare?
Varför började folk flytta in till städerna under 1800-talet?
Vilka två saker kan ordet kommunikation betyda?
Hur mycket snabbare gick det att frakta något idag med båt från Kina hit till Sverige, jämfört med om den hade fraktats hit på segelfartygens tid?
Varför fick aldrig Göta kanal någon större betydelse?
Hur lång tid tog det att åka från Stockholm till Göteborg på 1800-talet? Hur lång tid tar det nu?
När invigdes den första svenska järnvägen som tog passagerare?
När startades den första moderna bilfabriken i USA?
När gjordes världens första flygtur?
Ungefär hur många bilar och bussar finns det i världen idag?
Vilka problem orsakar de förutom olyckor och köer?
Varför behövde städer i slutet av 1800-talet inte längre byggas vid älvar och sjöar?
Vad finns det för likheter mellan moderna förorter och städer för länge sedan?
Vad är en sovstad?
På vilken sorts platser bor de flesta människorna i Sverige idag?
Vart flyttar många svenskar idag?
Vad krävs för att landsbygden ska leva upp igen? Vilket stort problem måste lösas?

FÖRFATTARE

Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.

Senast uppdaterad: 8 januari 2025

Publicerad: 7 januari 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio